<p>Bakgrund: De senaste åren har alltmer musik börjat distribueras digitalt via Internet. Detta har framförallt skett via fildelningsnätverk men under de senaste två åren har allt fler legala tjänster växt fram. Prisnivån hos dessa tjänster är väldigt enhetlig och återförsäljarna har små marginaler på sin försäljning. Teorier påstår att Internet ger möjligheten att skära bort delar i distributionskedjan och det kan leda till lägre priser. Internet ger också ökade möjligheter att ändra priser på daglig basis. Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att identifiera och söka förklaringar till prissättningen av musik vid digital distribution.</p><p>Metod: Undersökningen har genomförts via 7 personliga intervjuer, 1 telefonintervju och 3 e-mailintervjuer med personer som arbetar i musikbranschen. Dessutom har en enkätundersökning genomförts där 200 studenter från Linköpings universitet deltog.</p><p>Resultat: Distributionskedjan kommer inte att kortas av, och det är inte troligt att den nya distributionsformen leder till lägre priser. Transaktionsavgifterna är mycket höga i dagsläget och om dessa avgifter sänks finns det utrymme för prissänkningar. Eftersom Internet ger möjligheter att ändra priser på daglig basis borde musikbranschen använda prissättningen på ett mer dynamiskt sätt genom olika prisstrategier såsom exempelvis skummning och penetrering. Det kommer också att bli mycket viktigt för musikbranschen att försöka skapa ett värde i den digitala musikdistributionen, något som kunden är beredd att betala för. Studenterna i Linköping har god kännedom av musiknedladdning men deras vilja att betala för musiken är begränsad. Studenter är troligtvis en mer priskänslig grupp är förvärvsarbetande personer.</p>

<p>Denna uppsats har baserats på den Nya Keynesianska Phillipskurvan (NKPC) som utvecklades av Gali och Gertler (1999). Det huvudsakliga syftet var att skatta den svenska Phillipskurvan och sedan hitta de relevanta faktorer som påverkar inflationen. Den ursprungliga NKPC relaterar inflation till marginalkostnad och framtida inflationsförväntningar. Den enda skillnaden mellan Galis och Gertlers och Bengt Assarssons specifikation av Phillipskurvan, är att han använder en Translog kostnadsfunktion som ett alternativ till Cobb-Douglas kostnadsfunktionen för att mäta marginalkostnaden. På grund av detta har inflationsnivån i ekonomin inte bara påverkas av förändringen i löner som i fallet med Cobb-Douglas kostnadsfunktion. Vårt resultat visar å ena sidan att ökad produktion, löner och pris på material (insatsvaror) har lett till inflationsökning i Sverige. Å andra sidan har vårt resultat visat att prishöjningen på kapital drar ner inflation. Dessa resultat visar att användningen av translog kostnadsfunktion, i stället för en Cobb-Douglas funktion, har en fördel.</p> / <p>This paper is based on the New Keynesian Phillips Curve (NKPC) which was developed by Gali and Gertler (1999). The main purpose was to estimate the Swedish Phillips curve and then find the relevant determinants of inflation. The baseline NKPC model relates inflation to marginal cost and expected future inflation. The only difference between Gali and Getler’s specification of the Phillips curve and Bengt Assarsson’s is that he uses a Translog cost function, instead of Cobb- Douglas cost function to measure marginal cost. Because of that, inflation is not explained only by labor income share as in the Cobb-Douglas case. Our results indicate on one hand that the increase in output, wages and price of materials (intermediate inputs) is associated with increase in Swedish inflation. On the other hand, we found that the Swedish inflation is negatively affected by increase in price of capital. These results illustrate that the use of translog cost function instead of Cobb-Douglas function when measuring marginal cost has an evident advantage.</p>

Bakgrund: De senaste åren har alltmer musik börjat distribueras digitalt via Internet. Detta har framförallt skett via fildelningsnätverk men under de senaste två åren har allt fler legala tjänster växt fram. Prisnivån hos dessa tjänster är väldigt enhetlig och återförsäljarna har små marginaler på sin försäljning. Teorier påstår att Internet ger möjligheten att skära bort delar i distributionskedjan och det kan leda till lägre priser. Internet ger också ökade möjligheter att ändra priser på daglig basis. Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att identifiera och söka förklaringar till prissättningen av musik vid digital distribution. Metod: Undersökningen har genomförts via 7 personliga intervjuer, 1 telefonintervju och 3 e-mailintervjuer med personer som arbetar i musikbranschen. Dessutom har en enkätundersökning genomförts där 200 studenter från Linköpings universitet deltog. Resultat: Distributionskedjan kommer inte att kortas av, och det är inte troligt att den nya distributionsformen leder till lägre priser. Transaktionsavgifterna är mycket höga i dagsläget och om dessa avgifter sänks finns det utrymme för prissänkningar. Eftersom Internet ger möjligheter att ändra priser på daglig basis borde musikbranschen använda prissättningen på ett mer dynamiskt sätt genom olika prisstrategier såsom exempelvis skummning och penetrering. Det kommer också att bli mycket viktigt för musikbranschen att försöka skapa ett värde i den digitala musikdistributionen, något som kunden är beredd att betala för. Studenterna i Linköping har god kännedom av musiknedladdning men deras vilja att betala för musiken är begränsad. Studenter är troligtvis en mer priskänslig grupp är förvärvsarbetande personer.

Denna uppsats har baserats på den Nya Keynesianska Phillipskurvan (NKPC) som utvecklades av Gali och Gertler (1999). Det huvudsakliga syftet var att skatta den svenska Phillipskurvan och sedan hitta de relevanta faktorer som påverkar inflationen. Den ursprungliga NKPC relaterar inflation till marginalkostnad och framtida inflationsförväntningar. Den enda skillnaden mellan Galis och Gertlers och Bengt Assarssons specifikation av Phillipskurvan, är att han använder en Translog kostnadsfunktion som ett alternativ till Cobb-Douglas kostnadsfunktionen för att mäta marginalkostnaden. På grund av detta har inflationsnivån i ekonomin inte bara påverkas av förändringen i löner som i fallet med Cobb-Douglas kostnadsfunktion. Vårt resultat visar å ena sidan att ökad produktion, löner och pris på material (insatsvaror) har lett till inflationsökning i Sverige. Å andra sidan har vårt resultat visat att prishöjningen på kapital drar ner inflation. Dessa resultat visar att användningen av translog kostnadsfunktion, i stället för en Cobb-Douglas funktion, har en fördel. / This paper is based on the New Keynesian Phillips Curve (NKPC) which was developed by Gali and Gertler (1999). The main purpose was to estimate the Swedish Phillips curve and then find the relevant determinants of inflation. The baseline NKPC model relates inflation to marginal cost and expected future inflation. The only difference between Gali and Getler’s specification of the Phillips curve and Bengt Assarsson’s is that he uses a Translog cost function, instead of Cobb- Douglas cost function to measure marginal cost. Because of that, inflation is not explained only by labor income share as in the Cobb-Douglas case. Our results indicate on one hand that the increase in output, wages and price of materials (intermediate inputs) is associated with increase in Swedish inflation. On the other hand, we found that the Swedish inflation is negatively affected by increase in price of capital. These results illustrate that the use of translog cost function instead of Cobb-Douglas function when measuring marginal cost has an evident advantage.

Mälarenergi AB is a company that produces district heating to many people in and around Västerås city in Sweden. The problem is that there is one customer, Lantmännen, who need 90℃ district heating when the rest of the district heating network only need 80℃, which creates losses. Previous research shows that lower temperatures in the supply temperature will reduce the losses. The main reason for this thesis is to understand how big the losses are due to the warmer supply temperature that Lantmännen need and if there is a solution for the problem. The main method that has been used is hour for hour values in excel, the values have been calculated to alfa-value, marginal cost, losses on the district heating network and loses in electricity sales due to higher supply temperature. The results have mostly been presented in diagrams, some results have been in numbers. The study has found that 2021 did Mälarnergi lose 954 000 kr and in 2022 4 962 000 kr in electricity sales due to the higher supply temperature in August to October. The extra losses on the district heating network system due to higher supply temperature was 2021 4 630 MWh and in 2022 6 600 MWh. The proposed solution is that when Lantmännen moves they need to be connected to the district heating line that goes to the underground storage, which is a separate line. The losses will therefore decrease on the whole district heating network.

Företag använder marknadssegmentering för att dela in kunder i grupper utefter liknande karaktäristika, som exempelvis betalningsvilja. Företag kan i sinom tid möta en mättad marknad inom dess segment, och behöver då ompositionera strategier mot nya segment för fortsatt kundtillväxt. För företag som valt en positionering mot segment med hög betalningsvilja (high-end), är en möjlighet för fortsatt kundtillväxt istället ompositionering mot lägre segment (low-end). Syftet med studien var att kartlägga och identifiera hur företag besittande en högpristjänst, kan nå kunder med lägre betalningsvilja genom nedåtgående segmentering. Detta utan att skada varumärket och riskera förluster av befintliga kunder. Utifrån syftet fastslogs följande frågeställning: • Hur kan SaaS-företag som besitter en high-end tjänst, använda nedåtgående segmentering utan att skada varumärket och förlora befintliga kunder? Studiens avgränsning begränsades till SaaS-företag, en delbransch inom IT-branschen. Detta med anledning av dess unika, relativt obefintliga, marginalkostnad. Studien har genomförts genom att använda en kvalitativ forskningsmetodik, i form av fem semistrukturerade intervjuer med fyra företag ståendes inför det problem som berörs. Studien består genomgående av en struktur baserad på blocken segmentering, tillväxt, lönsamhet samt varumärke. Studiens resultat, baserad på insamlad empiri och analys, har lett till en slutsats som påvisat fyra stycken beståndsdelar. Dessa ter sig vara faktorer som en high-end tjänst bör inneha, för en lyckad strategiförändring mot lägre marknadssegment. Dessa fyra kriterier är marknadsmedvetenhet, skalbar tjänst, flerstegig prismodell samt varumärkesmedvetenhet. / Companies use market segmentation to divide customers into groups along similar characteristics, such as willingness to pay. Companies could eventually meet a saturated market within its segments, and would then need to reposition towards new segments for continued customer growth. For companies that choose to position themselves against segments with high willingness to pay (high-end), a possibility of continued customer growth is to position segments with lower willingness to pay (low- end). The purpose of this thesis was to plot and identify how companies, proprietors of a high-end solution, can use downward segmentation to reach customers with lower willingness to pay. This without damaging the brand and risking losses of existing customers. Based on the purpose of the thesis, the following research question has been established: • How can SaaS-companies that have a high-end service, use downward segmentation without damaging their brand and losing existing customers? The delimitation of the study was limited to SaaS companies, a sub-sector in the IT industry. This is due to its unique, relatively non-existent, marginal cost. The study has been conducted using a qualitative research method, in the form of five semi structured interviews with four companies facing the problem concerned. The study is continuously conducted through a structure based on segmentation, growth, profitability and brand. The results of the study, based on collected empirical data and the analysis, have led to a conclusion containing four specific components. These appear to be factors that a high-end service should hold for a successful strategy change towards lower market segments. These four criteria are market awareness, scalable service, multi-pricing model and brand awareness. This thesis is written in Swedish.