Studien är en kvalitativ studie som syftar till att kartlägga elevers föreställningar om ljudets spridning, utifrån vetenskapliga föreställningar och vardagsföreställning. Studien kartlägger även elevernas föreställningar om vad som påverkar ljudets hastighet. Den insamlade empirin bygger på elevintervjuer. Intervjuerna genomfördes med totalt 16 elever från årskurs 4 och 6, detta för att kunna jämföra elevernas föreställningar mellan årskurserna. Studien visar att elever anser att ljud är ett abstrakt ämne som de har svårt att förklara. Resultatet visar att elever i årskurs 4 och 6 har flertalet vardagsföreställningar om ljud. Vardagsföreställningarna i studien kan tolkas utifrån att eleverna använder sina erfarenheter och försöker skapa individuella förklaringar på abstrakta fenomen. En av de vanligaste vardagsföreställningarna som går att identifiera i denna studie är att ljud ses som en egen enhet. I intervjuerna visade det sig även att eleverna har föreställningar om ljudets hastighet som inte kan ses grundas på vetenskapliga föreställningar. Inga stora skillnader kunde identifieras mellan föreställningarna hos eleverna i årskurs 4 och 6, förutom användningen av fysikaliska begrepp.

Studien är en kvalitativ studie som syftar till att kartlägga elevers föreställningar om ljudets spridning, utifrån vetenskapliga föreställningar och vardagsföreställning. Studien kartlägger även elevernas föreställningar om vad som påverkar ljudets hastighet. Den insamlade empirin bygger på elevintervjuer. Intervjuerna genomfördes med totalt 16 elever från årskurs 4 och 6, detta för att kunna jämföra elevernas föreställningar mellan årskurserna.   Studien visar att elever anser att ljud är ett abstrakt ämne som de har svårt att förklara. Resultatet visar att elever i årskurs 4 och 6 har flertalet vardagsföreställningar om ljud. Vardagsföreställningarna i studien kan tolkas utifrån att eleverna använder sina erfarenheter och försöker skapa individuella förklaringar på abstrakta fenomen. En av de vanligaste vardagsföreställningarna som går att identifiera i denna studie är att ljud ses som en egen enhet. I intervjuerna visade det sig även att eleverna har föreställningar om ljudets hastighet som inte kan ses grundas på vetenskapliga föreställningar. Inga stora skillnader kunde identifieras mellan föreställningarna hos eleverna i årskurs 4 och 6, förutom användningen av fysikaliska begrepp.