Syftet med studien var att undersöka tjänstepersoners upplevelser av mental återhämtning med hänsyn till olika typer av återhämtningsaktiviteter. Det genomfördes en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Urvalet var kriteriestyrt utifrån följande tre kriterier: heltidsanställda tjänstepersoner med arbetslivserfarenhet på minimum två år samt svensktalande. Urvalsgruppen bestod av tio deltagare (N = 10) och efterföljande analys var induktiv tematisk. Analysen av data visade att mental återhämtning upplevdes vara betydelsefull för välmående och särskilt viktig för tjänstepersoner som utförde ett tankebaserat arbete. Uppskattade aktiviteter varierade beroende på situation och mellan individer, men tjänstepersoner bör prioritera sömn och att vara fysiskt aktiv. Tid har framkommit som en viktig nyckel för att kunna genomföra aktiviteter, avgränsa arbete och privatliv samt att mentalt frånkoppla. Individuella behov förändras med tiden och flera aspekter i livet kan påverka. Sammantaget krävs det att organisationer implementerar initiativ samt att individer tar sitt eget ansvar.

Bakgrund: Konsultyrket är en yrkesroll som kan innefatta hög press, suddiga arbetsgränser och en föränderlig vardag. Därav tenderar deras balans mellan arbetet och livets andra domäner, att hamna i obalans. Vidare så finns det tidigare forskning som belyser att kvinnor kan ha större problem med sin work-life balance än män, till följd av de genusroller som existerar. Med dessa två komponenter tillsammans, det vill säga kvinnliga konsulter, så belyses detta som en grupp vilka kan få eller har bekymmer med sin work-life balance. Detta resonemang ligger, tillsammans med tidigare forskning, som grund för studiens syfte. Syfte: Syftet med studien är utifrån ett genusperspektiv utforska om det finns skillnader och likheter mellan hur kvinnliga och manliga konsulter upplever sin work-life balance. Metod: En deduktiv ansats har använts i studien, eftersom tidigare forskning kring work-life balance har forskats om extensivt, vilket möjliggjorde en bevisad, beprövad och bred grund för studien. Detta gav oss en teoretisk referensram. Vi har vidare använt oss av en kvalitativ komparativ fallstudie. Empirin har samlats in med semistrukturerade intervjuer med åtta konsulter, fyra kvinnor och fyra män. Empirin har sedan tematiskt analyserats i kontext av den teoretiska referensramen, för att kunna utforska deras upplevelser. Slutsats: Analysen av empirin ledde oss till ett resultat, där vi konstaterar att, över lag, upplevde både männen och kvinnorna sig ha en god work-life balance, där förklaringarna kan hittas inom den teoretiska referensramen. Dock finns tendenser till möjliga problem med work-life balance för kvinnorna, där både genus och individuella behov påverkar upplevelsen av work-life balance.