Matematikundervisningen är idag kritiserad och tidigare undersökningar visar att elevernas lust till att lära matematik är låg. Det hävdas att lärarna är en stor bidragande orsak till att matematik idag ses som ett tråkigt ämne och det de kritiseras för att hålla en alltför enformig undervisning som eleverna inte ut får ut det bästa möjliga av. Syftet med min studie var att belysa lärarnas motiveringar till deras val av under­visningsmetoder samt att redogöra för deras inställningar till de faktorer som skapar lust att lära. Studien grundade sig på kvalitativa intervjuer där matematiklärare på en högstadieskola fick möjlighet att berätta om sina undervisningsmetoder. Studiens resultat visar att lärarna mycket väl kan motivera sina val av undervisningsmetoder och att det finns ett flertal gemensamma faktorer som styr lärarnas val. Motiveringarna handlar bland annat om elevgruppernas utseende, trygghet, traditioner, mål, engage­mang, spontanitet, glädje men framför allt tid. Lärarna är medvetna om de flesta av de faktorer som skapar lust att lära och skulle vilja få arbeta mer utifrån vissa av dessa. De känner till betydelsen av bland annat variation och relevans men bygger oftast inte sin undervisning på detta.

Följande litteraturstudie med syftet att ta reda på vilka effekter humor har i klassrummet utforskar kopplingar kring humoristiska inslag och aktiviteter med lärande. Arbetet utgår från Lev Vygotskijs sociokulturella teori om inlärning via kommunikation och samspel med andra. Arbetet är baserat på tidigare forskning om humors användande i klassrummet och följder av detta. I detta arbete har även litteratur om hur humor påverkar relationerna i skolan lyfts fram samt vilka effekter humoranvändning har i klassrummet, positiva som negativa. Det framgår att det finns risker med att humor kan feltolkas och minska koncentrationen, men å andra sidan finns även möjligheter för ökad motivation, bättre relationer och slutligen mer lustfyllt lärande. Tillämpningsbara och konkreta aktiviteter som främjar inlärningen genom humoranvändning i svenskämnet tas upp. Slutsatsen av detta arbete är att humor med fördel kan användas som ett hjälpmedel för ökad kunskapsinlärning genom planerad humoranvändning och erfarenhet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar att de bäst stimulerar elevernas intresse och motivation för matematik i skolår 4-6. Tidigare forskning visar att elevers bristande motivation för matematiken blir tydlig i skolår 4-5. Vi vill således undersöka hur lärare, som undervisar eller har undervisat i skolår 4-6, arbetar/arbetade för att bibehålla elevernas intresse och motivation för ämnet. I denna studie presenteras fem matematiklärares uppfattningar om hur de gör för att entusiasmera och engagera sina elever. För att besvara studiens frågeställning valde vi att intervjua samtliga av dessa lärare. Utöver det har vi använt oss av bland annat litteratur som behandlar begreppet motivation samt forskning från tidigare studier som tar upp vår forskningsfråga.Resultatet av vår undersökning visar att samtliga lärare anser att det ska finnas variation i undervisningen samt att undervisningen bör utformas efter varje individs förutsättningar. Alla lärare ansåg sig vara en stor motivationskälla i elevers lärande samt att deras inställning till ämnet påverkade eleverna markant. Studiens resultat har gett oss mer djupgående kunskaper inom ämnet, vilket vi, i egenskap av blivande matematiklärare, kommer att dra lärdom utav när vi kommer ut i verksamheten.