Studien är en kvalitativ studie som syftar till att kartlägga elevers föreställningar om ljudets spridning, utifrån vetenskapliga föreställningar och vardagsföreställning. Studien kartlägger även elevernas föreställningar om vad som påverkar ljudets hastighet. Den insamlade empirin bygger på elevintervjuer. Intervjuerna genomfördes med totalt 16 elever från årskurs 4 och 6, detta för att kunna jämföra elevernas föreställningar mellan årskurserna. Studien visar att elever anser att ljud är ett abstrakt ämne som de har svårt att förklara. Resultatet visar att elever i årskurs 4 och 6 har flertalet vardagsföreställningar om ljud. Vardagsföreställningarna i studien kan tolkas utifrån att eleverna använder sina erfarenheter och försöker skapa individuella förklaringar på abstrakta fenomen. En av de vanligaste vardagsföreställningarna som går att identifiera i denna studie är att ljud ses som en egen enhet. I intervjuerna visade det sig även att eleverna har föreställningar om ljudets hastighet som inte kan ses grundas på vetenskapliga föreställningar. Inga stora skillnader kunde identifieras mellan föreställningarna hos eleverna i årskurs 4 och 6, förutom användningen av fysikaliska begrepp.

För att kunna förbättra min och andra lärares fysikundervisning inom ämnet ljud har denna studie gjorts med fokus på elevers föreställningar. Forskning visar på flera sätt vikten av att synliggöra dessa. Ljud kan upplevas som ett relativt abstrakt fenomen, och därför även svårt att förstå på ett vetenskapligt vis. Studien har en kvalitativ ansats och är genomförd med semistrukturerade intervjuer av elever i årskurs fem där de har diskuterat kring tre föremål som kan skapa ljud. Resultatet visar att elever har många olika vardagliga och delvis vetenskapligt förankrande föreställningar kring vad ljud är och hur det uppstår, hur ljud breder ut sig samt hur det uppfattas av örat. Studien visar även att det hos eleverna saknas en allmän teori kring dessa frågor samt att de byter förklaringsmodeller. Särskilt tydligt är detta gällande stenarna som är ett av föremålen eleverna diskuterar.

Studien är en kvalitativ studie som syftar till att kartlägga elevers föreställningar om ljudets spridning, utifrån vetenskapliga föreställningar och vardagsföreställning. Studien kartlägger även elevernas föreställningar om vad som påverkar ljudets hastighet. Den insamlade empirin bygger på elevintervjuer. Intervjuerna genomfördes med totalt 16 elever från årskurs 4 och 6, detta för att kunna jämföra elevernas föreställningar mellan årskurserna.   Studien visar att elever anser att ljud är ett abstrakt ämne som de har svårt att förklara. Resultatet visar att elever i årskurs 4 och 6 har flertalet vardagsföreställningar om ljud. Vardagsföreställningarna i studien kan tolkas utifrån att eleverna använder sina erfarenheter och försöker skapa individuella förklaringar på abstrakta fenomen. En av de vanligaste vardagsföreställningarna som går att identifiera i denna studie är att ljud ses som en egen enhet. I intervjuerna visade det sig även att eleverna har föreställningar om ljudets hastighet som inte kan ses grundas på vetenskapliga föreställningar. Inga stora skillnader kunde identifieras mellan föreställningarna hos eleverna i årskurs 4 och 6, förutom användningen av fysikaliska begrepp.