• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Hälsorelaterad livskvalitet och fatigue hos patienter med hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar : en enkätstudie

Berg, Emma, Schweitz, Carl January 2018 (has links)
SAMMANFATTNING  MINOCA (Myocardial Infarction with Non Obstructive Coronary Arteries) är ett begrepp som beskriver en grupp av patienter som initialt uppvisar hjärtinfarktliknande symptom, men där patienternas kranskärl sedan visar sig vara normala. Det finns olika bakomliggande orsaker till detta tillstånd. I begreppet MINOCA ingår bland annat hjärtinfarkt, takotsubokardiomyopati och myokardit. Hos en del av patienterna förblir orsaken till sjukdomen oklar. Patienternas livskvalitet påverkas och fatigue kan ha en negativ inverkan på återhämtningen. Fatigue kan leda till en avsaknad av energi till att hantera vardagslivet, vilket kan påverka patienternas motivation till att orka genomföra olika sysslor och ge en sämre livskvalitet. Syftet med studien var att undersöka självskattad hälsorelaterad livskvalitet och fatigue hos patienter med hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar vid insjuknandet och sex månader efter insjuknandet. Metoden för studien var kvantitativ, med en deduktiv ansats och en prospektiv icke-experimentell design. Datamaterialet hämtades från den pågående SMINC-2 studien. Till studien inkluderades 101 patienter genom ett bekvämlighetsurval, 74 kvinnor och 27 män. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av enkäterna RAND-36, som mäter hälsorelaterad livskvalitet och MFI-20 (Multidimensional Fatigue Inventory). Dataanalysen genomfördes med hjälp av statistikprogrammet SPSS Statistics, version 23. Resultatet av mätningen med RAND-36 visade att det fanns en signifikant förbättring hos patienterna med MINOCA inom dimensionerna vitalitet/fatigue, social funktion, rollfunktion-emotionella orsaker och psykiskt välbefinnande sex månader efter insjuknandet. Inom de olika diagnosgrupperna så uppnådde patienterna med myokardit en signifikant förbättring i dimensionen vitalitet/fatigue. Patienterna med takotsubo uppnådde en signifikant förbättring inom dimensionerna vitalitet/fatigue, social funktion och psykiskt välbefinnande. Resultatet av MFI-20 visade att den sammansatta poängen för alla patienter med MINOCA hade förbättrats signifikant efter sex månader. De dimensioner där patienterna uppnådde en signifikant förbättring efter sex månader var generell fatigue och mental fatigue. Patienterna med osäker diagnos var den enda diagnosgruppen som uppnådde en signifikant förbättring och dimensionerna var mental fatigue och generell fatigue. Slutsatsen är att patienterna med MINOCA upplevde en försämrad generell hälsorelaterad livskvalitet och en ökad känsla av fatigue vid insjuknandet. Den samlade upplevelsen av livskvalitet och fatigue hade förbättrats sex månader efter insjuknandet, men var fortfarande negativt påverkad. Patienter med diagnosen takotsubo och de med osäker diagnos uppvisade en sämre livskvalitet och en ökad känsla av fatigue inom flest dimensioner, jämfört med patienterna med myokardit och de med hjärtinfarkt.
2

Hur mår ni egentligen? : en enkätstudie om ångest och depression efter insjuknande i hjärtinfarkt utan signifikanta förträngningar

Kader, Nanci, Sonde, Marie January 2019 (has links)
Myocardial Infarction with Non-Obstructive Coronary Arteries (MINOCA) är en arbetsdiagnos för patienter som söker med liknande symtom som vid akut koronart syndrom, EKG-förändringar samt troponinsläpp men utan att uppvisa signifikanta förträningar på kranskärlsröntgen som kan förklara patienternas symtom och kliniska fynd. Underliggande tillstånd kan vara alltifrån Takotsubo Syndrom (TS), myokardit, hjärtinfarkt till att inte kunna klarlägga bakomliggande orsak. Då entydig evidensbaserad forskning saknas kring denna patientgrupp finns således stora kunskapsluckor för hur vården ska samverka, inte minst vilka omvårdnadsåtgärder som specifikt behövs för dessa patienter. Enstaka studier har visat att ångest och depression återfinns i större grad hos patienter med MINOCA, vilket stimulerar till vidare forskning i ämnet. Om en riskgrupp kan identifieras i form av ångest eller depression, kan dessa patienter fångas upp och specifika omvårdnadsåtgärder utarbetas. Syftet med denna studie var att undersöka förekomst samt nivå av ångest och depression hos patienter som drabbas av MINOCA, vid insjuknandet och 12 månader efter diagnostisering. En kvantitativ forskningsansats med en icke-experimentell design användes och genomfördes med en prospektiv kohortstudie. Datainsamlingen utfördes med hjälp av Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS), där deltagarna besvarade HADS-enkäten vid två upprepade tillfällen, vid insjuknande och 12 månader efter diagnostisering. Totalt skattade 127 deltagare sin grad av ångest och depression vid baseline och 67 deltagare efter 12 månader. Endast de deltagare som hade två uppföljande svarsvärden på HADS jämfördes över tid. Resultaten visade att vid insjuknandet sågs en signifikant lindrig till måttlig grad av ångest hos MINOCA-gruppen. Det var framförallt de patienter som drabbats av TS som uppvisade höga självskattningsvärden på HADS-A. Dessa patienter hade även kvarstående högt värde 12 månader efter diagnostisering. Däremot sågs ingen signifikant ökad grad av depression vid start eller efter 12 månader hos patienter med MINOCA. För patienter med hjärtinfarkt specifikt sågs lägre självskattningsvärden (ej signifikant) jämfört med övriga patienter. Denna studie, i likhet med andra studier, visar att många patienter som drabbas av MINOCA har en lindring till måttlig förekomst av ångest vid insjuknande. Det var framförallt de patienter som diagnostiseras med TS som skattade högst på HADS-A, både vid insjuknande och 12 månader efter diagnostisering. Resultatet indikerar att sjuksköterskor behöver utarbeta rutiner kring omhändertagandet av denna patientgrupp. Genom personcentrerad vård kan sjuksköterskor identifiera och uppmärksamma tecken på ångest eller nedstämdhet och stötta patienten. Sjuksköterskan kan också samla teamet kring patienten för att på bästa sätt identifiera och fånga upp faktorer som kan stärka patienten till förbättrat mående. Vidare forskning behövs för implementering av evidensbaserade åtgärder i vårdens dagliga arbete.
3

Caracterización de los infartos agudos de miocardio con coronariografía normal en el hospital Almanzor Aguinaga Asenjo 2016 - 2021

Cotrina Olano, Miguel Angel January 2024 (has links)
Introducción: El infarto agudo de miocardio con coronariografía normal, más conocido por sus siglas en inglés como MINOCA, es un cuadro clínico menos estudiado a diferencia de su contraparte obstructiva. Objetivo: Describir características generales de los pacientes con infarto agudo de miocardio y coronariografía normal en un hospital de tercer nivel del 2016 al 2021. Materiales y métodos: El estudio es de diseño observacional, transversal y descriptivo. Se usaron datos recolectados de las historias clínicas mediante una ficha de datos. Se realizó un muestreo censal que incluyó 54 registros clínicos. Resultados: La mayoría de los pacientes fueron mujeres (62.9%), y mayores de 60 años (61.1%). Como factores de riesgo destacó la hipertensión arterial (63%), seguido de diabetes mellitus (29.6%) y dislipidemia (18.5%). Predominó el sobrepeso y la obesidad (72,3%). En el trazado electrocardiográfico la mayoría presentó un trazado sin elevación del segmento ST (74.1%), y al examen ecocardiográfico la mitad de los pacientes presentaron motilidad cardiaca normal (51,9%) y una FEVI preservada (59,3%). Respecto a los diagnósticos al alta, se encontró en primer lugar el infarto agudo de miocardio tipo 1 (59.3%). Conclusión: Se encontró que el MINOCA afecta principalmente a pacientes que se caracterizan por ser del sexo femenino, mayores de 60 años, con diagnóstico previo de HTA, presentar dolor torácico típico, cursar con sobrepeso, además de registrar electrocardiogramas sin elevación del segmento ST, conservar una motilidad cardiaca normal y FEVI preservada, y la mayoría fue dado de alta con infarto de miocardio tipo 1. / Introduction: Acute myocardial infarction with normal coronary angiography, better known by its acronym in English as MINOCA, is a clinical condition less studied unlike its well-known obstructive counterpart. Objective: To describe general characteristics of patients with acute myocardial infarction and normal coronary angiography in a tertiary hospital from 2016 to 2021. Materials and methods: The study has an observational, cross-sectional, and descriptive design. Data collected from medical records using a data sheet were used. A census sampling was carried out that included 54 clinical records. Results: Most of patients were women (62.9%), and over 60 years of age (61.1%). High blood pressure (63%) stood out as risk factors, followed by diabetes mellitus (29.6%) and dyslipidemia (18.5%). Also, there was a clear predominance of overweight and obesity (72.3%). In the electrocardiographic tracing, the majority presented a tracing without ST segment elevation (74.1%), and in the echocardiographic examination, half of the patients presented normal cardiac motility (51.9%) and a preserved LVEF (59.3%). Regarding the diagnoses at discharge, acute myocardial infarction type 1 was found in first place (59.3%). Conclusion: It was found that MINOCA affects patients who are characterized by being female, over 60 years of age, with a previous diagnosis of arterial hypertension, presenting typical chest pain, being overweight, in addition to recording electrocardiograms without ST segment elevation. maintained normal cardiac motility and preserved LVEF, and the majority were discharged with type 1 myocardial infarction.

Page generated in 0.0644 seconds