Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en autoimmun sjukdom och antalet som insjuknar ökar varje år. Under ungdomstiden sker mycket i människans kropp och det kan vara en utmaning att balansera blodsockernivåer när hormonerna i kroppen svajar. Ungdomar med diabetes mellitus typ 1 står därför inför stora utmaningar för att lyckas med sin behandling. Syfte: Syftet är att belysa ungdomars upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metod: Metoden är en litteraturstudie baserad på både kvalitiva och kvantitativa studier. Analysen är genomförd utifrån en modell av Axelsson (2012). Resultat: I resultatet framkom att ungdomarna med diabetes mellitus typ 1 växte in i rollen i att bli mer självständiga i sin behandling. Detta var inte alltid lätt. Ungdomarna påverkades av hur deras vänner bemötte diagnosen, hur de blev bemötta av vården samt hur villiga deras föräldrar var att lämna över ansvaret. Resultatet presenteras utifrån fyra huvudteman samt nio subteman. Diskussion:I diskussionen tar vi upp vikten av att jobba med målet att patienten ska få kunskap så att denne kan sköta sin behandling självständigt. Vikten av stöd för att motverka känslor av skam för sjukdomen och dess behandling belyses också.

<p>Syftet med denna studie var att få ökad kunskap och förståelse för hur det är att leva med funktionshindret dyslexi/ läs- och skrivsvårigheter och hur funktionshindret präglar personens självkänsla och relationer till andra. Våra problemställningar var följande: Hur påverkas skoltiden av funktionshindret dyslexi? Hur påverkas självkänslan och självbilden av att en individ har funktionshindret dyslexi? Hur påverkas och formas relationer till andra hos individer som har funktionshindret dyslexi? Studiens utformning var av kvalitativ design och grundade sig på djupintervjuer som gjordes enligt en temaindelad intervjuguide. Intervjuerna genomfördes med tre kvinnor och en man som vid vuxen ålder studerar vid Stockholm universitet. Vi använde oss även av en heuristisk metod, självobservationer, som en beskrivning av våra egna erfarenheter av funktionshindret, dyslexi. Vår vetenskapsteoretiska ansats var en kvalitativ forskningsmetod med hermeneutisk-fenomenologisk position. Analysen tolkades utifrån ett multidimensionellt perspektiv. Vi meningstolkade intervjupersonernas berättelser enligt tre olika teoretiska perspektiv: systemteori, socialkonstruktivism och kognitivt perspektiv. Vår studie visade att funktionshindret dyslexi präglar personens skoltid, självkänsla och relationer till andra. Studien visade även vikten av en förstående och stödjande omgivning för att personer med dyslexi ska få en fungerande skolgång och möjlighet att utveckla en stark självkänsla och goda relationer till andra. Detta ligger i linje med tidigare forskning.</p>

Syftet med denna studie var att få ökad kunskap och förståelse för hur det är att leva med funktionshindret dyslexi/ läs- och skrivsvårigheter och hur funktionshindret präglar personens självkänsla och relationer till andra. Våra problemställningar var följande: Hur påverkas skoltiden av funktionshindret dyslexi? Hur påverkas självkänslan och självbilden av att en individ har funktionshindret dyslexi? Hur påverkas och formas relationer till andra hos individer som har funktionshindret dyslexi? Studiens utformning var av kvalitativ design och grundade sig på djupintervjuer som gjordes enligt en temaindelad intervjuguide. Intervjuerna genomfördes med tre kvinnor och en man som vid vuxen ålder studerar vid Stockholm universitet. Vi använde oss även av en heuristisk metod, självobservationer, som en beskrivning av våra egna erfarenheter av funktionshindret, dyslexi. Vår vetenskapsteoretiska ansats var en kvalitativ forskningsmetod med hermeneutisk-fenomenologisk position. Analysen tolkades utifrån ett multidimensionellt perspektiv. Vi meningstolkade intervjupersonernas berättelser enligt tre olika teoretiska perspektiv: systemteori, socialkonstruktivism och kognitivt perspektiv. Vår studie visade att funktionshindret dyslexi präglar personens skoltid, självkänsla och relationer till andra. Studien visade även vikten av en förstående och stödjande omgivning för att personer med dyslexi ska få en fungerande skolgång och möjlighet att utveckla en stark självkänsla och goda relationer till andra. Detta ligger i linje med tidigare forskning.

Bakgrund: Islam är den näst största religionen i världen och människor rör på sig mer än någonsin över landsgränser vilket ställer krav på sjuksköterskans kulturkompetens i omvårdnadsarbetet. Diabetes är en folksjukdom som har ökat globalt sett de senaste åren och därför finns det i dagens mångkulturella samhälle ett behov av att undersöka hur olika grupper upplever att det är att leva med diabetes och vilka krav detta ställer på sjuksköterskan i dennes yrkesutövning och i utvecklandet av den kulturella kompetensen. Syfte: Syftet var att undersöka muslimska personers upplevelser av att leva med diabetes. Metod: Litteraturstudien bygger på åtta vetenskapligt granskade artiklar, sex kvalitativa och två kvantitativa. Artiklarna har granskats och analyserats och lett fram till ett resultat presenterat i tre kategorier. Resultat: Resultatet visar upplevelser av att känna sig missförstådd av sjukvårdspersonal i samband med sin religionsutövning samt att patienter ibland undviker att delge vårdpersonal information om tex fasta. Det framkommer även att det finns en tilltro till alternativa behandlingsmetoder framför de som rekommenderas av vården. Diskussion: Det finns ett behov utav att öka kunskapsläget hos vårdpersonal för att kunna inge förtroende och trygghet vid transkulturell omvårdnad och rådgivning i samband med diabetesvård hos muslimska personer. / Background: Islam is the world’s second largest religion and people are traveling the globe like never before, wich places demands on the nurses culturalcompetens in the nursingprofession. Diabetes is a national disease that´s increased during the last years. In our multicultural society this leads to a need of studying different groups experiences of living with diabetes and how that effects the nurse in his/hers profession in the development of culturalcompetens. Aim: To study muslim persons experiences of living with diabetes. Metod: The literature review is based  upon eight peer reviewed articles; six qualitative and two quantitative. The articles has been reviewed and analyzed and led to a result presented in three categories. Resultat: The result tells us about experienceses about feeling missunderstod by healthcare professionals related to the faith in religion and therefore avoiding to tell the healthcare professionals about fore example fasting. It also tells us about a trist in alternative treatments over those that are recomended by the healt care. Diskussion: There is a need to increase the level of knowledge in health care professionals in order to inspire confidence and security in transcultural nursing and counseling related to diabetes care of Muslim persons.

Bakgrund: Kolorektal cancer är den tredje vanligaste cancersjukdomen i Sverige, vars symtom och behandling kan ha negativa följder i det dagliga livet och medföra nedsatt livskvalité, vilket ställer stora krav på sjuksköterskan att uppmärksamma nuvarande och potentiella kort- och långsiktiga behov. Genom ökad kunskap och förståelse för personers upplevelse av att leva med kolorektal cancer kan sjuksköterskan främja deras egenvård och därmed deras livskvalité.Syfte: Studien syftar till att beskriva personers upplevelse av att leva med kolorektal cancer.Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt och baseras på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Datasökning har gjorts i databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier som beskriver personers upplevelse av att leva med kolorektal cancer: Upplevelse av att leva ett begränsat liv och Upplevelse av egenvårdsstöd.Slutsats: Att leva med kolorektal cancer medför sociala begränsningar och känslomässiga reaktioner till följd av förändrade avföringsvanor, stomi, fatigue och sexuell dysfunktion, där socialt stöd i vardagen har betydelse för egenvård och hantering av dessa begränsningar. Genom att tillämpa ett salutogent och holistiskt förhållningssätt kan sjuksköterskan få kunskap och uppfattning om personens upplevda begräsningar och egenvårdsbehov för att kunna erbjuda stöd som främjar den enskilda personens egenvårdsförmåga och livskvalité. / Background: Colorectal cancer is the third most common cancer in Sweden, whose symptoms and treatment can have a negative consequence in daily life and lead to reduced quality of life, which places great demands on the nurse to pay attention to current and potential short- and long-term needs. Through increased knowledge and understanding of people's experience of living with colorectal cancer, the nurse can promote their self-care and thus their quality of life.Aim: The study aims to describe people's experience of living with colorectal cancer.Method: The study has been conducted as a literature review and is based on twelve scientific articles with a qualitative method. Data search has been done in the PubMed and Cinahl databases.Results: The results revealed two main categories that describe people's experience of living with colorectal cancer: Experience of living a limited life and Experience of self-care support.Conclusion: Living with colorectal cancer causes social limitations and emotional reactions due to changed bowel habits, stoma, fatigue, and sexual dysfunction, where social support in everyday life is important for self-care and management of these limitations. By applying a salutogenic and holistic approach, the nurse can gain knowledge and perception of the person's perceived limitations and self-care needs to be able to offer support that promotes the individual's self-care ability and quality of life.

The Diploma thesis is focused on attitudes of helping profession to epilepsy. The aim of theoretical part is to introduce life with epilepsy and to increase public awareness of the illness. As a part of the thesis there is refuting myths and prejudices that are often cause of negative attitudes. Helping professions are a main part of life both of epileptics and their families as well their surroundings and their attitudes affect most of it so it is main sample of the research. Theoretical part is divided into few chapters. In the initial chapter there are defined basic concepts important for good orientation in the topic - stereotypes, prejudices and attitudes. Its theories, functions and changes are further described more in detail. Next chapters describe epilepsy from medical and social aspects such as Etiology of epilepsy, epileptic seizures classification, its diagnostics and treatment are mentioned there. First aid during epileptic seizures and role of social workers are not missing. Further diploma thesis covers problematics such as social stigmatization and myths connected with epilepsy. From wider perspective impact of epilepsy on social and personal life is revealed to readers. Research part of the diploma thesis was created by quantitative method using questionnaire survey. The aim of...

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en komplex kronisk sjukdom som blir allt mer frekvent i världen. Idag har cirka 50 000 personer diagnosen diabetes typ 1 i Sverige. Sjukdomsdebuten sker vanligtvis under en kort tidsperiod under barn- eller ungdomsåren och kräver stora omställningar i livet. Det är grundläggande att ta reda på hur personerna själva erfar livet med diabetes typ 1. Sjuksköterskan kan med den informationen ge lämpligt stöd för personerna att förbättra hanterandet och upplevelsen av att leva med diabetes typ 1. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: Som metod valdes en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet där de analyserades enligt Fribergs metod. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed.  Resultat: Två teman med fyra underteman presenterades i resultatet. Det första temat var Möjligheter och dilemman med diabetes typ 1, underteman till detta var Möjligheter med sjukdomen samt Svårigheter med sjukdomen.Andra temat bestod av Stöd från omgivningen, underteman till detta var Stöd från hälso- och sjukvården samt Stöd från familj och närstående. Slutsats: Personer med diabetes typ 1 har ett stort ansvar i att uppnå god kontroll av sjukdomen för att minska riskerna för de komplikationer som kan uppstå. Rädsla för komplikationer fanns hos flera av personerna, dock upplevde några att de blev motiverade av rädslan och såg den som en möjlighet. Unga vuxna genomgår en transition där stöd från omgivningen är betydande för att ta sig an de olika situationerna som uppstår. / Background: Diabetes type 1 is a complex chronic disease that is becoming increasingly common in the world. Today, about 50 000 people are diagnosed with diabetes type 1 in Sweden. The beginning of the disease usually occurs during a short period of time during childhood or adolescence and requires major adjustments in life. It is essential to find out how people themselves experience life with diabetes type 1. With this information, the nurse can give appropriate support for the people to improve the management and experience of living with diabetes type 1. Aim: The aim of the literature review was to describe young adults’ experiences of living with diabetes type 1. Method: A literature review was chosen as the method. Ten scientific articles were included and the results were analyzed according to Friberg's method. The articles were retrieved from the databases CINAHL Complete and PubMed.  Results: Two themes with four sub-themes were presented in the results. The first theme was Opportunities and dilemmas with diabetes type 1, subthemes for this were Opportunities with the disease and Difficulties with the disease. The second theme consisted of Support from the environment, subthemes for this were Support from health care and Support from family and relatives. Conclusion: People with diabetes type 1 have a great responsibility in achieving good control of the disease to reduce the risks of the complications that may occur. Fear of complications was present in several of the people, however some felt that they were motivated by the fear and saw it as an opportunity. Young adults undergo a transition where support from the environment is significant to deal with the various situations that occurs.