Denna studie – Integrationens mosaik – är en kvalitativ innehållsanalys som undersöker boendesegregationen i Limhamn Sjöstad i Malmö, med fokus på stadens strategier för att skapa blandat boende. Syftet med denna studie är att undersöka boendesegregation och hur blandat boende kan påverka samhällsintegrationen. Genom att tillämpa utvalda teorier som - grannskapseffekterna, social distance och white flight – strävar studien efter att belysa orsakerna till boendesegregation. Genom att analysera uttalanden från invånare i Limhamn Sjöstad kan vi se hur olika fenomen och attityder bidrar till och upprätthåller bostadssegregationen. Uttryck för otrygghet, social distans och kulturellt motstånd visar på de komplexa dynamikerna som präglar bostadsmarknaden och samhällsstrukturen. Resultaten visar att blandat boende kan ha många positiva effekter på längre sikt, inklusive minskad segregation, ökad social sammanhållning och skapande av jämlika ekonomiska förutsättningar. Komplikationer som socioekonomiska skillnader och kulturella normer förekommer, vilket kan leda till fortsatt segregation trots närvaron av blandat boende. En viktig slutsats är att Malmö stad behöver implementera åtgärder som främjar inkludering och samexistens över hela staden, inklusive investeringar i bostadsinfrastruktur och tillgång till utbildning och arbetsmöjligheter. Studien pekar på behovet av fortsatt forskning kring hur media påverkar uppfattningar om integrationsstrategier och dess inverkan på det politiska klimatet. / This study - The Mosaic of Integration - is a qualitative analysis examining residential segregation in Limhamn Sjöstad in Malmö, with a focus on the city's strategies for creating mixed housing. The purpose is to investigate residential segregation and how mixed housing can affect societal integration. By applying theories as - neighborhood effects, social distance and white flight - the study aims to illuminate the causes of residential segregation. By analyzing statements from residents in Limhamn Sjöstad, can we observe how different phenomena and attitudes contribute to housing segregation. Expressions of insecurity, social distance, and cultural resistance demonstrate the complex dynamics that characterize the housing market and social structure. The results indicate that mixed housing can have positive long-term effects, including reduced segregation, increased social cohesion, and the creation of equal economic opportunities. Complications such as socioeconomic differences and cultural norms occur, which can lead to continued segregation despite the presence of mixed housing. An important conclusion is that the Malmö needs to implement measures that promote inclusion and coexistence, including investments in housing infrastructure. The study highlights the need for research on how media influences perceptions of integration strategies and its impact on the political climate.

Studien intresserar sig för nyhetsmediernas konstruktion av politisk mobilisering i det postpolitiska samhället. Uppsatsen behandlar nyhetsrapporteringen på dn.se samt sydsvenskan.se, om den antirasistiska demonstrationen i Kärrtorp i december 2013 och den antirasistiska demonstrationen i Limhamn i augusti 2014. Syftet är att analysera hur demonstrationerna konstrueras i svensk dagspress, med intentionen att vidare analysera och diskutera hur journalistiken konstruerar legitimitet åt politiska praktiker samt undersöka huruvida det går att synliggöra någon ideologi i medietexterna. Frågeställningarna berör hur demonstrationerna representeras, hur identiteter konstrueras, vilka framträdande teman som återfinns samt hur hierarkiseringen av källor ser ut i artiklarna. En diskussionsfrågeställning syftar även till att diskutera om postpolitikens liberala diskurs har betydelse för hur dagspressen konstruerar legitimitet åt politiska praktiker. För att svara på frågeställningarna görs en kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell. Textanalysen görs på en tematisk nivå av hela materialet, dessutom görs en närläsning av fyra artiklar. Chantal Mouffes teori om samtiden som postpolitisk används för att sätta texten i ett socialt sammanhang, Jan Ekecrantz & Tom Olssons makroorienterade teori om journalistiken som institution används för att få en förståelse för journalistikens position i samhället. Mikael Karlssons teori om nätjournalistik används för att förstå materialets karaktärsdrag. Studien visar att våld, polisinsatsen, hotet mot demokratin och vittnesberättelser är framträdande teman. Demonstrationerna representeras utifrån våld, officiella källor dominerar men även demonstranter och vittnen framträder. De politiska gruppernas identiteter konstrueras främst som goda eller onda utifrån våldsanvändning. Således dominerar en liberal, en akademisk och en polisiär diskurs, men det återfinns även en diskurs kritisk mot polisen; en motdiskurs. Den övergripande diskursen i materialet är ideologisk. Postpolitikens diskurs synliggörs genom att demonstrationerna konstrueras som illegitima politiska praktiker då deras politiska motiv osynliggörs, samtidigt som de bedöms som moraliskt förkastliga, med anledning av deras våldsamma utveckling.