Försvarsmakten har under åren efter Berlinmurens och Warszawapaktens fall präglats av neddragningar och inriktning mot internationella militära insatser. Sverige försvaras bäst genom säkerhet och stabilitet på andra platser än inom landets gränser. Försvarsmaktens dimensionering och verksamhet ska styras av det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld men sanningen är att den oftare påverkats av hur de politiska vindarna för tillfället blåst i Sverige. I och med de ryska aggressionerna under konflikterna i Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014 sker ett säkerhetspolitiskt uppvaknande i Europa och Sverige. Dessa händelser medvetandegör för svenska politiker därmed det läge som kommit att utvecklas sedan Warszawapaktens upphörande i början av 1990-talet. Detta har sedan tydliggjorts ytterligare av händelserna under första kvartalet 2022 då Ryssland på nytt inledde krigshandlingar i Europas absoluta närhet. Med start 2014 har Försvarsmaktens fokus varit på att växa och återtag av förmågan till nationellt försvar. Att genomföra den beslutade tillväxten och återgången till nationellt invasionsförsvar innebär att ett flertal olika förändringsprocesser initieras. Nya utbildningsplattformar ska, tillsammans med nya krigsförband, skapas vilket är exempel på stora och tydliga förändringar som innebär betydande svårigheter och utmaningar. Men även i det lilla sker stora förändringar i form av omorganisering av befintliga krigsförband, något som inte heller sker helt smärtfritt. T.ex. kommer handböcker, metoder och utbildningslinjer m.m. att påverkas. Det lilla hamnar lätt i skuggan av det stora. I denna kvalitativa intervjustudie skapas förståelse för de behov som uppstår hos yrkesofficerarna vid införandet av en ny krigsorganisation. Studien hämtar sin empiri från semistrukturerade intervjuer med nio yrkesofficerare verksamma vid Göta Trängregemente. Kodning av data har skett med metod inspirerad av Grounded Theory. Analysen har genomförts baserat på en referensram där teorier kring organisation och ledarskap samt förändring varit tongivande.   Studiens resultat visar att det är genom den övergripande kärnvariabeln Behov som acceptans och förståelse för förändring skapas. Detta utgör själva grunden för att förändringen ska kunna ske enligt tänkt plan och så smärtfritt som möjligt. Försvarsmakten bör därför dels säkerställa att befintliga processteg respekteras genom hela organisationen, dels sträva efter att utveckla förändringsprocessen för att tillgodose de behov som studien uppmärksammar. / In the years following the fall of the Berlin Wall and the Warsaw Pact, the Swedish Armed Forces has been characterized by downsizing and a focus on international military operations. The political view is that Sweden is best defended by maintaining security and stability outside the nation's borders. The dimensioning and activities of the Swedish Armed Forces should be governed by the general security situation in the surrounding area with a focus on Europe, but the truth is that it has more often been affected by how the political winds are currently blowing. With the Russian aggressions during the conflicts in Georgia in 2008 and the annexation of Crimea in 2014, there is a security policy awakening in Europe and Sweden. These events make Swedish politicians aware of the situation that has developed since the end of the Warsaw Pact in the early 1990s. This has since been further underlined by the events during the first quarter of 2022, when Russia resumed hostilities in Europe's absolute vicinity. Starting in 2014, the Swedish Armed Forces' focus has been on growth and re-building the national defense capability. Implementing decided changes and rebuilding the capacity for national defense means that several change processes are initiated. Examples of major changes that involve significant difficulties and challenges are the creation of new training platforms and military units but even in the trivial things, major changes are taking place in the form of reorganization of existing military units, something that is not painless. Doctrines, methods, training and more will be affected.  This qualitative interview study describes the needs that arise among army officers in the introduction of a new organization to create understanding in the event of change. The study draws its empirical data from semi-structured interviews with nine army officers active at the Logistic regiment. Coding of data has been done with a method inspired by Grounded Theory. The analysis has been carried out based on a reference framework where theories in organization and leadership as well as change have been dominant. The results of the study show that it is through the core variable Requirements that acceptance and understanding of change is created, which forms the basis for the change to take place. The Swedish Armed Forces should therefore ensure that existing process steps are respected throughout the organization and strive to develop the change process to meet the needs that the study addresses.

Sedan början av 2000-talet har Försvarsmakten genomfört en mängd förändringar med sin organisation och personal. Nedskärningarna av förband tillsammans med ett ökat fokus på internationella insatser i början av 00-talet har under slutet av 10-talet förändrats till en tillväxt av förband samt en återgång till ett nationellt fokus. Yrkesofficerarnas profession har förändrats genom införandet av ett tvåbefälssystem under slutet av 00-talet från ett enbefälssystem, likväl som att värnplikten lades vilande 2010 och anställda soldater introducerades i organisationen. Sedan 2018 är värnplikten återinförd med utbildning av soldater och gruppbefäl, 9 respektive 11 månader. Från och med sommaren 2021 återinförs 15 månaders värnpliktiga, som övertar befattningar i krigsorganisationen som tidigare bemannats av yrkesofficerare. Studien utforskar vad detta införande innebär för yrkesofficersprofessionen, vilka konsekvenser som uppstår likväl som hur införandet bör implementeras. Genom intervjuer av åtta respondenter från Trängregementet i Skövde utforskas införandet ur yrkesofficerarnas perspektiv. Studien tar hjälp av Bolman och Deal’s fyra perspektiv på organisation och ledarskap samt Runsten och Werr’s modell för kunskapsintegration för att förstå och tolka organisationsförändringen. Införandet av 15 månaders värnpliktiga omfattar yrkesofficerarnas förväntningar på förändringen, som baseras från tidigare erfarenheter men innehåller även farhågor och positiva förväntningar. Erfarenheten att utbilda dessa värnpliktiga saknas idag på grundutbildningskompanierna, denna kunskap återfinns hos äldre yrkesofficerare i högre nivåer - varvid ett utbyte av gamla erfarenheter i dagens kontext är en framgångsfaktor. Införandet påverkar även utbildning och övningar för förbanden, då värnplikten sker under en längre tid samt att de värnpliktiga ställer ett ökat ansvarstagande hos plutonchefer. Professionen för främst specialistofficerare förändras, genom att värnpliktiga innehar samma grad som specialistofficerare likväl som att expertisen för specialistofficerare kommer ta längre tid att uppnå. En maktförskjutning sker från yrkesofficerare till värnpliktiga, vilket främst påverkar unga specialistofficerare. Studien rekommenderar Försvarsmakten att överse nuvarande styrdokument och uppdatera dessa, samt vidare utveckla yrkesofficersprofessionen. Studien rekommenderar Försvarsmakten att med nuvarande indelning i trebefälssystemet att sergeantsgraden är lämplig för de värnpliktiga och att en förstegsutbildning är bäst lämpad för att utbilda och öva sig till ställföreträdande plutonchef. Om Försvarsmakten inför värnpliktiga plutonchefer i framtiden bör detta föregås av en analys utifrån den militära professionen och trebefälssystemet. / Since the early 2000’s the Swedish Armed Forces has conducted several changes concerning its organization and personnel. The downsizings of units as well as an increased focus on international operations in the early 2000’s have changed to a growth of units and a return to a national focus. The professions of professional officers have changed with the transformation from a single-command system to a two-officer system in the late 00s, as well as the pause of national conscript service in 2010 and introduction of professional soldiers within the organization. The national conscript service was reintroduced in 2018, for soldiers and squad leaders between 9 and 11 months. During the summer of 2021, 15 months conscript service will be reintroduced. These new conscripts will take over the positions previously manned by professional officers in the wartime organization. The study explores the reintroduction’s affects for professional officers, what consequences that occur as well as how the reintroduction should be implemented. Through interviews with eight respondents from the Logistics regiment in Skövde the reintroduction is explored through the professional officers’ view. The study seeks guidance from Bolman and Deal’s four perspectives on organization and leadership and also Runsten and Werr’s model for integration of knowledge, to be able to understand and interpret the organizational change. The reintroduction of 15 months conscripts includes professional officers’ expectations of the change, which is based from earlier experiences but also includes concerns and hopes. There is a lack of experience to train this new category of conscripts today at company level, the ability to do so is found in older officers in higher echelons – therefore an exchange of old experiences in the context of today is a criterion for success. The reintroduction also affects the training and the field exercises, because the conscript service is prolonged and the conscripts require an increased responsibility from the platoon leader. The profession for non-commissioned officers (NCO) changes - through the use of the same rank by conscripts and NCO’s. It will also take longer time for NCO’s to achieve expertise within their profession. A shift of power occurs from professional officers to conscripts, which mostly affects junior NCO’s. The study recommends the Swedish Armed Forces to overlook its current steering documents and to update these, and also to further develop its military profession for all officers. The study recommends the Armed Forces that with the current officer system, the rank of sergeant is well suited for these conscripts and the conscripts service should be based upon a pre-training concept to be able to succeed as deputy platoon leader. If the Armed Forces introduce conscripts as platoon leaders in the future, an analysis should be conducted prior to the change, concerning the military profession and the three-officer system.