Det stereotypiska genusmönstret präglar vårt samhälle. Utefter detta får vi människor lära oss hurvi ska bete oss och klä oss för att passa in. Vi sätts in i fack och ett ytterligare sätt att få in oss ifack är när det sätts en klädkod av vår arbetsgivare. Klädkoder är något som många arbetsgivareanvänder flitigt och det ger en garanti på en välklädd personal. Problemet uppstår när personerinte kan vara sig själva längre. Detta kan vara för att en känner sig tvingad att följa könsnormereller att bära vissa kläder. Denna uppsats redogör hur personer inom kommunikationsbranschenställer sig till klädkoder och könsnormer kring kläder samt den icke-verbala kommunikationensom sker via kläder. För att ta reda på hur personer som jobbar inom kommunikationsbranschen ställer sig till dettaså utfördes samtalsintervjuer. Det utfördes sex intervjuer i Karlstad, och tre intervjuer iGöteborg. Intervjuerna utfördes på åtta olika kommunikationsbyråer totalt. Vi har studerattidigare forskning och teorier och där identifierades tre teorier som det sedan har utgåtts från ianalys- och resultatdelen. Fiskes (1990) definition av Lasswells modell med en ny tvist, Bourdieus(1973) habitus och Connells (2009) definition av genus. Vår forskningsfråga är därmed: Hurförhåller sig anstä llda på kommunikationsbyråer sig till klädkoder och könsnormer kring kläder? Utefter dettaställdes ytterligare underfrågor. Genom att ställa dessa frågor kom det fram till att personer påkommunikationsbyråer har outtalade klädkoder. Dessa respekteras och följs flitigt bland deanställda. Vissa klär upp sig extra inför möten för att visa respekt mot kunden och andra gör intedet. Personer på kommunikationsbyråer kommunicerar via sina kläder. Dels till kunder och delsför sig själva. Kläder är kommunikation i högsta grad och i denna studie så redogörs det hur dettautspelar sig på olika kommunikationsbyråer samt varför det är viktigt. Det finns en allmänuppfattning bland personer på kommunikationsbyråer om att de stereotypiska könsnormerna ärnågot som är förlegat. Teorin säger att det är viktigt att förhålla sig till könsnormerna för att passain. Personerna på kommunikationsbyråerna säger att det inte är det. Ett accepterande kring detsom är annorlunda finns där. Det är viktigt att förstå vilken inverkan kläder och könsnormerfaktisk kan ha. / You can see the stereotypical gender norms everywhere in our society. People get to learn how tobehave and how to dress to fit in. We are put in boxes, by society and even by our employers.One way for the employers to make sure that their employees are presentable is using a dresscode. This will make sure that the employees are well dressed. There is only a problem whenpeople can’t be who they are anymore. When someone feels forced to follow the gender normsor forced to dress in a certain way it becomes a problem. This essay shows how people workingin the communications industry feels about dress codes, gender norm regarding clothing and thenon-verbal communication that happens through clothes.We decided to start by talking to persons that work in the communication industry and ask them what they think of this. We decided to do interviews. We performed six interviews in Karlstad,and three in Gothenburg. The interviews were done on eight different communications agencies.We have researched and found three theories that we have used in our analysis and result part.Fiskes (1990) definition of Lasswell’s model with a new twist, Bourdieu (1973) habitus andConnell (2009) definition of genus. Our research question is: How do the people in communicationagencies feel about dress codes and gender norms regarding clothes? We wrote a few more questions afterthat. By asking these questions, we concluded that the people in communication agencies haveunspoken dress codes. These are respected and followed by the employees. Some people dress upfor meetings to show respect towards the customers and others do not. People atcommunications agencies communicate through their clothes. Both to customers and forthemselves. Clothing is communication in the highest degree, and in this study, we explain howthis plays out in different communication agencies, and why it is important. There is a generalperception among the people of communication agencies that the stereotypical gender norms areobsolete. The theory says that it is important to relate to gender norms to fit in. It is important toaccept the impact clothing and gender norms can have.

Kommunikationsbranschen har belysts som en betydelsefull och normskapande aktör vad gäller Corporate Social Responsibility (CSR) som utformare av budskap i viktiga samhällsfrågor. Med bakgrund i detta syftar uppsatsen att beskriva vad inom CSR som ges fokus, vilka intressenter som kommunikationsbyråer vänder sig till och varför det kommuniceras i den utsträckning det gör i årsredovisningar och på hemsidor. En innehållsanalys av 20 svenska byråers hemsidor och årsredovisningar har genomförts, där tio stora samt tio byråer nischade inom hållbarhet studerats och analyserats med hjälp av teorier kring hållbarhet, samt intressent- och legitimitetsteorin. Slutsatsen är att det förekommer skillnader inom den svenska kommunikationsbranschen i hur CSR kommuniceras. Av de byråer som ingått i vår undersökning är det främst de nischade byråerna som aktivt engagerar sig i och kommunicerar CSR.

Marknadsföring har kommit att bli en dominerande verksamhet för företagen, där omfattande kun- skaper om marknadsföringsprocesser krävs. Många vänder sig därför till experter inom området, vilka dagligen arbetar med marknadskommunikation. Exempel på dessa är reklam-, kommunika- tion-, och contentbyråer vilka just denna rapport behandlar. Byråerna skiljer sig åt genom deras benämningar, men vad som är de egentliga, särskiljande dragen är oklart. Förvirring kring begrep- pen kan därför tänkas uppstå hos kunder, och sökandet efter den mest lämpade byrån att lösa deras kommunikationsproblem kan komma att bli problematiskt. Författarna ämnar i denna studie utröna skillnader mellan en kommunikations-, content respektive reklambyrås organisationsrelaterade identitet. Tre frågeställningar har tagits fram, vilka handlar om vad som skiljer tidigare nämnda byråer åt gällande faktisk-, önskad- och kommunicerad identitet. För att besvara dessa frågeställningar intervjuades respondenter från en kommunikationsbyrå, en contentbyrå och en reklambyrå. Intervjuerna var semistrukturerade vilka behandlade frågor om organisationernas identitet.

Kreativitet och kreativa processmodeller kan ses som verktyg som i marknadskommunikationsbranschen kan användas för att ta fram marknadskommunikation som tilltalar och når den tänkta målgruppen och som gör att det önskade kommunikationsresultatet uppnås. En kommunikationsbyrås uppdrag är att ta fram kreativa kommunikationslösningar för en kunds räkning. Det är viktigt att kunden får valuta för sina pengar, alltså att kommunikationen ger en effekt som uppfyller eller överträffar de mål som ställts upp av kunden. Därför är det nödvändigt att det kreativa arbetet genomförs på ett sätt som leder till dessa resultat på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. En del byråer använder sig av definierade metoder för det kreativa arbetet. Metodernas syfte är att vägleda och underlätta det kreativa arbetet, samt att säkerställa att de idéer som genereras håller så hög kvalitet som möjligt. Mumford et al. (1991) har tagit fram en kreativ processmodell bestående av en uppsättning delprocesser som behöver genomföras för att en kreativ problemlösning ska nås. Syftet med denna studie är att undersöka den kreativa processen på en kommunikationsbyrå som inte har någon uttalad arbetsmetod, för att sedan jämföra resultatet med den kreativa processmodellen framtagen av Mumford et al. (1991). Detta för att ta reda på om rekommendationer för förändring av kommunikationsbyråns kreativa process kan ges, och i så fall på vilka grunder. Kommunikationsbyrån där undersökningen ägde rum valdes ut genom ett målinriktat urval och en mikro-etnografisk undersökning i form av observationer och en intervju genomfördes. Den insamlade datan analyserades utifrån den modell som beskrivs av Creswell (2009). Modellen anpassades något. Undersökningen visade att det finns likheter mellan deltagarnas kreativa process och den kreativa processmodell som beskrivs av Mumford et al. (1991). Processmodellen innehåller ett antal steg som är nödvändiga för att ett kreativt resultat ska nås. Under våra observationer av deltagarnas kreativa arbete kunde vi identifiera samtliga delprocesser som ingår i modellen. Deras arbetssätt var dock inte lika linjärt som modellen föreskriver. I stället hoppade deltagarna fram och tillbaka mellan de olika delprocesserna. Genom att arbeta efter den kreativa processmodellen kan deltagarna förbättra sina kreativa problemlösningar och nå resultat på ett mer effektivt sätt. Vi rekommenderar också att deltagarna utvecklar egna strategier för hur de olika delprocesserna genomförs eftersom det är av stor vikt för resultatet att de genom förs på rätt sätt. Medarbetarna utvärderade inte alla idéer som de genererade. Vi rekommendrar att de arbetar mer med idéutvärdering eftersom Mumford et al. (1991) menar att det är en viktig delprocess för att ett kreativt resultat ska nås.

Denna uppsats handlar om vilket förhållande grafiska designers på kommunikationsbyråer i Sverige har till corporate social responsibility (CSR) när det används i marknadsföring. CSR definieras och relevant teori på området presenteras. Baserat på en enkätundersökning som gått ut till olika byråer i Sverige görs sedan en deskriptiv analys vars resultat därefter diskuteras i förhållande till den presenterade teorin. Undersökningen visar att det finns en positiv bild av CSR på svenska byråer och många ser det som en möjlighet att göra gott i sin yrkesutövning, trots medvetenhet kring etiska betänkligheter.

Denna studie behandlar ledarskap på reklambyråer och vilket samband detta kan ha med kreativitet. Syftet är att undersöka ledarskapet i framgångsrika reklamprojekt och hur dess form påverkar kreativitet.Undersökningen har utförts genom en fallstudie där det genomförts sex kvalitativa intervjuer med personer på kommunikationsbyråer. För att utgå från särskilt framgångsrika fall har urvalet gjorts utifrån byråer som vunnit i 100-wattaren, Sveriges största reklamtävling i premiering av kreativitet som leder till effektivitet. Studien visar att prisvinnarna på de olika byråerna generellt sett har en enad bild av hur kreativitet kan stimuleras och hur ledarskapet och andra faktorer förmår att påverka detta för att uppnå optimalt resultat. Det transformation ledarskapet som kännetecknas av stöttning, uppmuntran och förtroende verkar positivt för kreativiteten. Andra aspekter som påverkar är att kreatörerna är delaktiga genom hela processen och känner att de är med och äger projektet, vilket leder till engagemang. Teamkänsla, samarbete och öppenhet med idéer är positivt för kreativiteten, liksom att se till att det finns tid för kreatören att fokusera på uppgiften. Viktiga slutsatser som dragits är att ledarskapet påverkar kreativitet och att det finns flera sätt att främja denna på. / The purpose of this essay is to find out if and how leadership at advertising agencies affects the creativity. The aim is to investigate if there are any connections between the processes at some of the most successful agencies I Sweden. The essay is a case study based on six semi-structured interviews with leaders and creatives at advertising agencies that have won the Swedish advertising competition 100-wattaren. 100-wattaren is Sweden’s biggest competition that rewards creativity that has led to effective advertising. The result has been compared with theory in a discussion, where the outcome has been analyzed.The study shows that the price winning agencies all agree on that the leadership can affect creativity, and how it can be improved. Support, encouragement and energy are some of the aspects that increase creativity. Other aspects can be that the creative are feeling that they are a part of the process and owns the project, which leads to motivation and responsibility. Team spirit, cooperation and openness are other positive factors, as well as enough resources. Important conclusions that have been made are that leadership affects creativity and that it can be improved in various ways.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka portfoliotjänster som är mest effektiva för nyexaminerade grafiska designers till att framhäva sin portfolio, i syfte att väcka intresse hos rekryterare på reklam- och kommunikationsbyråer. Idag finns en stor mängd olika portfoliotjänster som erbjuder funktioner och verktyg för att bygga portfolior. Som nyexaminerade grafiska designers är det svårt att veta vilka tjänster som är lämpligast att välja och är mest effektiva i syfte att visa upp sina verk för en potentiell arbetsgivare.  Genom semistrukturerade intervjuer med reklam- och kommunikationsbyråer har vi undersökt vad rekryterare anser är viktigt att tänka på vid skapande av en portfolio för att väcka deras intresse på bästa sätt. En enkätundersökning har genomförts för att få en bild av vilka funktioner och tjänster studenter inom grafisk design önskar vid val av portfoliotjänst. Även en innehållsanalys av 20 portfoliotjänster har genomförts för att ge en inblick i vad de vanligaste portfoliotjänsterna har att erbjuda. Resultatet presenteras uppdelat utifrån de olika metoder som genomförts i arbetet. Studien har visat att reklam- och kommunikationsbyråerna lägger mindre vikt vid vilken portfoliotjänst som används och större vikt vid hur relevanta verken är utifrån byråns preferenser. Det är uppskattat att göra en unik och anpassad portfolio kopplad till reklam- eller kommunikationsbyråns stil och uttryck. Att sätta en viss personlig prägel i designen på portfolion kan vara till fördel, men bör inte ta över fokus från de presenterade verken. / The purpose of this study was to investigate which portfolio services are most effective for newly graduated graphic designers to highlight their portfolio, with the purpose of arousing interest among recruiters at advertising and communication agencies. Today there is a large variety of portfolio services that offer functions and tools for building portfolios. As newly graduated graphic designers, it is difficult to know which services are most suitable and most effective in order to present the work to a potential employer. Through semi-structured interviews with advertising and communication agencies, we have investigated what recruiters believe is important in creating a portfolio to awaken their interest in the best possible way. A survey has been conducted to get a picture of what functions and services students in graphic design want when selecting portfolio services. A content analysis of 20 portfolio services has also been made to give the authors an insight into what the most common portfolio services have to offer. The result is presented divided according to the different methods that have been implemented in the work. The study has shown that the advertising and communication agencies place less importance on which portfolio service is used and more emphasis on how relevant works are based on the agency's preferences. It is advantageous to make a unique and adapted portfolio based on the style and expression of the advertising or communication agency. Putting a certain personal touch in the design of the portfolio can be beneficial but should not take over the focus from the presented works.

Art directing i en digital kommunikationsbyrå och att arbeta heltid eller deltid som konstnär är två yrken som har en sak gemensamt. I egenskap av professionella roller har de en nyckeluppgift de måste uppfylla – att vara kreativa. I denna uppsats fokuserar vi på den kreativa processen vid generering av idéer i områden av digital media och konst för att se om det finns tydliga skillnader eller likheter i hur kreativt arbete för sig inom båda områden. För att jämföra den kreativa processen mellan de två parterna har vi gjort flertalet intervjuer och observationer med yrkesverksamma konstnärer och art directors. Genom att undersöka områdena kreativitet, design och konst har vi distingerat ett antal olika steg som är teoretiskt möjliga att applicera på både design och konst. Genom att ställa samma frågor till samtliga informanter och genom att kategorisera de händelser som dokumenteras vid observationerna hoppas vi på att kunna dra slutsatser om likheter och olikheter inom de kreativa processerna i konst och designarbete. Vi hoppas även att våra resultat kan tillämpas på senare studier samt av designers och konstnärer som vill lära sig av varandras arbete. / Art directing in a digital communication agency and working as a full or part-time artist is two occupations that have one thing in common. Both professional roles has one key assignment that they need to fulfill – to be creative. In this paper we will focus on the creative process when generating ideas in the areas of digital media and arts to see if there are any significant differences or similarities between how the creative work is done in both areas. To compare the creative process between the two parts we have done several interviews and observations with working creators within the areas. By exploring the concepts of creativity, design and art we have distinguished several steps which theoretically could be applied to both design work and arts. By asking the same questions to all informants and by categorizing the events documented in the observations we hopeto be able to come up with conclusions about what differences there are between the processes in artand design work. We also hope that our results can be adapted in later studies and by designers andartists who want to learn something from each other's work.

I samband med att konkurrensen inom kommunikationsbranschen blir hårdare blir det viktigare för kommunikationsbyråer att tydligt visa vad som skiljer dem från deras konkurrenter och tydligt positionera på marknaden. När tjänsteerbjudandet blir mer homogent blir marknadsföring och design allt viktigare verktyg för att differentiera sig gentemot sina konkurrenter. Kommunikationsbyråers roll är att agera experter på marknadsföring och hjälpa andra företag med att skapa en sammanhållen kommunikation med design som verktyg. För att inge förtroende hos kunderna är det därför viktigt att kommunikationsbyråer förmedlar sin designkompetens genom sin egen marknadsföring. Genom att tydligt förmedla sin varumärkesidentitet genom design talar teorierna om customer-based brand equity, brand credibility och integrated marketing communications för att byråer kan öka sin upplevda expertis, kundlojalitet och därmed även konkurrenskraft. Denna studie ämnar undersöka hur svenska kommunikationsbyråer arbetar för att förmedla sin egen varumärkesidentitet genom design. Förhoppningen är att bidra med ökad förståelse för hur kommunikationsbyråer ser på sin egen varumärkesidentitet och hur de arbetar för att förmedla den genom sin marknadsföring med design som verktyg. För att besvara frågeställningen har studien utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer genomförts med respondenter från fem utvalda kommunikationsbyråer som alla erbjuder någon form av designtjänst. Dessa intervjuer har kompletterats med semiotiska analyser där de utvalda byråernas hemsidor och interiör i entréer analyserats utifrån ett socialsemiotiskt perspektiv. Studiens resultat visar att svenska kommunikationsbyråers inställning till sin egen varumärkesidentitet varierar. Resultatet visar även att de undersökta kommunikationsbyråerna inte lyckas med att skapa ett sammanhängande budskap i sin design av hemsida och interiör. Istället ses referenser i form av bilder på tidigare arbeten som det viktigaste verktyget för att förmedla byråernas identitet.