Reklam är något vi möts av hela tiden, överallt. Många gånger förmedlas det till oss utan att vi ens märker det. När jag kollar på tv, blir jag hela tiden störd av de ständiga reklamavbrotten. Avbrott jag blivit så van vid att de nästan blivit ett sätt för mig att hämta andan under den spännande filmen, rafflande finalen av Idol eller strömmen av sitcoms. Många gånger stannar jag inte ens kvar i soffan när reklamen går på, eller i alla fall inte på samma kanal. Det har blivit till en grej att direkt stänga av, på ett eller annat sätt, när reklamen går på. Hur som helst fick jag i uppdrag att själv göra två ”reklamfilmer” för att locka dels tävlande och dels åskådare till ett större event som kommer äga rum under våren 2014 och insåg att jag, på grund av mitt sätt att skydda mig mot reklam genom att undvika den, inte hade någon större koll på hur tv-reklamen egentligen ser ut idag. Jag bestämde mig för att verkligen kolla på hur en reklamsnutt ser ut och blev faktiskt förvånad över hur den har förändrats från att vara reklam för det de vill sälja till att istället rikta in sig på att lägga till exempel politisk tyngd i reklamen. Det här slog mig verkligen när jag såg McDonald´s nya reklamfilm ”Vi tror på Sveriges ungdomar” 23. Sverige har en hög ungdomsarbetslöshet, det är ett problem och heller ingen hemlighet. McDonald´s har i sin reklamfilm, 2013, valt att framställa sig själv som nödvändig i dagens samhälle och som en av Sveriges största arbetsgivare för ungdomar istället för den traditionella reklamfilmen McDonald´s stod för som visade upp en familjerestaurang som serverar hamburgare, där man äter mat och barnen får en leksak. Detta tyder på att i alla fall McDonald´s förändrar sig för att möta samhällets efterfrågan och för att nå ut till allmänheten på nya sätt, beroende av dess samtid. De har valt att fokusera på en viktig och omdiskuterad fråga vi inte kan ignorera lika lätt som vi kan göra med hamburgare. Den här upptäckten fick mig att vilja se om andra företag arbetar på  samma sätt och där av föddes denna uppsats, vidare är just McDonald´s inte relevant för studien utan exemplet är taget för att delge hur uppsatsidén föddes som dels var för att jag vill sätta mig in mer i reklamfilmsvärlden för att göra mina egna reklamfilmer så attraktiva som möjligt och dels för att se hur och om reklamfilmen förändras för att på nya sätt attrahera åskådaren. Är dessa förändringar i så fall något individuellt för en särskild produkt eller företag eller finns det kanske trender att skåda i reklamfilmsvärlden? Trender styrda av sin tidsepok snarare än trender för en särskild produkt?

Today, inventory management at Marabou is organised in such way that articles are stored based on which production line they belong to and are sent to storage locations close to their production line. However, some storage locations are not optimised, insofar articles are stored out of pure habit and follow what is considered most convenient. This means that the storage locations are not based on any fixed instructions or standard. In this report, we propose optimal storage locations with respect to transportation cost by modelling the problem mathematically as a minimal cost matching problem, which we solve using the so-called Hungarian algorithm. To be able to implement the Hungarian algorithm, we collected data regarding the stock levels of articles in the factory throughout 2016. We adjusted the collected data by turning the articles into units of pallets. We considered three different implementations of the Hungarian algorithm. The results from the different approaches are presented together with several suggestions regarding pallet optimisation. In addition to the theoretical background, our work is based on an empirical study through participant observations as well as qualitative interviews with factory employees. In addition to our modelling work, we thus offer several further suggestions for efficiency savings or improvements at the factory, as well as for further work building on this report. / Idag är lagerhanteringen i Marabou fabriken ordnat på sådant sätt att artiklarna är lagrade utifrån vilken linje den tillhör och därmed står i ett lager nära den specifika linjen. Dock finns det lagerplatser idag som inte är optimerade, i den mån att det endast är lagrade från vana och vad som anses enklast. Därmed är lagerplatserna inte ordnade utifrån någon standard.I detta examensarbete föreslår vi därför de mest optimala lagerplatserna med hänsyn till totala transportkostnaderna. Det här problemet kan modelleras som ett matchningsproblem som kan lösas av en så kallad Ungersk algoritm. Denna ska resultera i den optimala matchningen mellan produktionslinjens behov mot lagerplatserna i fabriken med tillhörande kostnad. För att använda Ungerska algoritmen samlade vi in data av den totala mängd artiklar som fanns i fabriken för 2016, vilket togs fram genom datasystemet SAP som Marabou använder sig av. Därefter justerade vi datat genom att dela upp alla artiklarna i antalet pallar samt vilken linje den tillhör. Denna information kompletterades med empiriska undersökningar genom egna observationer samt kvalitativa intervjuer med de anställda i fabriken. I metoden använder vi tre olika implementeringar av den Ungerska algoritmen. I resultatet presenteras resultaten från de olika tillvägagångsätten tillsammans med flera palloptimeringsförslag. I slutet sammanställs flera förbättringsförslag och idéer om vidareutveckling i rapporten.

This bachelor's thesis examines the phenomenon of consumer boycotts and its correlation between strategies in crisis communication and news framing in written media. When the Swedish chocolate brand Marabou was targeted by news media in late May of 2023 as consumers started to boycott the brand, its parent company Mondelez International faced a challenge trying to repair its brand. Utilizing a mixed-methods approach, data were collected through three major written news sources, as well as the affected product’s owner company’s press releases, with two relevant debate articles. The findings suggest a possible correlation between how organizations manage crisis communication with how media outlets frame stories. However, the extent of this impact may vary across different boycotts, as this thesis only analyzes a single event. Furthermore, while this study analyzes a correlation between crisis communication and news framing from written media channels, new technology, such as social media, facilitates new forms of participation, which have not been analyzed in this case. This research contributes to a deeper understanding of the evolving relationship between crisis communication and news framing from media channels.

Thesis (MA)--Stellenbosch University, 2005. / ENGLISH ABSTRACT: The stories and histories of the human race are littered with the remnants of utopia. These utopias always exist in some "far away" place, whether this place be removed in terms of time (either as a nostalgically remembered past, or an idealistically projected future), or in terms of space (as a place that one must arrive at). In our attempts to attain these utopias, we construct our worlddefinitions in accordance with our projections of these ideal places and ways of "being". Our discourses come to embody and perpetuate these ideals, which are maintained by excluding any definitions of the world that run counter to these ideals. The continued existence of utopia relies on the subjects of that utopia continuing their belief in its ideals, and not questioning its construction. Counter-discourse to utopia manifests in the same space as the original utopia and gives rise to questions that threaten the stability of the ideal. Questions challenge belief, and therefore the discourse of the ideal must neutralise those who question and challenge it. This process of neutralisation requires that more definitions be constructed within utopian discourse - definitions that allow the subjects of the discourse to objectify the questioner. However, as these new definitions arise, they create yet more counter-definitions, thereby increasing the fragmentation of the aforementioned space. A subject of any "dominant" discourse, removed from that discourse, is exposed to the questions inherent in counter-discourse. In such circumstances, the definitions of the questioner - the "other" - that have previously enabled the subject to disregard the questioner's existence and/or point of view are no longer reinforced, and the subject begins to question those definitions. Once this questioning process starts, the utopia of the subject is re-defined as dystopia, for the questioning highlights the (often violent) methods of exclusion needed to maintain that utopia. Foucault's theory of heterotopia, used as the basis for the analysis of the three texts in question, suggests a space in which several conflicting and contradictory discourses which seemingly bear no relation to each other are found grouped together. Whereas utopia sustains myth in discourse, running with the grain of language, heterotopias run against the grain, undermining the order that we create through language, because they destroy the syntax that holds words and things together. The narrators in the three texts dealt with are all subjects of dominant discourses sustained by exclusive definitions and informed by ideals that require this exclusion in order to exist. Displaced into spaces that subvert the definitions within their discourses, the narrators experience a sense of "madness", resulting from the disintegration of their perception of "order". However, through embracing and perpetuating that which challenged their established sense of identity, the narrators can regain their sense of agency, and so their narratives become vehicles for the reconstitution of the subject-status of the narrators, as well as a means of perpetuating the counter-discourse. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Utopias spikkel die landskap van menseheugenis as plekke in "lank lank gelede" of "eendag", in "n land baie ver van hier", en is dus altyd verwyderd van die huidige, óf in ruimte, óf in tyd. In ons strewe na die ideale, skep ons definisies van die wêreld wat in voeling is met hierdie idealistiese plekke en bestaanswyses. Sulke definisies sypel deur die diskoers, of taal, waarmee ons ons omgewing beskryf. Die ideale wat dan in die diskoers omvat word, word onderhou deur die uitsluiting van enige definisie wat teenstrydig is met dié in die idealistiese diskoers. Die volgehoue bestaan van utopie berus daarop dat die subjekte van daardie utopie voortdurend glo in die ideale voorgehou in en onderhou deur die diskoers, en dus nie die diskoers se konstruksie bevraagteken nie. Die manifestering van teen-diskoers in dieselfde ruimte as die utopie, gee aanleiding tot vrae wat die bestaan van die ideaal bedreig omdat geloof in die ideaal noodsaaklik is vir die ideaal se voortbestaan. Aangesien bevraagtekening dikwels geloof uitdaag en ontwrig, lei dit daartoe dat die diskoers wat die ideaal onderhou, diegene wat dit bevraagteken, neutraliseer. Hierdie neutraliseringsproses behels die vorming van nog definisies binne die diskoers wat die vraagsteller objektiveer. Die vorming van nuwe definisies loop op sy beurt uit op die vorming van teen-definisies wat bloot verdere verbrokkeling van die voorgenoemde ruimte veroorsaak. "n Subjek van die "dominante" diskoers van die utopie wat hom- /haarself buite die spergebiede van sy/haar diskoers bevind, word blootgestel aan vrae wat in teen-diskoers omvat word. In sulke omstandighede is die subjek verwyder van die versterking van daardie definisies wat die vraagsteller - die "ander" - se opinies of bestaan as nietig voorgestel het, en die subjek mag dan hierdie definisies bevraagteken. Sodra hierdie proses begin, vind "n herdefinisie van ruimte plaas, en utopie word distopie soos die vrae (soms geweldadige) uitsluitingsmetodes wat die onderhoud van die ideaal behels, aan die lig bring en, in sommige gevalle, aan die kaak stel. Hierdie tesis gebruik Foucault se teorie van "heterotopia" om die drie tekste te analiseer. Dié teorie veronderstel "n ruimte waarin die oorvleueling van verskeie teenstrydighede (diskoerse) plaasvind. Waar utopie die bestaan van fabels en diskoerse akkommodeer, ondermyn heterotopia die orde wat ons deur taal en definisie skep omdat dit die sintaks vernietig wat woorde aan konsepte koppel. Die drie vertellers is elkeen "n subjek van "n "dominante diskoers" wat onderhou word deur uitsluitende definisies in "n utopia waar die voortgesette bestaan van die ideale wat in die diskoers omvat word op eksklusiwiteit staatmaak. Omdat die vertellers verplaas is na ruimtes wat hulle eksklusiewe definisies omverwerp, vind hulle dat hulle aan "n soort waansin grens wat veroorsaak is deur die verbrokkeling van hul sin van "orde". Deur die teen-diskoers in hul stories in te bou as verteltaal, of te implementeer as die meganisme van oordrag, kan die vertellers hul "selfsin" herwin. Deur vertelling hervestig die vertellers dus hul status as subjek, en verseker hulle hul plek in die opkomende diskoers deur middel van hulle voortsetting daarvan.

This research provides an analytical reading of four contemporary novels, in a transcultural study of magical realism and dreams. Two of the novels, Ben Okri's The Famished Road and its sequel Songs of Enchantment, examine dreams through magical realism in postcolonial African literature. The third novel, Toni Morrison's Beloved, is used to depict the use of memory within an African-American magical realist novel. And the fourth narrative is Irvine Welsh's Marabou Stork Nightmares, which focuses on the use of hallucination within what can be seen as a magical realist mode. The analysis of these novels examines certain aspects of magical realism, including the use of the subconscious, focusing primarily on dream, memory and hallucination. In examining this topic, I aim to suggest that the use of the subconscious, within this literature, allows the writer to comment on a particular society. As can be seen in previous studies of magical realism, the writer is able to express his or her dissatisfaction with society by destabilising conventionally accepted truths. A writer can therefore convey a sense that the surface of a particular culture or society is a facade, disguising certain hidden truths, which require a more in depth examination, in order to more fully understand the workings behind that society. The subconscious works to reveal these hidden realities, and is therefore a mode of resistance in that it allows the writers an avenue through which to express their dissatisfaction with their particular society. This is achieved through the exploring and deconstruction of certain boundaries within the novels which, along with several other factors, essentially concords the magical realism inherent in these texts. It is additionally enhanced through the use of the device of the subconscious, which allows the writers to transgress borders, and further explore their particular cultures. Through the use of novels from various contemporary societies, I hope to establish the fact that the subconscious, and therefore magical realism, is a transcultural technique, in that it traverses a multitude of cultures, without being specific to any one in particular. While the use of dreams requires a culture specific interpretation, the use of the subconscious in this literature can be seen as a global technique of expressing dissatisfaction within these societies. / Thesis (M.A.)-University of KwaZulu-Natal, Pietermaritzburg, 2005.

This thesis explores the notion of perversity in literature, specifically with regard to representations of taboo and abjection in Iain Banks‟ The Wasp Factory, Ian McEwan‟s The Cement Garden, and Irvine Welsh‟s Marabou Stork Nightmares. Julia Kristeva‟s Powers of Horror: An Essay on Abjection, as well as her notion of revolt, constitute the central theoretical framework for my analysis. However, I also draw upon the concepts of monstrosity, grotesqueness and the uncanny in order to explicate the affect of abject fiction on the reader. I posit, then, that to engage with literary works that confront one with perversity, abjection and taboo entails exposing oneself to an ambiguous or liminal space in which culturally established values are both disrupted and affirmed. The subversive and revolutionary potential of the aforementioned novels is discussed with reference to the notion of the perverted Bildungsroman since, in their respective transgressions of taboos, the narrators of these novels disrupt social order, and their narratives end on a note of indeterminacy or the absolute finality of death, rather than self-actualisation. Moreover, in exposing the binaries of sex and gender as arbitrary and fluctuating, these narrators‟ perverse sexual and gender performativities gesture towards alternative modes of being (beyond social sanction), and invoke Kristeva‟s notion of individual revolt as a „condition necessary for the life of the mind and society‟.