Bakgrund: Cirka 60 % av alla människor upplever ryggsmärtor med eller utan ischiasproblem under sin livstid. En buktande disk kan orsaka svår smärta. Den kliniska diskbråcksdiagnostiken är god och behandlingen oftast konservativ. Trots det är radiologiska undersökningar med MRT vid diskbråcksdiagnostik mycket vanligt förekommande. Syfte: Syftet är att undersöka nyttan med en magnetisk resonanstomografiundersökning vid diskbråcksdiagnostik. Frågeställningar: Stämmer fynden, funna vid en MRT undersökning med den kliniska bilden hos diskbråckspatienter? Vilken ytterligare information ger den radiologiska, MRT undersökningen utöver den kliniska undersökningen vid diskbråcksdiagnostik? Metod: Detta är en litteraturstudie som inkluderar tolv, vetenskapliga artiklar. Artiklarna erhölls efter en systematisk litteratursökning i databasen PubMed. Resultat och konklusion: MRT undersökningen ger en god anatomisk och patologisk avbildning av intresseområdet. Förutom klassificering och lokalisering av diskbråcket möjliggör MRT också differentialdiagnostik. Fynden på MRT undersökningen stämmer inte alltid överens med den kliniska symptombilden. Resultatet i denna litteraturstudie visar att MRT inte alltid är nödvändigt för diagnostisering av diskbråckspatienter.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: MR-undersökningar är mer eller mindre krävande för patienter i alla åldrar. Utöver de speciella rutinerna inför en MR-undersökning så krävs det att patienten ligger helt stilla under hela undersökningen för att undvika rörelseartefakter. För att barn ska klara av detta används oftast sedering eller narkos som hjälpmedel, men vid intag av farmaka medföljer alltid en risk för oönskade effekter och allergiska reaktioner. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva strategier som kan användas för att minska behovet av sedering eller narkos av barn som genomgår en MR-undersökning. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes för att besvara syftet. Resultatet från elva kvantitativa artiklar har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Resultatet är presenterat i tre huvudkategorier med fem underkategorier vilkas metoder på olika sätt gör det lättare för patienten att genomgå en MR-undersökning. Huvudkategorierna är att bli förberedd, att underlätta tiden i MR-kameran och en kombination av att bli förberedd och underlätta tiden i MR-kameran. Konklusion: Genom att använda metoder anpassade för barn kan behovet av sederingar och narkoser minskas. Icke-farmakologiska metoder som förbereder barnen, underlättar tiden för dem i MR-kameran samt en kombination av dessa har resulterat i att fler barn kan genomgå en MR-undersökning utan behov av sedering eller narkos.

Titel: Åldersbedömningar baserat på undersökningar med datortomografi och magnetisk resonanstomografi av mediala nyckelbensepifysen. Bakgrund: Barn och ungdomar som flytt från krig saknar ofta offentliga handlingar. Dessa individer kan därför erbjudas en medicinsk åldersbedömning. I asylprocesser spelar åldern 18 år en stor roll och vid åldersbedömningar av dessa individer rekommenderar Study Group on Forensic Age Diagnostics en röntgenundersökning av nyckelbenen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva åldersvariationerna inom nyckelbenets olika utvecklingssteg vid undersökning med datortomografi respektive magnetisk resonanstomografi vid åldersbedömmande processer. Metod: En litteraturstudie genomfördes med 11 artiklar med kvantitativ ansats. Artiklarnas resultat granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Åldersvariationerna inom utvecklingsstegen varierade i större och mindre grad dock tycktes det inte föreligga några större skillnader mellan modaliteterna. Överlappen mellan utvecklingsstegen tenderade att vara större för MRT än för DT. Resultaten visade ett positivt samband mellan kronologisk ålder och utvecklingsstegen samt att medelåldern generellt ökade med utvecklingsstegen. Konklusion: Det förekom stora åldersvariationer inom utvecklingsstegen samt stora överlapp mellan utvecklingsstegen vilket indikerade på precisionsproblem och osäkerheter, för både DT och MRT. Sett till den kliniska tillgängligheten, kostnader, tid, smidighet och upplevelser för patienten tyder DT på att vara en bättre metod än MRT.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2007. / Härtill 4 uppsatser.

The introduction of Magnetic Resonance (MR) Imaging in treatment planning for radiotherapy of prostate cancer give rise to new challenges in defining the treatment volume, or the target. Imaging with MR have several advantages, especially better soft-tissue contrast, compared with the standard image modality, Computed Tomography (CT). The purpose of this project was to determine how the target definition varies with the choice of image modality and the systematic differences between them. The purpose was also to determine how the inter- and intra physician variability influences the delineation, depending on which image modality that is used. In the project, five physicians delineated the prostate gland on CT and MR images for nine patients. The physicians had no information of which image series that was connected, and were thus delineating independent. After the delineation, the CT and MR image series was set in the same geometrical coordinate system in the treatment planning system Oncentra. The target delineations were analysed by comparing the radial distances from the centre of mass in different directions, such as anterior, posterior, etc. The radial distances were later used to evaluate the variability of the delineations and to determine the inter and intra physician variability in different directions of the targets. ANOVA was also preformed to determine if there is a significant difference between the parameters, as the image modality and the image modalities influence on the physicians delineations. A model was made to investigate how the MR delineations differ from a CT defined volume that 95% of the delineations cover, called the ideal CT delineation. From this, the median deviation in different directions  was analysed and it was found that the median value of the MR delineations in different directions was between -0.10-2.27 mm larger than the ideal CT delineation. The fluctuations between the delineations was, however, large. The target volume was larger for CT defined volumes in 87% of the cases, compared with MR targets. The inter physician variability was found to be between 0.54-2.17 mm for the CT based delineations and 0.68-2.08 mm for the MR based target delineations. The intra physician variability was larger than the inter physician variability, between 0.74-2.51 mm for CT based delineations and 0.85-1.45 mm for MR based delineations. The median variability of the delineations were not uniform around the target volume but were larger for example in the superior and inferior directions and had its minimum in the posterior direction. The ANOVA tests showed a significant difference between MR and CT based target delineations, it also shows a relation between the delineating physician and the image modality, meaning that the physicians are delineating different on CT and MR images. Target volumes defined on MR images are in general smaller than the CT defined targets. The soft tissue contrast in MR images makes the delineating process easier, however, the analysis of the variability in this project indicates that the variations of MR based target delineations are larger than the CT based. The large variation of the delineations implies that clinical tests should be made to ensure a proper dose coverage before MR could be used as the only image modality in radiotherapy treatment planning of prostate cancer.

Bakgrund: Magnetresonanstomografi (MR) är associerat med olika risker relaterade till magnetfälten. Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdpersonalen arbeta för patientens säkerhet och undvika vårdskador. Om vårdpersonal inte känner till risker med de olika magnetfälten kan detta leda till en brist i MR-säkerheten. Syfte: Att beskriva erfarenheter och upplevelser av MR-undersökningar och MR-säkerhet hos vårdpersonal som följer med patienter vid en MR-undersökning. Metod: En kvalitativ metod användes för denna studie med semi-strukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Totalt deltog16 informanter från ett universitetssjukhus i Sverige i studien. Insamlade data analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att informanterna upplever att MR-undersökningar kräver mycket förberedelser för vårdpersonalen och innebär ofta lång undersökningstid. Informanternas erfarenhet av att medfölja till MR-undersökningar var generellt liten på grund av att det ofta var långt mellan undersökningstillfällena och att detta kan leda till glömska av vad som är tillåtet och inte tillåtet vid MR-kameran som medföljande vårdpersonal. Det uppkom av informanternas beskrivningar att metall utgör risker nära magnetkameran och att det finns risker för brännskador för patienter. Resultatet visade även att informanter litade på sig själva gällande MR-säkerhet men att det även fanns en önskan om att få ta del av mer utbildning i ämnet. Slutsats: Vårdpersonalens erfarenheter och upplevelser om MR-underökningar och MR- säkerhet visar att kunskap om risker med MR-undersökningar förekommer och att mycket förberedelser krävs. Erfarenheten av MR-undersökningar bland informanterna var liten och likaså kunskapen om MR-säkerhetsutbildning.

Inledning: Magnetresonanstomografi är idag en vanlig undersökningsmetod för flera olika typer av undersökningar. Det är en känslig metod som under rätt förhållanden kan producera bilder av mycket hög kvalitet. Något som kan påverka bildkvaliteten är rörelse vilket kan göra att bilderna blir “suddiga” och “röriga”. Rörelse kan bland annat uppstå till följd av oro och rädsla vilket är vanligt förekommande hos barn. Barn behöver därav ofta sederas eller sövas vilket kan vara påfrestande och skadligt för dem. Det finns metoder som inte kräver läkemedel och i stället nyttjar förberedande aktiviteter. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa icke-farmakologiska alternativ till generell anestesi och/eller sedering för barn vid MRT-undersökningar. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt. 14 artiklar från databaserna Medline, Cinahl och Pubmed inkluderades i arbetet. Resultat: Resultatet visar på flera olika förberedande interventioner som minskar frekvensen av generell anestesi och sedering. Detta inkluderar filmer, böcker, mock scanners och mat-sömn-teknik. Slutsats: Det finns icke-farmakologiska alternativ som gör det möjligt för barn att genomföra undersökningar utan farmaka. Risker minimeras, och påfrestning för barn och anhöriga minskar. Även arbetsbelastning för personal och kostnader minskar, och patienten får ett snabbare vårdförlopp.

Cell biological exposure studies in magnetic resonance imaging (MRI) environment, where a complex mixture of strong magnetic fields are present, have attracted considerable interest in recent years. The outcome of such studies might depend strongly on the conditions, for example exposure parameters and spatial variations of exposure. The aim of this thesis has been to give a detailed description of how the radio frequency (RF) magnetic field varies with position and sequence choice within an MRI bore from a patient perspective and to highlight the need of better consistency in future research. Method: A straightforward theoretical description on the contribution to the RF magnetic field from a birdcage coil is given. A one dimensional coaxial loop antenna has been used as a probe to measure spatial variations of the RF magnetic field in a 1.5T MRI scanner. An exposure matrix containing RF magnetic field strength (H1-field) amplitudes in three dimensions was constructed and used to study several clinical protocols and sequences. A qualified correspondence measurement was also made on a 3T MRI scanner. Results: Around isocenter, for a common field-of-view (FOV), changes in exposure conditions were small; however, rapid changes of exposure conditions occurred upon approaching the end rings. The dominating H1-field component switched from lying in the xy-plane to pointing the z-direction and was roughly 3 times larger than in isocenter. Practical difficulties indicate even larger differences at positions not measurable with the equipment at hand. The strongest H1-field component was 32.6 A/m at position (x,y,z)=(-24,8,24) cm from the isocenter. Conclusions: Machine parameters such as repetition time, echo time and flip angle have little to do with actual exposure. Specic absorption rate (SAR) values correlated well with the square of measured root-mean-square (RMS) values of the magnetic field (B1,RMS) but not with peak values of the magnetic field (B1,peak), indicating that peak values are not unlikely to be part of compromising factors in previous contradictory exposure research on genotoxicity. Furthermore exposure conditions depend strongly on position and unfavorable situations may occur in the periphery of the birdcage coil. Potentially elevated risks for conducting surfaces, for example arms or external fixations, in the proximity of the end rings, are proposed. Aside from spatial variation consideration on which type of geometry exposed cell-biological samples are placed in should be held since eddy currents, hot-spots and proper SAR depend on geometry. Conditions may vary considerably between in-vitro, ex-vivo and in-vivo studies since geometries of test tubes, petri dishes and humans differ.