No description available.

Sammanfattning En kvalitativ studie om konstruerandet av maskulinitet på gymmet. Denna studie använder semistrukturerade grupp-och individuella intervjuer för att analysera hur synligt muskulösa gymmare konstruerar maskulinitet på gymmet.Intervjuerna görs med synligt muskulösa gymmare för att kunna besvara hur de konstruerar maskulinitet och vilken maskulinitet som värdesätts högst. Den växande gymtrenden påverkar hur samhället ser på kroppen och maskulinitet, därför blir det intressant att studera hur maskulinitet konstrueras på gymmet.Syftet är att med hjälp av diskurspsykologi studera gymkulturen, de synligt muskulösa gymmarnas konstruerande av maskulinitet och därefter kunna svara på vilken typ av maskulinitet som värdesätts högst på gymmet.Gymmet är en bra spegelbild av samhället samtidigt som det producerar bilder och förställningar kring maskulinitet, kropp och kön. När vi studerar gymmet vidgar vi perspektivet kring skapandet och reproducerandet av skönhetsideal och konstruktionen av kön i samhället.I studerandet av diskursen framgår det attde synligt muskulösa männen och kvinnorna värdesätter en gentlemanna-maskulinitet högst på gymmet. Männen använder en hård diskurs som är dömande av olika typer av gymmarekombinerat med nedsättande skämt om kvinnor och homosexuella. Kvinnornas diskurs är mer reflekterande och tillåtande av olika typer av maskuliniteter och gymmare.För de synligt muskulösa gymmarna är muskler en central del av konstruerandet av maskulinitet, men det är individers personlighet som har den avgörande rollen för hur maskulin en person anses vara.

This thesis aims to spread some light over the phenomena of gender construction in the upper secondary school. The background of this thesis is the gender gap in education. Girls are more successful in school and receive better grades than boys. The explanation that is given for this is that pupils are limited by far to rigid gender roles (DEJA 2010). The question is how these gender roles – and specifically masculinity – are constructed. It was decided that a qualitative study would be the most suitable. To try to find out more about how masculinity is constructed it was important to visit the source – the classroom. For six days an observer sat in the classroom of two different upper secondary schools to study how the pupils shaped masculinity together. However, an observation is limited to what the observer can see and how the observer interprets the situation. In order to give the pupils an own voice a survey was created. Theories of masculinity and homosociality as described by Connell (1999), Kimmel (2010) and Bird (1996) were mostly used to understand the events in the classroom and the answers of the survey. The findings of the study are that masculinity is constructed in relation to other pupils and teachers in the classroom and is not a fixed notion. However, the construction of masculinity is not only limited to the realm of the classroom but also depends upon how masculinity is portrayed elsewhere.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur papparollen framställs i amerikansk respektive svensk rådgivningslitteratur som riktar sig till blivande och nyblivna pappor. Syftet besvaras med hjälp av två forskningsfrågor: hur kommer papparollen till uttryck i dessa pappaböcker och vilka eventuella skillnader och/eller likheter mellan de amerikanska och de svenska böckerna kan identifieras? Detta kommer göras med hjälp av begrepp och idéer lånade från Faircloughs diskursanalys. Det diskursanalytiska paketet är ett ramverk för både teoretiska och metodologiska utgångpunkter. För att får en bredare förståelse av empirin tas även andra socialteoretiska perspektiv in. I detta fall blir teorier kring maskulinitet och faderskap aktuella och bidrar med förklaring och förståelse kring hur diskurserna upprätthålls av sociala praktiker samt hur de bidrar till reproducerandet av dem. Diskurser identifieras och analyseras i ett parallellt arbete mellan teori och empiri. Empirin består av fyra rådgivningsböcker för blivande pappor, två svenska och två amerikanska. Den barnorienterade maskuliniteten har visat sig ha en betydande roll i konstruktionen av den moderna papparollen och empirin problematiserar begreppets innehåll. Under behandlingen av empirin har ytterligare en bild av den barnorienterade maskuliniteten tornat fram, som skiljer sig från begreppets ursprungliga kännetecken. Den nya bilden inkluderar flera av de uppoffringar som män och pappor måste göra för få tillgång till nära relationer med små barn.Dessa två versioner av barnorienterad maskulinitet kan i grova drag föras tillbaka på framställningen av papporna i böckerna från respektive land. Den första bilden av den barnorienterade maskuliniteten hittas i framställningen av pappor i de amerikanska böckerna medan den andra bilden kan liknas vid framställningen i de svenska böckerna

I denna studie undersöks uppfattningar om varför det är så få killar som läser bild inom det frivilliga valet på gymnasiet i jämförelse med antalet tjejer. Enligt statistiken är det endast ca 34% av de elever som läser bildprogrammet som är killar.    Studien bygger en enkät med tre öppna frågor som fyra elever på en gymnasieskola i södra Sverige svarat på. Syftet med frågorna var att undersöka uppfattningar om fördelningen av kön vad det gäller val till estetiska programmet.   Resultatet visar att vissa av eleverna tror att det finns ett samband mellan synen på maskulinitet och varför så få killar läser på bildprogrammet, men studien visar även att svaren skiljer sig beroende på vilket program eleven går på.

Det har länge pågått diskussioner om hur kvinnlighet ses i relation till ledarskap. Kvinnor passar inte in och förväntas inte klara av ledarrollen. Denna studie belyser problemet från motsatt håll, genom att undersöka vilka maskulina drag som kan ses inom chefskap. Syftet med denna studie är således att undersöka kvinnliga chefers perspektiv på ledarskap, samt om det bär drag av egenskaper som anses maskulina. De centrala begrepp som studien behandlar är stereotyper, ojämställdhet samt fostran. Den tidigare forskningen på området redogör för hur kvinnor respektive män uppfattas i ledarskap, samt vilka olika hinder och förutsättningar som råder för respektive kön. Under detta avsnitt redogörs även för forskning angående könsstereotyper. De teoretiska perspektiv som använt för att tolka resultaten av studien är Hirdmans genusteorier samt Abrahamssons begrepp kring ledarskap och kön. Studien är branschoberoende och gjordes genom kvalitativa intervjuer med sex kvinnliga chefer. Studiens resultat visar att det finns uppfattningar om ledarskap som kan kopplas till stereotypt maskulina egenskaper.

Detta är en studie i etnologi. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns möjlighet att bli bedömd efter kunskaper och färdigheter som fotbollsspelare, istället för att i första hand bli bedömd efter etnisk eller kulturell tillhörighet. Detta har gjorts utifrån observationer och intervjuer med spelare och tränare i ett herrlag från Stockholm. Teoretiska perspektiv såsom poststrukturalism och postkoloniala teorier används i denna studie om maskulinitet, etnicitet och normalitet. Sociala praktiker såsom språk och nyckelsymboler skapar en gemenskap inom fotbollslaget. Resultatet visar att samtidigt som fotbollsspråket förenar så skiljer det även spelarna åt. Genom en markerad definition av »Den andre« görs både motståndare och spelare med annan etnisk och kulturell bakgrund avvikande.

<p>Syfte: Vårt syfte med vår uppsats är att undersöka hur män inom ett kvinnodominerat yrke upplever och tolkar sin situation samt hur de eventuellt påverkar eller kan påverka den struktur som redan existerar. Det yrke vi valt att studera är vårdbiträde och undersköterskor inom äldreomsorgen.</p><p>Problemformulering: Frågeställningen som uppsatsen bygger på är uppdelad i tre frågor: Vad är orsaken till att männen är få till antalet inom äldrevården?</p><p>Hur påverkas genusstrukturerna och de existerande normerna inom yrket när männen gör sitt intåg?</p><p>Hur upplever männen sin situation inom yrket och vad känner de att de tillför gruppen kvinnor som är verksamma där?</p><p>Metod: En kvalitativ studie baserad på elva djupintervjuer med manliga undersköterskor och vårdbiträde inom äldreomsorgen. </p><p>Slutsatser: Manliga undersköterskor är medvetna om att man gör ett val som inte är normen och får ofta försvara sitt val. Sin syn på yrket undersköterska innan man börjar bygger på okunskap och förutfattade meningar, som även omgivningen har när de placerar yrket i ett genusfack. Genom handlingar och beteenden påpekar man brister eller tillgångar hos det ena könet som möjliggör att se de skillnader som finns. Genom att gruppen som helhet blir bättre med introduceringen av fler män så pekar man även på de tillgångar som tidigare saknats när det bara var kvinnor i arbetsgruppen. Tre saker som vi har fått fram som gör att få män arbetar är den låga lönen, att yrket har låg status i samhället och att det är traditionella kvinnosysslor som gör att man inte väljer att gå in i vård yrket. Angående den låga status och lön som finns för yrket kan det återknytas till könsdiskriminering där hegemoniska maskuliniteter rangordnar yrken och ger dem en placering i hierarkin. Traditionella sysslor som görs i hemmet ses som kvinnliga och får således en lägre lön och status.</p>

<p><strong>Syfte</strong></p><p>Syftet med studien var att undersöka unga mäns och kvinnors uppfattningar om den manliga kroppen, utseendet samt om vad manlighet anses vara. De frågeställningar som används för att besvara detta är: Hur uppfattar de manliga ungdomarna sin kropp? Hur är uppfattningarna kring det manliga utseendet och vad anser de manliga ungdomarna vara manlighet? Hur bedömer de kvinnliga ungdomarna att en mans kropp bör vara och se ut och hur ser de på manlighet? I vilken utsträckning skiljer sig de manliga ungdomarnas syn på kroppsideal och manlighet mellan klasser där det bara går män, och klasser där det både går män och kvinnor? I hur hög grad skiljer sig uppfattningarna åt mellan kvinnorna och männen?</p><p><strong>Metod</strong></p><p>Studien har genomförts som en jämförande analytisk studie. Metoden var kvantitativa enkäter. 88 män samt 65 kvinnor ifrån 8 olika klasser i en skola i Stockholm deltog i studien. Hälften av klasserna hade jämn könsfördelning. I de resterande fyra klasserna gick det bara manliga elever. Åldersgruppen var mellan 18-19 år. Resultaten har analyserats i statistikdataprogrammet SPSS.</p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Resultatet ifrån denna studie visar att det finns många föreställningar om hur en man ska vara och se ut. Dels ifrån männen själva men också visar denna studie på att kvinnorna har många krav på vilka egenskaper en man bör ha för att vara ”man” samt hur mäns kroppar bör se ut. Ett annat resultat som uppkom var att män i grund och botten är nöjda med sitt utseende men att de ändå kämpar för att uppnå stereotyp manlighet. Studien påvisar även att det inte finns några statistiska signifikanser mellan männen i mansdominerade klasser och klasser där det är jämn uppdelning av båda könen. Däremot kvinnor och män emellan finns det statistiska signifikanta skillnader på alla tre områden.</p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Det visar sig att både kvinnor och män har krav på hur en man bör vara och se ut. Män är i grund och botten nöjda med sitt utseende men på grund av faktorer utifrån påverkas de att förändra  kroppsformen mot det stereotypa manliga idealet både till sätt och utseende.</p>

<p>Föräldrautbildningen vid barnmorskemottagningar har till uppgift att förbereda föräldrar inför förlossning och kommande föräldraskap. Med avstamp i mina egna upplevelser av att bli förälder ville jag analysera diskursen inom detta område. Mina utgångspunkter är att den reproducerar snarare än motverkar traditionell könspositionering. Bakgrunden till val av ämne är dels baserat på egna erfarenheter, men tidigare forskning har påpekat att ansvarsfördelningen grundläggs tidigt i graviditeten och i mötet med mödravården. Som teori anlägger jag ett köns- och maktperspektiv i form av en hegemonisk maskulinitet, men även begreppet barnorienterad maskulinitet blir viktig i sammanhanget. Syftet med undersökningen är att genom en diskursanalys titta närmare på hur föräldrautbildningar kan upprätthålla och reproducera könspositioner inom föräldraskapet. Frågeställningen var: På vilket sätt betonas olikheterna mellan könen inom föräldrautbildningar?och</p><p>Vad kan det få för inverkan på ett jämställt föräldraskap?Utifrån dessa frågor gjordes en textanalys av skriven text med anknytning till föräldrautbildningar samt intervjuer med två barnmorskor och en pappagruppsledare. Resultatet blev att olikheten betonas på en rad olika områden och framförallt är diskursen kring det maskulina föräldraskapet starkt. Vilket medför att en gränsdragning av vad som är maskulint och feminint blir viktigt och att den barnorientering som märkts hos fäder inte medför ett jämställdare föräldraskap.</p>