Studien syftar till att besvara vad som definierar kommuner som upphandlar måltidsverksamheten inom äldreomsorgen. Detta genomförs med hjälp av den statistiska metoden logistisk regression. Syftet med studien är att klargöra vilka variabler som har påverkan för händelsen upphandling och hur de förhåller sig. En enkätundersökning genomförd 2013 låg till grund för analysen, där oberoende variabler valdes ut inom kategorierna lokala förutsättningar, kvalitet och lokalt politiskt styre. Resultatet tyder på att Moderaternas resultat i kommunvalet 2010 samt stor kommun jämfört med liten kommun har en statistiskt signifikant påverkan på händelsen upphandling.

Bakgrund Behovet av att stärka samhällens beredskap har ökat bland annat på grund av följder av klimatförändringar, COVID-19-pandemin och krigsutbrott. Vid kris är det av betydelse att de viktigaste samhällsfunktionerna, så som sjukvården, fungerar och forskning visar att mat och måltider har betydelse för patienters tillfrisknande. Enligt lag ska regionerna planera för att kunna hantera krissituationer och det finns ett påbörjat arbete med att stärka krisberedskapen inom flera regioners måltidsverksamheter på sjukhus. Tidigare forskning inom området internationellt är begränsat och i Sverige finns ingen sådan forskning. Syfte Att belysa chefers upplevelse av den egna regionens krisberedskapsplanering avseende sjukhusens måltidsverksamhet. Metod Kvalitativa semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med fem chefer inom sjukhusens måltidsverksamheter. Intervjuerna spelades in och det insamlade materialet transkriberades ordagrant och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i sex kategorier: Att vara förberedd är en förutsättning för trygghet, En föränderlig omvärld ställer höga krav på krisorganisationen, Goda organisatoriska förutsättningar underlättar arbetet, Kunskap och erfarenhet, väsentligt för arbetet, Måltidsverksamheten ställer särskilda krav som försvårar beredskapen och Otydligheter inom och utanför verksamheten skapar svårigheter för arbetet. Resultatet visar att det fanns förutsättningar både inom och utom den egna måltidsverksamheten som underlättade de deltagande chefernas arbete med krisberedskap. Det lyftes dock också faktorer som upplevdes som försvårande för arbetet med krisberedskap. Bland annat fanns det en önskan bland cheferna om ett ökat samarbete mellan olika aktörer och tydligare krav och riktlinjer från den egna regionen, men även från andra myndigheter. Slutsats Cheferna upplevde att det i nuläget finns relativt goda förutsättningar för att stärka krisberedskapen inom sjukhusens måltidsverksamheter. Cheferna ansåg dock att det finns faktorer som upplevs som försvårande för arbetet och genom att förbättra dessa skulle måltidsverksamheterna kunna gynnas i sitt fortsatta krisberedskapsarbete. Att särskilt fokusera på de aspekter som studien lyfter, som kan förbättras, skulle kunna bidra till ett mer effektivt krisberedskapsarbete inom sjukhusens måltidsverksamheter samt till bättre beredskap i kommande kriser.

Karlstad kommun har de senaste åren arbetat med projektet ”Klimatsmart mat” där kommunen fokuserat på hållbarhetsfrågor inom måltidsverksamheter i skolor. Konceptet One planet plate har testats för första gången i skolor och Karlstad kommun var först ut i Sverige att prova.  Det här är en kvalitativ studie som har genomförts via personliga intervjuer med fyra stycken kostansvariga på de skolor som var utvalda att delta i One planet platesamt kommunens koststrateg. Syftet med studien har varit att undersöka hur de utvalda skolorna upplever att konceptet har fungerat på deras arbetsplats samt vilka möjligheter och hinder de upplever att det klimatsmarta arbetet ger upphov till. Studien har visat att One planet platehar upplevts som ett konkret och enkelt verktyg för de kostansvariga att använda sig av. Det har dock tagit mycket tid och planering att skapa recept som håller sig inom gränsvärdet för koldioxidutsläpp. För att förbättra konceptet föreslås att måltiderna bör kombineras med pedagogisk undervisning angående matens klimatpåverkan för att skapa en bättre förståelse hos eleverna.  I det klimatsmarta arbetet har flera hinder och möjligheter beskrivits och de viktigaste handlar om ekonomiska förutsättningar och politikers makt att påverka. Även att erbjuda klimatsmart mat från tidig ålder har lyfts som betydande för att kunna förändra attityder och kunskap som skapar långsiktiga hållbara vanor. / Karlstad community has been working with the project ”Climate-smart food” where the community in the past years has been focusing on sustainability questions within school canteens. The concept ”One planet plate” has been tested for the first time in schools and Karlstad community was the first in Sweden to try it. This is a qualitative study, carried out by interviewing those four people responsible for catering at the selected schools within one planet plateand the food strategist of the community. The purpose of this study have been to examine how the chosen schools experience that the concept have worked on their working place and which opportunities and obstacles they find the climate smart work causes. The study have found that one planet platehas been perceived as a concrete and easy tool for those responsible of the cantines to use. However, it has been time consuming to create recipes whitin the limits of carbon emissions. To improve the concept they suggest to combine the meals with educational teaching concerning the climate impact of food, to create a better understanding for the students. In the climate-smart work various obstacles and opportunities were described and the most important concerns financial prerequisites and the power politicians have to affect. Also, to offer climate-smart food from an early age have been lifted as important to be able to change attitudes and knowledge that creates long-term sustainable habits.