Studier har visat att det finns ett samband mellan syskonplacering och locus of control, medan andra studier inte funnit något samband. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan syskonplacering, kön och locus of control ur ett hälsoperspektiv hos gymnasieelever i årskurs 3. I undersökningen deltog 147 gymnasielever ifrån fem skolor i Kronobergs län. Resultatet visade att kön och syskonplacering samvarierade med intern health locus of control (F= 3,01;p< 0,03; ES= 6,2) och att syskonplacering och kön tillsammans inte visade någon signifikant inverkan på extern health locus of control (F= 2,20;p=<0,09; ES= 4,6). Fyndet kan indikera att manliga mellanbarn i större utsträckning strävar efter en intern health locus of control än kvinnliga mellanbarn.Nyckelord: Syskonplacering, health locus of control, intern- och extern locus of control, kön.

Al afrontar una enfermedad crónica, los aspectos de la vida comienzan a cambiar; impactando en la vida laboral y, por lo tanto, en la satisfacción que puede generarse frente a su estado laboral. Así también, la demanda de tratamientos y afecciones psicológicas impacta en la perspectiva frente a los factores externos que pueden controlar sobre su salud. La presente investigación busca determinar la relación entre el locus de control en la salud y la satisfacción laboral en personas diagnosticadas con diabetes mellitus II. Para ello, se utilizó un diseño correlacional, en el cual se evaluó a 90 personas diagnosticadas con diabetes mellitus II y que actualmente se encuentran laborando, con edad promedio de los participantes siendo de 58 años. Para esto, se aplicó la escala multidimensional para locus de control en la salud y la escala breve de satisfacción laboral. Los resultados muestran que no existe relación entre las variables entre las dimensiones de las variables (rho<16; p>.05). Demostrando que entre la perspectiva que tiene una persona referente a los acontecimientos que afectan su salud frente al nivel de satisfacción laboral que puedan sentir en sus centros laborales no hay una relación que los una. Por ello, esta investigación será de utilidad en un contexto clínico y organizacional de la psicóloga, teniendo en cuenta teorías de investigaciones y limitaciones que se encontraron. / Facing a chronic illness, aspects of life begin to change; impacting on working life and, therefore, on the satisfaction that can be generated with regard to their work status. Likewise, the demand for psychological treatments and conditions impacts the perspective in front of external factors that can control your health. This research seeks to determine the relationship between the locus of control in health and job satisfaction in people diagnosed with diabetes mellitus II. To do this, a correlational design was used, in which 90 people diagnosed with diabetes mellitus II and currently working were evaluated, with the average age of the participants being 58 years. For this, the multidimensional scale for locus of control in health and the brief scale of job satisfaction were applied. The results show that there is no relationship between the variables between the dimensions of the variables (rho <16; p> .05). Proving that between the perspective that a person has regarding the events that affect their health compared to the level of job satisfaction they may feel in their workplaces, there is no relationship that unites them. Therefore, this research will be useful in a clinical and organizational context of the psychologist, taking into account research theories and limitations that were found. / Tesis

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur födelseordning (syskonposition och kön) och ledarskap (ledare och icke-ledare) påverkar arbetsrelaterad upplevd kontroll (Work Locus of Control). Ett urval av 116 individer besvarade en enkät bestående av bakgrundsfrågor och mätskalan arbetsrelaterad upplevd kontroll, WLCS. Resultatet visade två signifikanta huvudeffekter av ledarskap respektive kön på arbetsrelaterad upplevd kontroll. Ledare och kvinnor hade en högre intern arbetsrelaterad upplevd kontroll än icke-ledare och män och bekräftar resultat från tidigare studier, men där resultatet skiljer sig för kvinnor. / The primary objective of this research was to investigate how birth order (sibling position and gender) and leadership (leader and non-leader) determine Work Locus of Control. The sample consisted of 116 individuals answered the survey, consisting of background questions and the Work Locus of Control scale, WLCS. The results showed two significant differences between leadership and gender, regarding Work Locus of Control. Leaders and women had a higher internal Work Locus of Control than non-leaders and men, which confirmed the results from previous studies, but whit different result for women.

No description available.

The present research sought to firstly, understand the role of personality traits in the field of work motivation, to understand the relationship between these variables and to understand if personality traits could attempt to predict sources of work motivation. Thereafter, the relationship between the locus of control construct and intrinsic and extrinsic work motivation, respectively, was investigated. The secondary foci were to investigate the relationship between the demographic variables of age, race and field of work, respectively, and source of motivation. The current research used existing work motivation theories as a basis for understanding and explaining the construct of work motivation and used trait theory as a background to understand personality. Individuals from various fields, engaged in full-time work, were the sample for this research. Lecturers from various faculties at the University of the Witwatersrand, as well as, individuals in different fields of work, outside of the University, was the sample of the research. The final sample consisted of 61 individuals. Significant positive relationships were found between intrinsic work motivation and socially proper behaviour, and between extrinsic work motivation and self-discipline. While a significant negative relationship was found between intrinsic work motivation and tension. Furthermore, it was found that sensitivity and self-discipline appear to be predictors of extrinsic work motivation. Sensitivity and socially proper behaviour were positive predictors of intrinsic work motivation, while, the personality trait of being tense and conservative was found to be negative predictors of intrinsic work motivation. In addition, significant positive relationships were found between locus of control and sources of motivation while no significant relationships were found between the demographic variables and work motivation.

<p>Jag har i denna studie velat titta närmare på, och få en förståelse för, vad nyktra alkoholister inom AA upplever har varit viktiga faktorer för att lyckas bibehålla nykterhet. Studiens frågeställning har lett till en tillämpning av kvalitativ forskningsmetod med målsättningen att få fram så nyanserat och relevant data som möjligt. </p><p>Studiens syfte har varit att få en en förståelse för vad nyktra alkoholister upplever har varit viktigt för att kunna leva ett nyktert liv, samt att få en förståelse för hur dessa individer upplever begreppen meningsfullhet och kontroll och hur dessa eventuellt inverkar på bibehållen nykterhet. </p><p>Resultaten visar att det råder relativt hög samstämmighet i individernas uppfattningar om viktiga faktorer för att bibehålla nykterhet. En faktor är vikten av att inse att individen är alkoholist och inte kan återfå kontrollen över sitt drickande. Att fortsätta att närvara vid AA-möten, som involverar upplevd gemenskap med andra människor, konceptet andlighet samt en känsla av identifikation har också en roll att spela för att bibehålla nykterhet, liksom vikten av ärlighet mot självet. </p><p>Resultaten analyseras, tolkas och diskuteras utifrån socialpsykologiska och psykologiska teorier som diskuterar människans vilja till mening, sociala band, alkoholistens schismogenesiska förhållande till flaskan samt locus of control.</p>

Jag har i denna studie velat titta närmare på, och få en förståelse för, vad nyktra alkoholister inom AA upplever har varit viktiga faktorer för att lyckas bibehålla nykterhet. Studiens frågeställning har lett till en tillämpning av kvalitativ forskningsmetod med målsättningen att få fram så nyanserat och relevant data som möjligt. Studiens syfte har varit att få en en förståelse för vad nyktra alkoholister upplever har varit viktigt för att kunna leva ett nyktert liv, samt att få en förståelse för hur dessa individer upplever begreppen meningsfullhet och kontroll och hur dessa eventuellt inverkar på bibehållen nykterhet. Resultaten visar att det råder relativt hög samstämmighet i individernas uppfattningar om viktiga faktorer för att bibehålla nykterhet. En faktor är vikten av att inse att individen är alkoholist och inte kan återfå kontrollen över sitt drickande. Att fortsätta att närvara vid AA-möten, som involverar upplevd gemenskap med andra människor, konceptet andlighet samt en känsla av identifikation har också en roll att spela för att bibehålla nykterhet, liksom vikten av ärlighet mot självet. Resultaten analyseras, tolkas och diskuteras utifrån socialpsykologiska och psykologiska teorier som diskuterar människans vilja till mening, sociala band, alkoholistens schismogenesiska förhållande till flaskan samt locus of control.

Locus of control och självkänsla En jämförelse mellan elit- och icke elitidrottare Helén Blomstrand Besitter individen en hög inre locus of control anser denne att individen själv är ansvarig för valen denne gör i livet, medan en hög yttre locus of control innebär det motsatta. Syftet med studien var bland annat att se om elit- och icke elitidrottare skiljde sig gällande locus of control; får elitidrottarna högre förvärvade än traitbaserade inre attityder gällande självkänsla och locus of control, än icke elitidrottare, har locus of control samband med självkänsla. En enkätundersökning genomfördes på 82 idrottare varav 42 elitidrottare. Resultatet visade att elitidrottarna uppvisade signifikant högre resultat gällande inre locus of control än icke elitidrottarna samt att det fanns könsskillnader då männen uppvisade högre värden gällande en inre work locus of control. Resultatet indikerar även att bassjälvkänsla har ett positivt samband med locus of control. Diskussionen fördes kring om en högre inre locus of control leder till bättre idrottsliga resultat samt kritisk granskning av gällande uppsats. Keywords: locus of control, external and internal, athletes, self-esteem

Syftet var att undersöka om personers Locus of Control påverkar deras konflikthanteringsstrategier i kärleksrelationer. Hypoteserna var: H1: Det finns skillnader mellan personer med extern och intern Locus of Control när det gäller vilka typer av strategier de använder för att hantera kärleksrelationsproblem. H2: Personer med intern Locus of Control har större benägenhet att använda sig av relationskonflikthanteringsstrategin Kompromiss i sina kärleksrelationer. H3: Kvinnor påverkas mer än män av Locus of Control när det gäller vilka typer av strategier de använder för att hantera kärleksrelationsproblem. Deltagarna var 172 studenter. Data insamlades med en webbenkät innehållande svenska versioner av Rotters I-E skala och RPCS. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan personer med intern och extern Locus of Control i tre konflikthanteringsstrategier: Kompromiss, Underkastelse och Undvikande. Vidare använde personer med intern Locus of Control Kompromiss mer. Personer med extern Locus of Control använde Underkastelse och Undvikande mer. Skillnaderna fanns bara bland kvinnorna. Samtliga hypoteser kunde därmed godtas. Undersökningen visade att Locus of Control är en möjlig anledning till varför personer använder sig av vissa typer av konflikthanteringsstrategier i kärleksrelationer.

Thesis (M.A.)--Kutztown University of Pennsylvania, 2000. / Source: Masters Abstracts International, Volume: 45-06, page: 2993. Typescript. Abstract precedes thesis title page as [2] preliminary leaves. Includes bibliographical references (leaves 24-28).