Sund Birsta, ett företag som utvecklar och levererar maskiner och utrustning till stålindustrin världen över, håller på att standardisera operatörspanelerna till deras samtliga maskiner. Maskinen stångräknare har inte en HMI som följer det nya gränssnittet utseende- eller funktionsmässigt. Målet med arbetet var att utveckla ett HMI med hög användbarhet som följer Sund Birstas riktlinjer och presenterar all information på 5 skärmar. En litteraturstudie har genomförts för att finna svar om vilka krav som ställs på ett HMI för att nå hög användbarhet. De designkriterier som följts är synlighet, återkoppling, begränsningar, konsekvent och affordans. HMI:t är skapat för panelen Siemens Basic KTP1200 och utvecklat i programmet Tia Portal. Resultatet visar att huvudskärmbilderna för HMI:t har skalats ner från 21 skärmbilder till 5. Det utvecklade HMI:t följer samma gränssnitt som en annan maskins operatörspanel inom maskinfamiljen med skillnader i maskinernas unika funktioner. Det används mindre tillgängligt minne i HMI:t med den nya HMI-lösningen dock innebär den nya lösningen en ökad arbetsminnebelastning jämfört med den tidigare lösningen. Då mindre tillgängligt minne används så öppnar det upp för utbyggnadsmöjligheter eftersom HMI-panelens utrymme är begränsat dock kan responstiden påverkas av ökad arbetsminnebelastning. / Sund Birsta, a company that develop and deliver machines and equipment for the steel industry around the world, are in the process of standardize HMI-panels for all their machines. Their machine, bar counter, don´t have an HMI that follow their new interface regarding appearance and functionality. The goal with this study was to develop an HMI with high usability that´s following the guidelines of Sund Birsta and present all information on 5 screens. A literature study has been done to find answer on the demands for an HMI to reach high usability. The design criteria’s that´s been complied are visibility, feedback, restraints, consistency and affordance. The HMI is created for the panel Siemens KTP1200 in the software Tia Portal. The results show that the sub screens for the HMI has been reduced from 21 to 5 screens. The developed HMI are following the same interface design as the HMI for another machine in the same machine family, with differences in the machines unique functionality. The new HMI are using less memory to load the screen but are using more work memory in comparison to the old HMI.   When less available memory is used it opens for expansion opportunities as the available memory is limited, however, the response time may be affected by the increased work memory usage.

I det här projektet har ett mätsystem utvecklats för dimensionsmätning av brädor. Mätsystemet består av ett programmerbart styrsystem (PLC), ett människa-maskin-gränssnitt (HMI), en pulsgivare för breddmätning samt två avståndssensorer för tjockleksmätning. Målet med projektet var att jämföra och välja sensorer som lämpar sig för tjockleksmätning, ta fram konstruktionsunderlag för ett styrskåp samt elscheman för inkoppling av sensorer och pulsgivare, utveckla ett PLC-program som samlar in och bearbetar data från mätningen samt skickar resultat till ett överordnat system, utveckla ett HMI för att visa resultat och göra inställningar samt testa mätsystemet för att verifiera dess mätnoggrannhet. En litteraturstudie utfördes för att öka kunskapen om olika typer av pulsgivare och avståndssensorer. Litteraturstudien visade att det finns två huvudtyper av pulsgivare. Dessa är inkrementell eller absolut, där den inkrementella pulsgivaren genererar en fyrkantsvåg av pulser medan den absoluta genererar ett pulsvärde som motsvarar en absolut position. Lasersensorer som använder sig av time-of-flight (TOF) eller trianguleringsmetoden visade sig ha hög precision och snabb svarstid. TOF-metoden går ut på att mäta tiden det tar för ljuset att studsa mot ett objekt och tillbaka till en mottagare i sensorn medan trianguleringsmetoden går ut på att använda kända avstånd och reflektionsvinklar för att bestämma ett okänt avstånd. Konstruktionsunderlag gjordes i programmet ELPROCAD och tidigare kunskaper låg till grund för hur programmet skulle användas och hur ritningarna skulle konstrueras. En litteraturstudie utfördes för att samla information om olika sensorer och i jämförelsen jämfördes sensorernas pris och prestanda. Ett styrsystem från Siemens valdes och PLC-programmet utvecklades i Simatic Step 7. Det HMI som valdes var Beijer X2 Pro 4” från Beijer Electronics. Mätsystemet klarade med en konfidensgrad på 95 % av att mäta brädor med en noggrannhet på ± 0.3 mm för tjocklek och ± 0.6 mm för bredd. Projektets mål uppfylldes men det finns förbättringsmöjligheter. Det framtida arbete som finns är att utveckla ett filter som filtrerar bort änglavingar samt göra styrning för att med tryckluft blåsa ren sensorerna från smuts med jämna mellanrum. / In this project a measurement system for dimension measurements on boards have been developed. The measurement system consists of a programmable logic controller (PLC), a human-machine-interface (HMI), an encoder for measuring width and two laser distance sensors for measuring thickness. The goal of the project is to compare between different distance sensors suitable for measuring the thickness of a board, to create electrical drawings for the system, to develop a PLC-program which collects and analyzes the measurement data and sends the results to a higher level system, to develop a HMI which will be used for monitoring and to change parameters and settings and test the measurement system at an sawmill in order to determine its accuracy. A literature study was made in order to increase the knowledge of different kinds of encoders and distance sensor. The study showed that there are mainly two kind of encoders, the absolute and the incremental. The incremental encoder generates a square wave signal while the absolute encoder generates a signal that represents the angular position of the encoder. The study also showed that an optical laser sensors based on the time of flight (TOF) or the triangulation principle proved to have high precision and fast response time. The TOF-principle is based on measuring the time it takes for a pulse of laser to travel to an object and reflect back to a receiver. By knowing the time difference between the transmitter and receiver and the speed of light makes it possible to calculate the distance to the object. The triangulation principle is based on using known distances and reflection angles to calculate unknown distances. Electrical drawings was made in ELPROCAD and previous knowledge provided the basis for how the program was used and how the drawings were constructed. A literature study was made to gather information about different types of distance sensors, which was later used to compare price and performance. A PLC-system from Siemens was chosen and the PLC-program was developed in Simatic Step 7. The HMI that was chosen in the project was Beijer X2 Pro 4” from Beijer Electronics. The measurement system was able to measure the thickness with an uncertainty of ± 0.3 mm and the width with an uncertainty of ± 0.6 mm with a confidence level of 95 %. The goal of the project was fulfilled but there is some work left for the future. That is making a filter for removing thin edges on the board and develop a pressurized air system that can clean the sensors from dust in a defined time interval.

This research study investigates the factors contributing to delays in construction equipment projects, specifically in the User Experience (UX) and Human-Machine Interface (HMI) area, with a particular focus on projects conducted at the company Volvo Construction Equipment. The study incorporates a literature review, a mixed-methods approach combining qualitative and quantitative analysis, and in-depth discussions. Through the analysis of existing literature, the study identifies various factors associated with delays in construction equipment projects, including unclear project requirements, challenges in integrating systems and technologies, communication and collaboration issues, inadequate project management practices, and external influences. Building upon this foundation, qualitative interviews and quantitative surveys were conducted to gather insights from project managers, engineers, and other stakeholders at Volvo Construction Equipment. The findings from the data analysis highlight the frequency and average duration of delays in the UX/HMI area of construction equipment projects. Key contributing factors include communication issues, changes in project requirements or scope, insufficient resources or manpower, delays in component/material delivery, and lack of coordination among teams. These factors significantly impact project performance. Participants in the study reported employing various strategies to mitigate these delays, such as improving communication channels, enhancing cross-functional collaboration, investing in training and skill development, and closely monitoring project requirements. The research outcomes provide valuable insights into the relationships between identified factors and project delays in the UX/HMI area at Volvo Construction Equipment. The results emphasize the importance of addressing these factors through improved planning, effective communication, collaboration, and resource management to enhance project efficiency. Furthermore, the study contributes to the field of UX/HMI in construction equipment projects by shedding light on the specific challenges faced by the company and providing recommendations to improve project management practices and minimize delays. Recommendations to future research directions include longitudinal studies to assess the long-term impact of implemented strategies, exploration of emerging technologies in the UX/HMI domain, and evaluation of different project management methodologies for their effectiveness in addressing delays. By addressing these research gaps, further advancements can be made to optimize the UX/HMI area of construction equipment projects, ensuring successful project outcomes. / Denna forskningsstudie undersöker faktorer som bidrar till förseningar i produktutvecklingsprojekt av arbetsmaskiner, specifikt inom användarupplevelse (UX) och människa-maskin-gränssnitt (HMI), med särskilt fokus på projekt som genomförs vid företaget Volvo Construction Equipment. Studien innefattar en litteraturöversikt, en blandad metodansats som kombinerar kvalitativ och kvantitativ analys samt fördjupade diskussioner. I analysen av befintlig litteratur identifieras olika faktorer som är förknippade med förseningar i denna typ av projekt, inklusive oklara projektkrav, utmaningar att integrera system och teknik, kommunikations- och samarbetsproblem, otillräckliga projektledningsmetoder och externa påverkningar. Med denna grund genomfördes kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter för att samla insikter från projektledare, ingenjörer och andra intressenter vid Volvo Construction Equipment. Resultaten från dataanalysen belyser frekvensen och genomsnittlig varaktighet av förseningar inom UX/HMI-området för denna typ av projekt. Nyckelfaktorer inkluderar kommunikations-problem, ändringar i projektkrav eller omfattning, otillräckliga resurser eller arbetskraft, förseningar i leverans av komponenter/material och brist på samordning mellan team. Dessa faktorer påverkar projektets prestanda avsevärt. Deltagarna i studien rapporterade att de använder olika strategier för att mildra dessa förseningar, såsom att förbättra kommunikations-kanaler, förbättra tvärfunktionellt samarbete, investera i utbildning och kompetensutveckling samt noggrant övervaka projektkrav. Resultaten ger värdefulla insikter i sambanden mellan identifierade faktorer och projekt-förseningar inom UX/HMI-området på Volvo Construction Equipment. Vikten av att hantera dessa faktorer genom förbättrad planering, effektiv kommunikation, samarbete och resurshantering för att förbättra projekteffektiviteten betonas särskilt. Vidare bidrar studien till fältet UX/HMI inom denna typ av projekt genom att belysa de specifika utmaningar som Volvo Construction Equipment står inför och ge rekommendationer för att förbättra projektlednings-metoder och minimera förseningar. Framtida forskningsriktningar som rekommenderas inkluderar longitudinella studier för att bedöma den långsiktiga effekten av implementerade strategier, utforskning av framväxande teknik inom UX/HMI-domänen och utvärdering av olika projektledningsmetodiker gällande deras effektivitet i att hantera förseningar. Genom att ta itu med detta kan ytterligare framsteg göras för att optimera UX/HMI-området för produktutvecklingsprojekt av arbetsmaskiner och säkerställa framgångsrika projektresultat.