<p>Bakgrund: Finansiell information har länge dominerat företags redovisnings- och styrsystem. Under senare år har emellertid kritik riktats mot de finansiella nyckeltalens särställning. Som ett medel att lösa den traditionella ekonomistyrningens brister och som ett sätt att lyfta fram immateriella tillgångarnas värden har Balanced Scorecard (BSC) presenterats. </p><p>Syfte: Beskriva hur företag använder Balanced Scorecard, identifiera och konkretisera svårigheter som uppstår vid denna användning samt presentera konkreta råd och anvisningar för hur ett Balanced Scorecard bör användas för styrning och utvärdering. </p><p>Genomförande: Slutsatserna i detta arbete är ett resultat av empiriska undersökningar av en rad företags praktiska användande av Balanced Scorecard samt av studier av relevant litteratur. </p><p>Resultat: BSC används av de undersökta företagen främst som ett internt styrverktyg. Att definiera, mäta och att finna en relevant ”måttstock” för de nyckeltal som används är en svårigheter som de flesta användare upplever. Att finna relevanta orsakssamband samt att göre en samlad bedömning är andra svårigheter som förs fram. En rad konkreta tids och idéer presenteras i uppsatsens avslutande kapitel.</p>

Bakgrund: Grunden till området som på svenska brukar benämnas ekonomistyrning och på engelska"management control"lades av Anthony 1965 och dominerar än idag litteraturen på området. Sedan dess har dock ytterligare decentralisering och en orientering mot processer och flöden ägt rum i företagen. Detta, menar vi, inte har gjort några avtryck i"management control"-litteraturen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga den ekonomiska ansvarsfördelningen i svenska kommersiella decentraliserade företag. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva hur personer ålagda sådant ansvar upplever detta samt hur dessa använder ekonomisk information. Detta mynnar ut i en nyansering av den traditionella modellen för ekonomiskt ansvar till att gälla en modern situation. Genomförande: Datainsamlingen skedde genom 13 stycken intervjuer med personer på företagslednings-, divisions- och avdelningsnivå på fyra olika fallföretag. Resultat: Vi har kunnat konstatera avvikelse mellan teoribildningen på området och den verklighet vi mött. Visserligen stämmer fortfarande den bild av att ekonomiskt ansvar bryts ner enligt en hierarkisk struktur. Dock har vi bl.a. sett att resultatansvar är betydligt mer vanligt förekommande än vad som avspeglas i teorin och att ekonomiskt ansvar också förekommer på ytterligare en hierarkisk nivå.

Bakgrund: För företag som transporterar produkter internationellt blir transportkostnaderna en stor kostnadspost. Förkalkyler upprättas som ska jämföras med faktiska kostnader. Det är viktigt för företagen att kunna styra över och veta vad som orsakat avvikelser som uppkommer mellan förkalkyler och faktiska kostnader eftersom förkalkylerna ofta ligger till grund för beslut. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla och pröva en analysmetodik för att spåra orsaker till avvikelser mellan förkalkylerade och faktiska transportkostnader. Avgränsningar: Undersökningen berör endast kostnader som uppkommer i samband med transporter. Försäkringskostnader som behövs vid transporter av gods behandlas dock inte. Genomförande: En fallstudie har utförts på Holmen Paper. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer. Resultat: Vi har funnit att det går att spåra orsaker till transportkostnadsavvikelser genom att studera hanteringen av transporter ur ett systemperspektiv. När det finns relationssvårigheter mellan delkomponenter i systemet uppkommer avvikelser mellan förkalkylerade och faktiska transportkostnader.

Att det är av stor vikt att kunna mäta och följa upp ett företags utveckling råder det ingen tvekan om. Det går i litteraturen att finna mängder av både finansiella och icke-finansiella nyckeltal och rekommendationer som ett företag kan använda sig av. Balanced Scorcard är ett verktyg som inte bara fokuserar på det finansiella utfallet i förtaget, utan även andra aspekter inom organisationen. Vad vi har funnit intressant i den litteratur som finns skriven kring Balanced Scorecard är att det inte finns någonting skrivet om, eller någon som har problematiserat kring användandet av verktyget utifrån olika strategiska utgångspunkter.

Bakgrund: Under 90-talet har stark kritik riktats mot budgeten som styrinstrument. Kritiken gäller bland annat att budgeten inte kan hantera en föränderlig omvärld och det finns de som anser att den därför bör avskaffas helt. Kritiken står dock inte oemotsagd då vissa anser att det inte är budgeten som sådan som är problemet utan istället sättet som den används på. Syfte: Vårt syfte med denna undersökning är att beskriva och förklara budgetens utbredning och dess roll i ekonomistyrningen samt beskriva hur budgetprocessen går till. Vi har även för avsikt att beskriva hur styrning sker i företag som ej använder budget. Avgränsningar: Undersökningen omfattar endast svenska verkstadsföretag med minst 50 anställda och bland dessa företag har vi gjort ett urval. I undersökningen riktar vi oss till controller/ekonomiansvarig i företagen. Vi får därmed ingen bild av hur budgetering uppfattas längre ned i organisationen. Genomförande: Det empiriska materialet har samlats in genom en postenkät som skickats till 405 svenska verkstadsföretag. Materialet har sammanställts och statistiska analyser har sedan genomförts. Resultat: Vi har funnit att en klar majoritet av företagen använder sig av budget och det är inte många som planerar att avskaffa den. De flesta företagen har istället valt att komplettera budgeten med prognoser och andra styrningsmodeller. Budgetens viktigaste syften är kontroll, planering och resursfördelning och dess roll i ekonomistyrningen är främst att upprätthålla den inre effektiviteten. De budgetlösa företagen använder sig främst av prognoser, både kort- och långsiktiga, men även av styrningsmodeller såsom Balanced scorecard och benchmarking.

Bakgrund: I debatten har BSC då och då dykt upp som ett ersättningsinstrument till budgeten. Vad som inte alltid framgår är vilket eller vilka instrument som bär de roller som traditionellt bärs upp av budgeten. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilka roller som BSC och budgeten har tagit i styrkortsanvändande företag. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss ifrån den bransch där budgeten som styrinstrument kanske fått mest kritik, nämligen bankbranschen. Genomförande: Vi har gjort en förstudie utifrån vilken fyra företag har tagits fram. Dessa företag har sedan studerats på ett fallstudieliknande sätt, via intervjuer. Materialet har sammanställts och legat till grund för analysen. Resultat: Vi anser att debatten om att BSC skulle kunna ersätta budgeten är överdriven, då de båda systemen i grunden är så olika. BSC är mera av ett prioriteringsinstrument medan budgeten bistår med de finansiella ramarna. Det viktiga blir istället att användande företag inser vilka roller som bäst spelas av resp. system, vilket vi också ger ett förslag på.

Bakgrund: En betydande styrka med styrverktyget Balanced Scorecard är själva metodiken. Medarbetarna bör vara delaktiga i framtagningsprocessen för att strategin ska kunna genomsyra hela verksamheten. Vissa praktiker menar att stora likheter finns mellan olika organisationers styrmåttsuppsättningar som används i Balanced Scorecard. Om så är fallet finns risken att organisationen anammat en standarduppsättning mått och att poängen med Balanced Scorecard som strategiskt verktyg faller därigenom. Syfte: Vårt syfte är att beskriva och analysera tendenser till likriktning vad gäller ickefinansiella styrmått i svenska tjänsteföretags Balanced Scorecard, samt vilka möjligheter som finns att utnyttja likriktningstendenserna. Genomförande: Vi har studerat sju tjänsteproducerande organisationer, verksamma inom olika verksamhetsfält. Datainsamling har skett genom intervjuer. Som ett komplement till detta har vi intervjuat sex managementkonsulter. Resultat: Likriktningstendenser finns, men de är inte så stora som vi förväntat oss. Organisationerna mäter ofta samma eller liknande områden, såsom kundnöjdhet, men de underliggande mätrutinerna och definitionerna skiljer sig åt. Dessutom finns en betydande andel organisationsspecifika styrmått. De förklaringar till likriktningen som vi har funnit är att konceptet i sig leder till ett sätt att tänka kring måttframtagning samt att de övergripande strategiska målen ofta formuleras likartat, vilket får tankarna att falla mot vissa mätområden. Emellertid har framtagningen i de flesta organisationerna skett med deltagande av medarbetarna, varför vi menar att likriktningstendenserna inte leder till förlorade poänger med Balanced Scorecard. Vi har observerat att många respondenter upplever forum för benchmarking och erfarenhetsutbyte som ett lämpligt och givande sätt att dra nytta av likriktningen.

Background: Balanced scorecard is a relatively new strategy in analysing activities in a company. To carry out a strategy in an organization a successful implementation is very important. Strategy implementations are unique for each organization and to succeed it has to be formulated and implemented with the individual companies particular conditions as starting- point. A problem is that the implementation sometimes is treated as a small detail in the planning process. This problem depends on how the strategic plans is carried out. A brilliant plan which is poorly implemented will only give a mediocre result. Purpose: Our purpose is to investigate how to make a successful implementation of a balanced scorecard. Method: We have been studying four different companies in the ABB-group. This companies works in different enterprises, different geographic seating and with different experiences of balanced scorecard. We have collected data by doing interviews. Results: We consider that the privately most important factor to achieve a successful implementation is to get the co-workers engaged in the work with the Balanced Scorecard. Another important factor to success is that the organization has enough resources, principally regarding time to work with the scorecard. We also think that resources as education in the concept and how the co-workers is supposed to work with it is important for the success. We have also detected some difficulties that the company has to look out for and prepare to handle. The companies we looked into experienced a scepticism and a feeling of insecurity among some of the co-workers, mostly the salaried employees. In many of the companies there was also a tiredness in projects which resulted in an expectant reception of the scorecards. The companies handled this through information and education.

Bakgrund: Finansiell information har länge dominerat företags redovisnings- och styrsystem. Under senare år har emellertid kritik riktats mot de finansiella nyckeltalens särställning. Som ett medel att lösa den traditionella ekonomistyrningens brister och som ett sätt att lyfta fram immateriella tillgångarnas värden har Balanced Scorecard (BSC) presenterats. Syfte: Beskriva hur företag använder Balanced Scorecard, identifiera och konkretisera svårigheter som uppstår vid denna användning samt presentera konkreta råd och anvisningar för hur ett Balanced Scorecard bör användas för styrning och utvärdering. Genomförande: Slutsatserna i detta arbete är ett resultat av empiriska undersökningar av en rad företags praktiska användande av Balanced Scorecard samt av studier av relevant litteratur. Resultat: BSC används av de undersökta företagen främst som ett internt styrverktyg. Att definiera, mäta och att finna en relevant ”måttstock” för de nyckeltal som används är en svårigheter som de flesta användare upplever. Att finna relevanta orsakssamband samt att göre en samlad bedömning är andra svårigheter som förs fram. En rad konkreta tids och idéer presenteras i uppsatsens avslutande kapitel.

Background: An accountant is supposed to secure that the information from a company is true and fair. Recently consulting, or giving advice, has grown to be a major part of an accountants daily work particularly in smaller companies which may have insufficient financial competence themselves. This means that an accountant occupies two parts, as an independent reviewer and as an initiated advisor, which have caused controversy. Purpose: The purpose is to outline and explain how the accountants and audit customers regard an eventual discrepancy between performing the audit and consulting, and to give suggestions how to manage this. The purpose is also to define what customers perceive as quality in consulting an auditor. Method: Interviews were preformed with Chief financial officers from four companies, together with each company's auditor and head of quality from the audit firm. Conclusion: The conclusion is that there are no conflicting interests from auditing and consulting in small companies. Receiving advice is on the contrary what smaller companies perceive as quality in employing an auditor. For the auditor to give advice therefore grants advantages to all stakeholders.