Arbetet beskriver mediepedagogik på djupet, vad den består av för olika delar och vilka kopplingar den har till andra inlärningsteorier och pedagogiker. Empirin samlades in på Satellitskolan i Malmö genom intervjuer med lärare och elever. Slutsatserna av undersökningen var att pedagogiken har lustfyllt lärande i centrum. Eleverna arbetar mestadels både ämnes- och åldersintegrerat i grupper. De får ta stort eget ansvar i planeringen och vid genomförandet av sitt arbete, medan lärarna agerar likt bistående handledare och ger dem hjälp och vägledning om det behövs. Lärarna säger sig inte arbeta efter någon specifik pedagogik, men anger att deras inspiration och upplägg för undervisningen baseras huvudsakligen på grundskolans styrdokument. Undersökningen påvisar kopplingar mellan Satellitskolans arbetssätt och Vygotskijs teorier om sociokulturellt lärande och John Deweys teorier kring praktiskt lärande.

Syftet med vår studie är att beskriva hur elever i årskurs 1 uppfattar sin läs- och skrivinlärning, samt undersöka om det finns någon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vårt urval arbetar enligt tre olika arbetssätt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt Språkbiten. Arbetet utgår från frågeställningarna Hur talar elever om sin läs- och skrivinlärning? samt Finns det någon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? Läs- och skrivinlärning i skolan är ett väl utforskat ämne. Att vi tar in elevernas perspektiv är just det som gör vår studie unik. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa metoder i form av observation, intervju, samt bilduppgift. Studiens resultat är att faktorer som autentisk mottagare samt elevernas tidigare erfarenheter kan ha en inverkan för hur lustfyllt eleverna beskriver sin läs- och skrivinlärning. Det är viktigt att mottagaren till det eleverna gör är autentisk, det vill säga äkta, och att elevernas erfarenheter synliggörs och tas tillvara i läs- och skrivundervisningen. Hur stor plats elevernas erfarenheter får i läs- och skrivundervisningen, samt vilka mottagare eleverna skriver och läser för, varierar beroende av vilken/vilka pedagogisk/a grundsyn/er samt vilket arbetssätt som elevernas läs- och skrivundervisning genomsyras av. Vidare har vi kommit fram till att de olika arbetssätt som finns i vårt urval och lärarnas pedagogiska grundsyner som genomsyrar undervisningen, kan kopplas samman med de genusskillnader vi sett i de klassrum vi besökt. Vi drar därför slutsatsen att man som lärare bör vara noga med val av arbetssätt och vilken pedagogisk grundsyn som genomsyrar undervisningen. Enligt oss kan lärarens arbetssätt samt pedagogiska grundsyn bidra till eller begränsa eleverna i hur lustfyllt elever beskriver sin läs- och skrivinlärning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad sex lärare menar att pedagogiskt dramatillför i deras undervisning samt undersöka vad dramapedagogiken kan bidra med ielevernas kunskapsinhämtning. Vi har undersökt detta med hjälp av fyrafrågeställningar: Vilka dramapedagogiska verktyg använder informanterna i sinundervisning? I vilket syfte använder informanterna pedagogiskt drama? Vad harutbildningen i pedagogiskt drama tillfört deras lärarroll? Hur upplever informanternaatt eleverna påverkas av pedagogiskt drama? Undersökningen är kvalitativ och bygger på sex frågeformulär. Urvalsgruppen består avsex informanter som är lärare och har utbildat sig i pedagogiskt drama vid MalmöHögskola som en del i lärarprogrammet eller som fristående kurs. Materialetbearbetades efter fyra kategorier kopplade till våra frågeställningar och respondenternassvar. Dessa är: Dramapedagogiska verktyg, Syfte med pedagogiskt drama iundervisningen, Lärarrollen i pedagogiskt drama, Påverkan på och respons fråneleverna.Resultatet analyserades med hjälp av den amerikanske filosofen, psykologen ochpedagogen John Deweys teorier. Han menar att kunskap bör läras ut genom praktiskhandling och han skapade begreppet ”learning by doing”, en metod som innebär att elevernalär genom teori, praktik, reflektion och handling. Vi funnit att informanternas dramapedagogiska förhållningssätt kan gynna eleversinhämtade av kunskap på så sätt att undervisningen utgår från praktiska handlingar ochfysiska aktiviteter. Dessutom bidrar deras undervisning till att utveckla socialt samspeloch skapa trygga grupper, vilket är ytterligare förutsättning för ett bra inlärningsklimat.Vi har även funnit att utbildningens påverkan på respondenternas lärarroll, är att de harblivit tryggare i sin ledarroll. Det lustfyllda lärandet genomsyrar också informanternasundervisning, och undervisning som utgår från lek och glädje har positiv inverkan påinlärningen. Vi kan därmed säga att vi har funnit fyra övergripande kategorier sominformanterna menar att pedagogiskt drama tillför i deras undervisning, som i sin turkan bidra till elevernas kunskapsinhämtning. Dessa är: Varierad undervisning medkroppen som metod, Tryggare grupper, Stärkt självbild – viktig grund för lärarrollen ochEtt lustfyllt lärande