Sverige och Norge är två små sjömakter och länderna uppvisar såväl stora skillnader somlikheter på olika plan. På det marina området uppfattas att det finns en större skillnad än somintuitivt borde vara fallet. Syftet med detta arbete blir därför att jämföra den svenska och norskasynen på sjömakt. För denna jämförelse har respektive lands marina doktriner valts somundersökningsobjekt. En intressant frågeställning blir därför att utröna hur sjömakt återspeglas idessa doktriner. För att kunna genomföra detta måste först frågan besvaras: vad är signifikantför begreppet sjömakt? Denna operationalisering utförs genom att använda kända marinamilitärteoretiker, Alfred Mahan, Eric Grove och Geoffrey Till, syn på begreppet och tolka dessinnebörd.Detta skapar en analysram för den fortsatta undersökningen av doktrinerna. Resultatet avundersökningen visar att det finns en samsyn avseende den maritima geografin och vikten av attkunna uppträda i området nära kusten poängteras i båda doktrinerna. I den svenska doktrinendetekteras att den unika svenska miljön kan relateras till de förmågor som den svenska marinenbesitter idag. Den norska motsvarigheten har sin tyngdpunkt i den omfattande betydelsensjöfartsnäringen har för Norge. Skillnaden kan främst kopplas till den maritima ekonomin ochhur detta ligger till grund för behovet av marin förmåga i Norge. Sammanfattningsvis är dettaett arbete om sjömakt och hur synen på begreppet kan återspeglas i den svenska och norskamarina doktrinen. / The purpose of this study is to compare the Swedish and Norwegian view on the concept of seapower. This is done because the author observes a difference in views when there should be greatresemblances. Sweden and Norway are two small sea powers that show significant differences andlikeness but at different levels. To make this comparison, the maritime doctrine of each countryhas been chosen as examination objects. An interesting question is therefore to find out how seapower is reflected within those doctrines. However, what is significant about the notion of seapower is the question that first needs to be answered. In order to do so, sea power needs to bedefined and interpreted by using known maritime theorists; Alfred Mahan, Eric Grove andGeoffrey Till.Once the term sea power is operationalized, it is then used for the examination of the doctrines.The comparison detects likenesses when describing the maritime geography but shows equaldisparity when it comes to expressing the importance of maritime economy for the country’swelfare. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 06-08

Har storleken någon betydelse?Enligt den amerikanske marina militärteoretikern Milan N. Vego har den detvad avser fartyg vid mellanstatliga konflikter i kustnära farvatten.Denna uppsats syftar till att svara på frågan om samma förhållanden gäller vidPeace Support Operations (PSO).Uppsatsen analyserar Vegos tes, små ytstridsfartygs egenskaper, kraven vidPSO:s och de fall där små ytstridsenheter har verkat vid PSO:s.Slutligen värderas analyserade fakta och frågan besvaras. / The fast patrol boat (FPB) has played an important role in the cold war and inits aftermath. In recent years though, we have seen a development where theFPB:s are disappearing in nation after nation. The American naval theoristMilan N. Vego claims that the FPB:s have a natural role in naval operations innarrow seas during wartime. This essay is trying to answer the question ofwhether this is also true in peace support operations (PSO).Since wartime operations and PSO:s differ in both it’s goals and it’s methods Ihad to break down the methods in to functions. The functions are; anti surfacewarfare (ASuW), anti submarine warfare (ASW), anti air warfare (AAW), minecounter measurements (MCM), command and control (C²) and other functions.To answer the question I started to examine the abilities of the FPB:s, to findout it’s strengths and it’s weaknesses. In the next step I described and examinedthe demands in a PSO with emphasis on the naval tasks. I also tried toanticipate what future PSO:s will probably look like.My next step was to examine the three known cases where FPB:s haveparticipated in PSO:s. Each case was studied and described as a separate case.Finally I have tried to value to what extent the wartime functions have beenused in the studied PSO:s. I then discussed what functions I deemed wasnecessary in order to conduct the PSO:s. My next step was to estimate whetherthe studied cases corresponds to estimated future PSO:s.My conclusion is that the FPB:s are a valuable asset in PSO as well as inwartime operations. The reason for the decline of FPB:s in European navies hasnot been answered in this essay, nor the consequences. This is an interestingsubject for further investigation. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Uppsatsens syfte har varit att, ur ett systemperspektiv, kartlägga dels vilka problem som funnits inomavhjälpande underhåll för amfibiebåtsystemet fram till idag, dels att kartlägga vilka framtida möjligheter som finnsför att förbättra detsamma. Två frågor har besvarats i uppsatsen: Vilka problem finns inom avhjälpande underhållför amfibiebåtsystemet fram till idag? Vilka framtida möjligheter finns för att förbättra det avhjälpande underhålletför amfibiebåtsystemet?Frågeställningarna har besvarats med hjälp av systemteori och metoden kvalitativ fallstudie. Tekniken somanvänds för att samla in det empiriska materialet har varit intervjuer i form av frågeundersökning.Uppsatsens svar på den första frågan kan sammanfattas till:Det har varit problem i och med att det inte genomförts någon underhållsberedning. Detta har fått till följd att detär brister i uppläggningen av verktyg och reservmateriel på olika resursnivåer samt brister i utbildning av tekniker.Vidare är det brister i samband och informationsflöde. Dessa begränsar möjligheterna att snabbt få beslutsstödoch tekniskt systemstöd. Dokumentation och s.k. expertstöd uppvisar också brister. Dessa innebär problem vidutbildning och vid genomförande av åtgärder. Slutligen upplevs också brister i rutiner och avseende hjälpmedelför sökning, inventering och återfyllnad av reservmateriel. Följden blir att det uppstår tidsfördröjningar och att detsker återfyllnad med fel reservmateriel.Uppsatsens svar på den andra frågan kan sammanfattas till:Det framtida försvaret tros ge möjlighet till förbättrat informationsflöde. Följden blir att tekniker får en bättretillgång till beslutsstöd och tekniskt systemstöd. Detta reducerar bl.a. de begränsningar som upplevts vid val avreparationsmetoder och beställning av resurser. I framtiden ses en möjlighet till att nyttja centrala databaser vilketfår till följd att det blir bättre tillgång till, och utnyttjande av, uppdaterad dokumentation samt en överblick och ettbättre utnyttjande av verktyg och reservmateriel. Det kommer att finnas en bättre möjlighet att nyttjakombinationen av databaser och nätverk. Detta kan leda till en bättre drifts- och statusuppföljning. Slutligen trosdet finnas en möjlighet till inbyggda test-, referens- och kontrollsystem i båtarna. Denna möjlighet kan då geförbättrade fellarmsfunktioner, möjlighet till fjärrdiagnostik samt möjlighet till självreparationer. / The purpose of this essay has been on the one hand, to identify what problemsthere have been within corrective maintenance for amphibious vessel systemsup till now. The second purpose has been to identify the possibilities availablefor improving the corrective maintenance. The essay has answered thefollowing two questions at issue:1. What problems have there been within corrective maintenance foramphibious vessel systems up till now?2. What future possibilities are available for improving the correctivemaintenance?The questions at issue in this essay have been answered by using a systemstheoreticaland qualitative case study as a method. The technique of gatheringempirical material has been in the way of survey interviews.The first question at issue in the essay can be summarised as follows:There have been problems, in as much as; there has never been a study into therequirements of maintenance. Consequently, this has resulted in scarcity oftools and spare parts at various resource levels and also insufficient training fortechnicians. Furthermore, there is a deficiency within the flow ofcommunication and information. These constrain the possibility of quicklyobtaining decision support and technical systems support. Documentation andso called expert support systems also show deficiencies. Subsequently, theseimply difficulties when training and when implementing repair measures.Finally, deficiencies are apparent in routines, searching, inventory andreplenishment of spare parts. The consequences are time-delays and that thewrong types of spare parts are replaced.The second question at issue in the essay can be summarised as follows:The defence of the future will provide opportunities for an improved flow ofinformation. This will result in technicians receiving decision support andtechnical support systems easier. This will reduce the constraints, among otherthings, which were experienced when choosing methods of repair and orderingof resources. In the future, there will be an opportunity to utilise centraldatabases, which will result in an improved accessibility and use of updateddocumentation. Moreover, an overview and more efficient use of tools andspare parts will be possible. Combining databases and networks will also beenhanced in the future. This can then lead to better surveillance of the runningof the vessel and its state of condition.FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Beteckning 19100:2007Mj Peter Fagrell, ChP 01- 03 2003-07-21 sida 2(50)Finally, there is believed to be the possibility of built- in tests, reference andcontrol systems in the vessels. This possibility can in turn provide improvedfaulty alarm functions, opportunities for remote diagnostics and self-reparation. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Uppsatsen syftar till att analysera marinens övningsverksamhet inom ramen för en marin insatsstyrka i enlighet med Försvarsmaktens målbild 2010. Den övergripande frågeställningen är om dagens marina nationella övningar helt eller delvis kan ersättas av internationella övningar. Tre förband som kan tänkas ingå i en marin insatsstyrka, ytstridsförband, minröjningsförband och amfibieförband, analyseras utifrån kraven på förmåga till väpnad strid, i enlighet med förbandens TOEM, dvs Taktisk, Organisatorisk och Ekonomisk Målsättning. Väpnad strid är ett omfattande begrepp och i uppsatsen diskuteras endast stridens tre klassiska grundelement; eld, rörelse och skydd. Uppsatsen består av tre huvuddelar, varav den första delen beskriver förbanden och miljön de skall verka i samt en redogörelse av de krav på förmågor som ställs i TOEM. I den andra delen beskrivs och analyseras ett urval av nationella och internationella övningar, i syfte att påvisa i vilken omfattning väpnad strid övas. Tredje delen utgörs av författarens slutsatser. Uppsatsen visar att tonvikten, i princip i samtliga övningar, inte ligger på väpnad strid utan på interoperabilitet och förmågan att kunna agera i ett internationellt sammanhang, t ex vid Peace Support Operations. Väpnad strid i sammansatta förband övas i huvudsak vid taktiska tillämpade- och momentövningar, vilket i stort sätt endast genomförs nationellt. Denna uppsats ger belägg för att våra nationella sammansatta övningar, vare sig delvis eller helt, kan ersättas av internationella övningar. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Bakgrunnen for innføringen av CJTF-konseptet, og dermed innslag av multinasjonale enheter, varreduksjoner i de alliertes nasjonale styrkestrukturer. Dessuten er flernasjonale styrker blitt mer vanlige bådei internasjonale fredsstøtteoperasjoner og for å løse mer tradisjonelle allierte oppgaver.Det er viktig å kunne se sammenhengen mellom NATOs nye deployeringskonsepter. Tidligere hadde ikkeNATO et system som ivaretok de prosesser og aktiviteter som var nødvendige i perioden fra krisen var etfaktum til en CJTF var operativ. NRF er ment å skulle fylle dette tomrommet.Den forsvars- og sikkerhetspolitiske utviklingen er, og har vært, preget av mange begivenheter. NATOstilnærming til Europa, European Security and Defence Identity, og EUs militære fokusering, EuropeanSecurity and Defence Policy, er begge viktige milepæler for ulike nasjoners militære fokusering.Sammen med nye operasjonsområder og tilhørende konfliktskala, ulike konfliktløsere og nasjonersalliansetilhørighet, vil jeg belyse tre valgte lands maritime evne og villighet til å delta internasjonalt iNATOs nye konsepter.Sverige – på tross av sitt medlemskap i EU, en stadig tilnærming til NATO samt satsning på kystnæreoperasjonskonsepter – har tydelige begrensninger. Den politiske viljen er ikke alltid like presis og dethersker en for stor diskrepans mellom mål og midler. Norge har med sitt NATO medlemskap opparbeidetseg verdifull erfaring, de har en velutviklet konseptuel basis, men må være observant sin marginale flåtepark.Storbritannia – som en europeisk stormakt og foregangsland på mange områder – har gjentatte gangerdemonstrert evne, politisk vilje og handlekraft. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04