Genomsnittssvensken har börjat dricka mer buteljerat vatten. Detta går att se på försäljningen som har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Denna studie undersöker om det finns konsumenter som tänker på återanvändbarheten av flaskan när de står och väljer bland flaskorna på butikshyllan. Uppsatsen avser även att kunna ge en tydligare bild av hur vattenflaskors olika egenskaper påverkar återanvändbarheten av vattenflaskor och vilka behov som blir tillfredsställda genom att återanvända vattenflaskor. Författarna använder teorier om behov, konsumentsegmentering, flaskornas egenskaper och miljöaspekter för att ta fram en egen modell. Modellen används för att analysera alla data som insamlats under studien och på så vis besvaras uppsatsens forskningsfråga. Undersökningens data har samlats in genom en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer. Det framkommer i undersökningen att den valda urvalsgruppen, Uppsalastudenter,återanvänder vattenflaskor för att det är bekvämt och praktiskt, men det verkar även finnas miljöaspekter som påverkar studenternas beteende. Tjockleken på plasten och flaskans form verkar vara de egenskaper som påverkar återanvändbarheten av en vattenflaska mest av de egenskaper som undersöks i studien. Slutligen verkar det existera minst ett segment av Uppsalastudenter som tänker på vattenflaskans återanvändbarhet vid köpbeslut av buteljerat vatten.

Bakgrund: Eftersom att operakonsten är präglad av en viss grupp människor kommer denna uppsats att grunda sig på analys kring hur Sveriges operahus marknadsförs samt vilka kundgrupper de lyckas nå ut till.            Syfte: Syftet med studien är att analysera och kartlägga operakonst. Genom Pierre Bourdieus centrala teorier om de olika kapitalen ska vi förklara varför konsumentföreteelser är kopplade till vissa etablerade grupper. Metod: Studien innefattar både kvalitativ och kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen består av sju intervjuer och den kvantitativa undersökningen består av en enkätundersökning som består av 100 respondenter. För att kunna besvara syftet och våra frågeställningar kommer befintliga teorier att användas. Teorier: Pierre Bourdieus centrala begrepp, GAP-modellen och POP- & POD. Slutsats: Operahusen når inte ut till ett bredare markndassegment då vanföreställningar existerar om att operakonsten är urgammal samt för främmande. Detta avskräcker potentiella konsumenter att besöka operan. Dessutom krävs det mer pengar till marknadsföring för att nå de potentiella kunderna.

Denna uppsats är en fallstudie på fakturatjänst företaget Klarna. Klarna erbjuder betalningslösningar för företag inom e-handel samt underlättar och erbjuder ett säkert betalningsalternativ till slutkonsumenter som handlar över internet. Detta genom att ta över infodringen av betalningen från e- handelsföretaget som får beloppet inbetalt direkt av Klarna som sedan skickar ut en faktura till slutkonsumenten och ser till att driva in beloppet. Sedan starten har detta företag fått rejäla framgångar och tagit stora marknadsandelar inom e-handelsmarknaden i Sverige. Genom ett affärsidéperspektiv utreder denna uppsats huruvida framgångarna beror på en skicklig hantering av de olika komponenterna av en affärsidé, nämligen marknadsegment, produkt och organisationsstruktur. En kvalitativ studie har gjorts som bygger på data från dels en intervju med Niclas Adalberth, en av grundarna för företaget Klarna, en telefonintervju med Urban Lindstedt, författare till boken E-handlarens handbok samt svar från ett konstruerat frågeformulär som skickades till Per Sommansson, ansvarig för avdelningen produktutveckling på Klarna. Genom en operationalisering av datan analyseras huruvida Klarna har hanterat de olika komponenterna i affärsidén och situationsanpassat dessa för att skapa en överensstämmelse som enligt vår modell leder till företagets överlevnad och dominas av revir genom en bra affärsidé. I analysen redogör vi för hur de olika delarna i analysmodellen, marknadssegment, produkt och organisationsstruktur har påverkat varandra och lett till överensstämmelse för nå framgång. I slutsatsen sammanfattas hur Klarna har nått framgång genom en tydlig affärsidé och beskriver affärsidén med dess olika funktioner.

Huvudsyftet med denna uppsats är att förstå vad det finns för olika prioriteringar bland Visit Sweden och de regionala DMO:s när det kommer till en inriktning av den inkommande internationella turismen till Sverige. Vidare är vårt delsyfte att ta reda på hur samarbetet mellan Visit Sweden och de regionala destination managementorganisationer, s.k. DMO:s, förhåller sig och hör ihop med varandra. Vi har använt oss utav kvalitativ metod med olika former av intervjuer från de utförda intervjuerna med Visit Sweden och det regionala DMO:s samt även textmaterial från Visit Swedens webbsida. Teorierna är vetenskapliga artiklar som vi anser anknyter till det valda ämnet samt den insamlade empirin.  I resultaten utifrån den insamlade empiri framgår det att Visit Sweden inte ser själva att de väljer specifika marknader, men att de erkänner att de väljer fokusmarknader när det gäller de olika länderna. Visit Swedens val handlar bl.a. om de ser en potential att resenärer i respektive länder vill besöka Sverige. Detta kan ändras över tid beroende på interna och externa faktorer. De utgår främst utifrån deras målgrupp den Globala resenären som enligt deras marknadsanalyser kan appliceras på flera olika länder som inte ingår i deras fokusmarknader. Det som också styr deras val av marknader och marknadssegment är deras ägare svenska staten och svensk turism AB, men också olika turismaktörer såsom små och stora, som t.ex. hotell som efterfrågar att få hjälp med marknadsföring gentemot internationella turister. Gällande hur de regionala DMO:s prioriteringar ser ut i förhållande till Visit Sweden kan vi konstatera att de flesta prioriterar likartat i förhållande till Visit Sweden. Däremot ser vi ett mönster då de regionala DMO:s som inte delar samma val av fokusmarknader väljer att marknadsföra sig på andra sätt. Detta görs trots det finns en möjlighet för samarbete med Visit Sweden även om fokusmarknaden inte är densamma. / Our main purpose with this bachelor thesis is to get an understanding of which different orientations currently exists when it comes to the incoming international tourism to Sweden. Furthermore, we want to find out how the collaboration between Visit Sweden and the regional destinations management organizations, called DMO:s is structured in relation to each other. We have chosen a qualitative method which includes several different types of interviews with Visit Sweden and the regional DMO:s as well as text material from Visit Sweden's website. The theories are scientific articles which we consider are suitable to our chosen subject and empirical data.     The results based on the collected empirical evidence show that Visit Sweden does not see that they have choose specific markets, but they admit that they choose focus markets when it comes to countries. Among other things, Visit Sweden's choice is about when they see a potential that travelers in each country want to visit Sweden. This can change over time depending on internal and external factors. They are based primarily on their target group Global Traveler who according to their market analyzes can be applied to several different countries that are not included in their focus markets. What also controls the selection of markets and market segments are their owners the Swedish state and Swedish tourism AB, but also various tourism stakeholders such as small and large, for example hotels who seek help with marketing towards international tourists. When it comes to how regional DMO:s prioritize compared to Visit Sweden we can conclude that several of them prioritize in the same way as Visit Sweden. However, we see a pattern when regional DMO:s who do not share the same choice of focus markets choose to market themselves in other ways than cooperating with Visit Sweden. This happens despite of the fact that there is an opportunity for collaboration with Visit Sweden still even if their focus market is not the same.

Forskningen om digitala nomader i turismsammanhang har främst fokuserat på att förstå och definiera fenomenet. Dock finns det begränsad forskning gällande digitala nomader på destinationsnivå. Denna studie belyser digitala nomader och hur de resonerar kring val av destination. Studien har en kvalitativ ansats där åtta semistrukturerade intervjuer utförts samt en netnografisk studie på det sociala forumet Reddit. Därefter har en tematisk analys applicerats på den insamlade empirin. Som resultat har nio teman identifierats. Ur dessa teman har, bland annat, krav och preferenser på en destination, sociala aspekter och ekonomiska anpassningar visat sig relevanta i val av destination hos digitala nomader. En viktig aspekt som framkommit genom samtliga delar i studien är det karaktärsdrag hos digitala nomader som kombinerar jobb och fritid under resan. Som resultat till detta kan det konstateras att detta segment har mer specifika krav på destinationer. Destinationer ska därför fungera både i en social aspekt, som arbetsplats och som en fritidsarena. Avslutningsvis föreslås vidare forskning för att skapa en större förståelse för detta segments resmönster och tillfälliga hemmiljöer. / Digital nomadism in tourism research has focused on understanding and defining this phenomenon. However, little research has been conducted on the connection between digital nomads and their destination choices. Based on a qualitative approach with combined interview and netnographic methods, this paper aims to illustrate digital nomads and the factors influencing e their choice of destination. A thematic analysis was applied to the collected data, resulting in the identification of nine themes. Preferences and demands in a destination, personal finances, and social aspects, amongst others, are some of the factors that have an impact on destination choice for digital nomads. A key characteristic found throughout the study is the leisure and business combination that digital nomads have in their way of traveling. As a result, it can be ascertained that this market segment has precise demands on destinations. Destinations must therefore serve as an arena for remote work, networking, and leisure. Lastly, suggestions for further research are presented in two areas: to create a better understating of this segment’s travel patterns and their use of temporary bases as home environments.