I investigate the relation between CEO equity compensation and employee layoffs. In particular, this study seeks to examine CEO stock-based incentives and managerial opportunism behavior for the sample of CEOs of firms announcing layoffs during 1997-2006. I investigate two issues. First, I measure the extent of CEO stock selling in the year of the announcement of employee layoffs. CEOs may want to avoid negative press coverage regarding their compensation because it may send a negative signal to the market if they reduce the companies' work force and may choose to not sell equity, which is consistent with efficient contracting theory. I find different responses by layoff CEOs toward stock option awards and toward option exercise. Layoff CEOs sell substantial shares after receiving stock options to diversify their portfolio risk, especially during a boom economy and with layoffs constituting a greater percentage of a firm's workforce. They, however, retain substantial amount of shares acquired on the exercise of options to avoid intensive negative press coverage on both layoff and option exercises. Second, I examine CEOs' opportunistic behavior to maximize their stock-based compensation value by controlling the timing of stock option awards surrounding layoff announcements, or by controlling the timing of layoff news announcements. My finding provides evidence that CEOs of firms announcing employee layoffs are more likely to receive stock options in advance of value-enhancing layoff announcements but subsequent to value-destroying layoff announcements. However, my results show that these stock prices start declining after news of CEO stock option awards are disclosed in proxy statements (which are published approximately three months after the end of company fiscal years). This may indicate that the stock market responds negatively to this "your pain, my gain" leadership style, as that corporate executives of firms announcing layoffs may have no ethic of shared sacrifice. Overall, I find that negative press coverage may motivate CEOs of firms announcing layoffs to substantially change their portfolio or ownership. Public scrutiny also limits CEOs' ability of conducting opportunistic behavior regarding manipulation of the timing of option awards and layoff announcements.

The MNC literature treats the (parent) HQ as entirely benevolent with respect to their perceived and actual intentions when they intervene at lower levels of the MNC. However, HQ may intervene in subsidiaries in ways that demotivate subsidiary employees and managers (and therefore harm value-creation). This may happen even if such intervention is benevolent in its intentions. We argue that the movement away from more traditional hierarchical forms of the MNC and towards network MNCs placed in more dynamic environments gives rise to more occasions for potentially harmful intervention by HQ. Network MNCs should therefore be particularly careful to anticipate and take precautions against "intervention hazards". Following earlier research, we point to the role of normative integration and procedural justice, but argue that they also serve to control harmful HQ intervention (and not just subsidiary opportunism). (authors' abstract)

Titel: Är hållbarhet lönsamt? – En undersökning av cirkulära orsakssamband mellan hållbarhetsprestationer och lönsamhet Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Clara Lundell och Jenny Olofsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2018 – januari Syfte: Hundratals forskare har studerat om ett företags engagemang i Corporate Social Responsibility (CSR) har positiv inverkan på dess lönsamhet, den finansiella prestationen (FP). CSR är inget kvantitativt mått och därför används begreppet Corporate Social Performance (CSP). De tidigare studierna har resulterat i varierande utfall och för att tydliggöra relationen mellan CSP och FP har ett fåtal forskare även undersökt FP:s effekt på CSP, vilket genererar en dubbelriktad relation. För att en gång för alla kunna förklara relationen mellan CSP och FP samt urskilja existensen av eventuellt dubbelriktade relationer mellan dem har vi delat in CSP i de tre dimensionerna miljö, den sociala dimensionen och företagsstyrning. Vi undersöker sedan om det existerar en god cirkel mellan dessa dimensioner och FP. Metod: Studien antar en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Tidsperspektivet består av en longitudinell design som genomförts med data över tio år på 546 bolag över hela världen. Studien är enbart baserad på data av sekundär art och variablernas information har inhämtats från databasen Thomson Reuters Datastream. Datan har analyserats i de två statistikprogrammen SPSS och Stata. Resultat & slutsats: Resultatet ger bevis för att det existerar en positiv dubbelriktad relation mellan total CSP och FP samt mellan CSP-dimensionen företagsstyrning och FP. Företag som har en hög nivå av FP väljer att spendera mer på CSP, CSP-investeringar som i sin tur genererar högre nivå av FP, det existerar en god cirkel. CSP-dimensionen miljö och den sociala CSP-dimensionen visar negativa dubbelriktade relationer med FP. Examensarbetets bidrag: Studien ger bevis för att den positiva cirkeln mellan total CSP och FP tycks erhållas enbart genom CSP-dimensionen företagsstyrning. De andra två CSP-dimensionerna genererar negativa dubbelriktade relationer. Resultatet bidrar med värdefull teoretisk information avseende varför tidigare studier visat olika resultat för relationen mellan CSP och FP, men också praktiska bevis för hur CSP ska implementeras för att bli lönsam. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att använda förmedlande variabler för att urskilja orsakssamband, att det verkligen är ökade CSP-aktiviteter som leder till ökat FP. Eftersom studien inte kan generaliseras till mindre bolag är ett andra förslag till framtida forskning att genomföra en liknande studie på sådana bolag. Vidare föreslår vi att en liknande studie genomförs men med en tidsförskjutning mellan variablerna för CSP-dimensionerna och FP för att se om ett annat resultat erhålls. / Title: Is sustainability profitable? – An examination of circular causation between sustainability performance and profitability. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Clara Lundell and Jenny Olofsson Supervisor: Jan Svanberg Date:  2018 – january Aim: Hundreds of scientists have studied companies commitment in Corporate Social Responsibility (CSR), if it has any positive effect on its profitability, the financial performance (FP). CSR is not a quantitative measure, and therefore the term Corporate Social Performance (CSP) is used. Previous studies have varying outcomes and to clarify the relationship between CSP and FP, a few researchers have also investigated FPs effect on CSP, which generates a bidirectional relationship between them. To explain the relationship between CSP and FP once and for all and to distinguish the existence of potentially bidirectional relationships between them, we have divided CSP into the three dimensions of environment, the social dimension and corporate governance. We then examine if a good circle between these dimensions and FP exists. Method: The study assumes a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductible approach. The time perspective consists of a longitudinal design, implemented with ten-year data of 546 companies worldwide. The study is only based on data of secondary art and the variables information have been collected from the database Thomson Reuters Datastream. The data have been analyzed in two statistical programmes called SPSS and Stata. Result & Conclusions: The result gives evidence that positive bidirectional relationships between total CSP and FP, and CSP for corporate governance and FP, exists. Companies whom have a high level of FP choose to spend more money on CSP, CSP-investments in turn generates higher levels of FP, a good circle exists. The CSP dimension environment and the social CSP dimension show negative bidirectional relationships with FP. Contribution of the thesis: The study that we have done gives evidence that the entire positive circle between the total measure of CSP and FP appears to be obtained only through the CSP dimension corporate governance. This is when the other two CSP dimensions generated negative bidirectional relationships. The result gives valuable theoretical information as to why earlier studies have different results for the relationship between CSP and FP, but also practical evidence of how CSP should be implemented to become profitable. Suggestions for further research: One suggestion for further research is to use intermediary variables to separate causation and that it really is the increased CSP-activities that leads to increased FP. The study cannot be generalized to smaller companies, therefore a second proposal for future research is to do a similar study but on data obtained from these. Furthermore, we suggest that a similar study is made with a time-lag between the CSP dimensions and FP to see if it shows different results.

Under de senaste årtiondena har ansvarfullt företagande (CSR) varit ett ämne som erhållit allt mer fokus inom forskning och således även för företag och samhället i stort. CSR är ett ämne som är högst aktuellt då globalisering är ett faktum och medför att de företag som är verksamma idag bär ett globalt ansvar, då dessa är stora aktörer i en värld som kantas av ekonomiska kriser, miljöproblem och humanitär försummelse. Det ökade intresset från samhället för CSR har medfört att företagen idag ser detta som en strategisk investering och företags satsning i hållbarhetsaktiviteter har kommit att erhålla en allt större del av företags verksamhet. Frågan kvarstår om detta endast är en investering som ökar företagets etik och moral eller om det faktiskt är lönsamt, och även om lönsamma företag ökar sin investering i hållbarhetsarbete. En stor mängd forskning har utförts för att undersöka förhållandena mellan hållbarhet och lönsamhet, dock utan att konsensus i forskningsgrenen har uppkommit.       Grundat på den nuvarande forskningssituationen syftade denna studie till att undersöka vilken effekt ansvarsfullt företagande har på olika lönsamhetsmått, samt vilken effekt de olika lönsamhetsmåtten har på ansvarsfullt företagande, i företag registrerade på large cap och mid cap på Nasdaq OMX Stockholm. För att besvara studiens problemformulering och uppfylla studiens syfte har en kvantitativ forskningsansats brukats och ett urval av företag listade på large och mid cap Nasdaq OMX Stockholm har undersökts. För att sätta ett mått på ansvarsfullt företagande (CSP) har en innehållsanalys av företags årsrapporter och hållbarhetsrapporter genomförts, lönsamhetsmåtten (CFP) har utgått från redovisningsbaserade mått (ROE och ROA) samt ett marknadsbaserat mått (total avkastning). Vidare undersöks även relationen mellan variablerna, CSP och CFP, med en tidsaspekt och kontrollvariablerna storlek, risk, FoU och industritillhörighet har brukats. De teorier som har använts för att förklara CFP:s effekt på CSP är slappa resurser och direktörsopportunism, och effekten CSP har på CFP har teorierna intressentteorin, resursbaserad synvinkel och kompromissteorin använts.  Det resultat som framkommit genom de multipla regressionerna som testat studiens hypoteser visar att ROE:s effekt på CSP är positiv, medan både ROA:s och avkastningens effekt på CSP är neutral. Slutsatsen blir således delad då lönsamhetsmåttet ROE visar att företag som har en högre lönsamhet kommer investera mer i hållbarhet, denna effekt knyts samman med teorin om slappa resurser. Å andra sidan visar både ROA och avkastning på en neutral effekt på CSP vilket ej kan knytas till varken slappa resurser eller direktöropportunism. Vidare när istället CSP:s effekt på ROE, ROA och avkastning undersökts visar samtliga på en neutral påverkan. Den slutsats som kan dras från detta resultat är att hållbarhetsarbete ej empiriskt kan säkerställa en högre eller lägre lönsamhet, och varken intressentteorin, resursbaserad synvinkel eller kompromissteorin kan förklara resultatet. Med icke-konklusiva resultat föreslår författarna för vidare forskning inom området där mer forskning i den svenska kontexten är nödvändig.

此論文包含三大部分。第一部分探討董監事暨重要職員責任保險(D&O保險)的需求因素與公司治理等企業特徵間的關係，配合2003-2007年台灣上市上櫃公司的資料，研究影響公司是否購買D&O保險、保險限額與保險費的決策因素。實證結果證明，大型公司較需要D&O保險保障，且公司的董監事與利害關係人間存在代理成本問題。本文亦發現董監事獨立性等公司治理因素，對D&O保險購買行為有顯著影響，再則，公司的成長性及經理人風險趨避態度，都會影響保險限額的決定。本文結論進一步顯示訴訟風險對保險限額的決定有正向顯著的影響，而財務風險對D&O保險需求亦有若干影響力。第二及第三部分則進一步探討董監事暨重要職員責任保險對公司的行為或策略是否有影響。實證結果顯示D&O保險確實會影響公司風險承擔策略及公司財報方法的穩健性。 / This thesis is comprised of three essays on directors’ and officers’ (D&O) liability insurance, one interesting but little explored research area. Based on an unbalanced panel data set of public Taiwanese corporations in years 2003-2007, the first essay investigates the relationship between directors’ and officers’ (D&O) insurance demand and firm characteristics, especially corporate governance. The results suggest that large firms are more likely to purchase D&O insurance, and that there exists agency cost between directors/officers and stakeholders. The findings indicate that corporate governance, such as board independence, has an important impact on D&O insurance demand. Besides, the results show that growth opportunity or managerial risk aversion can affect the D&O insurance coverage amount. The litigation risk also has a positive and significant impact on the D&O insurance amount, and bankruptcy risk weakly influences the D&O insurance demand. In the second essay, I provide evidence regarding corporate business strategy by investigating the relation between directors’ and officers’ (D&O) insurance and risk taking behavior. This essay tries to test (a) whether firms are more active to adopt risk-taking strategies when their directors and top managers are covered by D&O insurance coverage; (b) whether the quality of corporate governance has influence on firm’s risk-taking behavior; and (c) whether insurers can distinguish D&O insurance purchases decision driven by managerial risk-taking behavior and charge adequate premium rate for such behavior. The empirical evidence suggests that D&O insurance coverage has a positive impact on firm risk-taking behavior. In addition, the results indicate that board composition may remarkably influence corporate risk-taking behavior. The preliminary findings also show that insurers can assess the induced risk-taking behavior ex ante and charge adequate premiums rate accordingly. In the third essay, I investigate whether the legal liability coverage result in the propensity of less conservatism and aggressive managerial behavior/strategy. More specifically, this study tests managerial opportunism behavior by examining whether the purchase of D&O insurance coverage is associated with more aggressive financial reporting strategy (i.e., less accounting conservatism). The empirical evidence suggests that D&O liability insurance purchase decision is positively associated with accounting conservatism. That is, firms with insurance coverage tend to recognize bad news in a timely manner, i.e. more earning conservatism. However, there is no significant relation between accounting conservatism and D&O insurance amount. In addition, the evidence shows that firms with strong board structure recognize good news faster than those with weak governance structure.