No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

One reason for the failure of Marxism to gain a large following in England, not explicitly covered by other writers, is the partial or complete rejection of Marxism by the founders of the modern British socialist movement. This study attempts to explain their reaction to Marxism and to evaluate their criticism. The influence of other thinkers on these men is analyzed when that influence appeared to be significant.

I den här uppsatsen har jag försökt reda ut och förklara den svenska arbetarrörelsens tolkning av marxismen och hur den utvecklades från 1900-talets början fram till 1932 då Socialdemokraterna kom till makten. Jag har följt diskussionerna i tidskriften Tiden om marxismens grundläggande teorier: den filosofiska materialismen, den materialistiska historieuppfattningen, teorierna om kapitalismens utveckling, arbetarklassens kamp mot densamma och det slutliga införandet av det socialistiska samhället. Debatter kring marxismen har varit återkommande i Tiden: både diskussioner om marxismen och diskussioner om samhällsutvecklingen utifrån marxismens teorier. Det är tydligt att skribenterna blir allt mer kritiska till flera av Marx teorier längre in på undersökningsperioden. Detta på grund av dels inflytande från den långtgående revisionismen inom den tyska socialdemokratin, dels på grund av observationer av det framväxande svenska industrisamhället. I början av 1930-talet hade skribenterna i Tiden tappat tilltron till de dogmatiska marxistiska teorier som vill sätta in arbetarrörelsen i en historisk process eller en större revolutionär rörelse, och vägen mot socialismens mål, om något reellt sådant ens längre fanns, hade blivit betydligt osäkrare. Men klasskampens nödvändighet och teorin om kapitalisternas exploatering av arbetarna ifrågasattes av få skribenter. Debatten om marxismen i Tiden lutar starkt åt det reformistiska hållet, men vittnar mot dem som hävdar att de svenska socialdemokraterna distanserade sig från marxismen redan kring sekelskiftet 1900.

The Officer Fetish examines the fetishized American military officer and the marginalized American enlisted man as they appear in post-World War II American film, television, and literature. The fetishized officer, whose cathexis is most prominent in the World War II-era propaganda film, has persisted as a convention since the war—a phenomenon that has contributed to the rise of militarism in America. Chapter II lays the foundation of Marxist and Freudian definitions of fetishism and fetishization, and then gauges those definitions with two films, In Which We Serve (1942), a standard World War II propaganda film, and Saving Private Ryan (1997), a film that postures itself as anti-war. Chapter III examines war narratives as a medium that polices class in American culture. The military, with its anti-democratic two-tiered rank system, is attractive to many novels and films because of its strict class boundaries. Chapter IV examines the degree to which so-called anti-war narratives contribute to America’s rising economy of militarism.