Denna studie är gjord med syftet att utforska hur specialistofficerare i Flygvapnet ser på sin profession. Fokus ligger på människorna och vilka frågor rörande professionen som de upplever som viktigast just nu. På grundval av detta syfte valde vi att göra en kvalitativ intervjustudie inspirerad av Grounded Theory. Respondenterna var aktiva specialistofficerare i Flygvapnet, handplockade för att säkra spridning i grad, inriktning, organisationsenhet, förbandstillhörighet, nivå, tjänstgöringsort och kön. Både grundutbildade specialistofficerare och omgalonerade NBO-officerare deltog. Respondenterna utstrålade en trygghet i sina roller och visade på stort intresse och engagemang för sitt expertisområde, samt en stolthet över den djupa yrkesskicklighet som är deras signum.  Förbättringsområden som efterfrågades var tydliga karriärvägar på alla nivåer, en organisation som är i balans med det rådande trebefälssystemet, centrala styrningar rörande befordran och omgalonering, individuell uppföljning och bedömning, samt en fungerande informationsspridning. Mycket arbete pågår redan i Flygvapnet och Försvarsmakten för att komma tillrätta med flera av dessa spörsmål, men detta visade sig inte vara känt ute i organisationen. Den samlade bilden är en framtidstro och indikation på att etablerandet av trebefälssystemet drivs framåt, särskilt av de grundutbildade specialistofficerare och officerare som genom sin förståelse för systemet driver utvecklingen i takt med att de bemannar organisationen.

Studien syftar till att kartlägga vilken påverkan ett chefsbyte har på medarbetarna avseende motivation och ledarskap på Luftstridsskolan i Uppsala. Undersökningen avser perioden mars till maj 2021. Kartläggningens första del genomfördes med ambitionen att få en faktabaserad bakgrund över hur länge chefer sitter i sina befattningar. Studiens andra del fortsatte att med kvalitativa metoder inspirerade av grundad teori samt genom en intervjustudie undersöka medarbetares upplevelser av chefsbyten. Syftet var att försöka identifiera vilken påverkan de får på chefernas förutsättningar till ett utvecklande ledarskap men även påverkan på medarbetarnas motivation. Fokus under studien har legat på människan och dess upplevelser. Strävan var också att belysa effekter av chefsbyten ur ett organisatoriskt perspektiv.  Påvisat resultat i studien efter analys pekar på att upplevelserna är överraskande lika oberoende av anställningskategori. Respondenterna gav uttryck för överraskande insikter och förståelse för chefernas situation och utmaningar. Studiens resultat visar även att det finns blandade upplevelser hos alla anställningskategorier av chefsbyten. Det finns styrande och bärande teman som bygger upp om ett chefsbyte upplevs som positivt eller negativt. Teman som identifierades var ledarskap, information och förutsättningar. Slutsatserna av studien är att ett chefsbyte påverkar motivationen hos medarbetarna och chefers förutsättningar att tillämpa ett utvecklande ledarskap. Att skapa rätt förutsättningar för byte av chef framstår som helt centralt med grund i framtagna teman. Studien visar också på generellt lika upplevelser inom anställningskategorierna samt betonar vikten av uppfyllnad av framtagna teman för att minska påverkan på motivation och förutsättningar. Den största påverkan på medarbetarnas motivation sker i steget trygghet, med osäkerhet och oro som konsekvenser. / The study aims to map the impact of a change of management on employees regarding motivation and leadership at the Air Combat School in Uppsala. The survey covers the period March to May 2021.The first part of the survey was carried out with the ambition of gaining a fact-based background on how long managers sit in their positions. The second part of the study continued to use qualitative methods inspired by grounded theory and through an interview study to examine employees' experiences of managerial changes. The purpose was to try to identify the impact they have on the managers 'conditions for developing leadership but also the impact on the employees' motivation. The focus during the study has been on man and his experiences. The aim was also to shed light on the effects of changes of management from an organizational perspective. Demonstrated results in the study after analysis indicate that the experiences are surprisingly equally independent of employment category. The respondents expressed surprising insights and understanding of the managers' situation and challenges. The results of the study also show that there are mixed experiences in all employment categories of managerial changes. There are governing and supporting themes that build up if a change of manager is perceived as positive or negative. Themes identified were leadership, information and conditions. The conclusions of the study are that a change of manager affects the motivation of employees and managers' ability to apply developing leadership. Creating the right conditions for a change of manager appears to be absolutely central, based on developed themes. The study also shows generally similar experiences within the employment categories and emphasizes the importance of fulfilling developed themes in order to reduce the impact on motivation and conditions. The greatest impact on employees' motivation takes place in the step of security, with uncertainty and anxiety as consequences.

Sedan början av 2000-talet har Försvarsmakten genomfört en mängd förändringar med sin organisation och personal. Nedskärningarna av förband tillsammans med ett ökat fokus på internationella insatser i början av 00-talet har under slutet av 10-talet förändrats till en tillväxt av förband samt en återgång till ett nationellt fokus. Yrkesofficerarnas profession har förändrats genom införandet av ett tvåbefälssystem under slutet av 00-talet från ett enbefälssystem, likväl som att värnplikten lades vilande 2010 och anställda soldater introducerades i organisationen. Sedan 2018 är värnplikten återinförd med utbildning av soldater och gruppbefäl, 9 respektive 11 månader. Från och med sommaren 2021 återinförs 15 månaders värnpliktiga, som övertar befattningar i krigsorganisationen som tidigare bemannats av yrkesofficerare. Studien utforskar vad detta införande innebär för yrkesofficersprofessionen, vilka konsekvenser som uppstår likväl som hur införandet bör implementeras. Genom intervjuer av åtta respondenter från Trängregementet i Skövde utforskas införandet ur yrkesofficerarnas perspektiv. Studien tar hjälp av Bolman och Deal’s fyra perspektiv på organisation och ledarskap samt Runsten och Werr’s modell för kunskapsintegration för att förstå och tolka organisationsförändringen. Införandet av 15 månaders värnpliktiga omfattar yrkesofficerarnas förväntningar på förändringen, som baseras från tidigare erfarenheter men innehåller även farhågor och positiva förväntningar. Erfarenheten att utbilda dessa värnpliktiga saknas idag på grundutbildningskompanierna, denna kunskap återfinns hos äldre yrkesofficerare i högre nivåer - varvid ett utbyte av gamla erfarenheter i dagens kontext är en framgångsfaktor. Införandet påverkar även utbildning och övningar för förbanden, då värnplikten sker under en längre tid samt att de värnpliktiga ställer ett ökat ansvarstagande hos plutonchefer. Professionen för främst specialistofficerare förändras, genom att värnpliktiga innehar samma grad som specialistofficerare likväl som att expertisen för specialistofficerare kommer ta längre tid att uppnå. En maktförskjutning sker från yrkesofficerare till värnpliktiga, vilket främst påverkar unga specialistofficerare. Studien rekommenderar Försvarsmakten att överse nuvarande styrdokument och uppdatera dessa, samt vidare utveckla yrkesofficersprofessionen. Studien rekommenderar Försvarsmakten att med nuvarande indelning i trebefälssystemet att sergeantsgraden är lämplig för de värnpliktiga och att en förstegsutbildning är bäst lämpad för att utbilda och öva sig till ställföreträdande plutonchef. Om Försvarsmakten inför värnpliktiga plutonchefer i framtiden bör detta föregås av en analys utifrån den militära professionen och trebefälssystemet. / Since the early 2000’s the Swedish Armed Forces has conducted several changes concerning its organization and personnel. The downsizings of units as well as an increased focus on international operations in the early 2000’s have changed to a growth of units and a return to a national focus. The professions of professional officers have changed with the transformation from a single-command system to a two-officer system in the late 00s, as well as the pause of national conscript service in 2010 and introduction of professional soldiers within the organization. The national conscript service was reintroduced in 2018, for soldiers and squad leaders between 9 and 11 months. During the summer of 2021, 15 months conscript service will be reintroduced. These new conscripts will take over the positions previously manned by professional officers in the wartime organization. The study explores the reintroduction’s affects for professional officers, what consequences that occur as well as how the reintroduction should be implemented. Through interviews with eight respondents from the Logistics regiment in Skövde the reintroduction is explored through the professional officers’ view. The study seeks guidance from Bolman and Deal’s four perspectives on organization and leadership and also Runsten and Werr’s model for integration of knowledge, to be able to understand and interpret the organizational change. The reintroduction of 15 months conscripts includes professional officers’ expectations of the change, which is based from earlier experiences but also includes concerns and hopes. There is a lack of experience to train this new category of conscripts today at company level, the ability to do so is found in older officers in higher echelons – therefore an exchange of old experiences in the context of today is a criterion for success. The reintroduction also affects the training and the field exercises, because the conscript service is prolonged and the conscripts require an increased responsibility from the platoon leader. The profession for non-commissioned officers (NCO) changes - through the use of the same rank by conscripts and NCO’s. It will also take longer time for NCO’s to achieve expertise within their profession. A shift of power occurs from professional officers to conscripts, which mostly affects junior NCO’s. The study recommends the Swedish Armed Forces to overlook its current steering documents and to update these, and also to further develop its military profession for all officers. The study recommends the Armed Forces that with the current officer system, the rank of sergeant is well suited for these conscripts and the conscripts service should be based upon a pre-training concept to be able to succeed as deputy platoon leader. If the Armed Forces introduce conscripts as platoon leaders in the future, an analysis should be conducted prior to the change, concerning the military profession and the three-officer system.