Šiame darbe aptariamos materialinės atsakomybės pagal darbo teisę sąlygos ir subjektai. Darbe lyginamuoju teisės aiškinimo metodu nagrinėjami naujai priimto Darbo kodekso ir Darbo įstatymų kodekso materialinės atsakomybės nuostatų skirtumai. Analizuojant teisinį reguliavimą, taip pat paliečiami materialinės atsakomybės taikymo praktikoje ypatumai- pateikiamos konkrečios Lietuvos Aukščiausiojo Teismo Civilinių bylų skyriaus teisėjų kolegijos nutartys bei nutarimai, taikantys ir aiškinantys materialinę atsakomybę reguliuojančias normas. Išskiriami atskiri darbo teisinių santykių šalių materialinės atsakomybės dėl neturtinės žalos padarymo atvejai, nurodoma, kaip suprantama neturtinė žala, padaryta darbuotojui ir darbdaviui (juridiniam asmeniui). Lyginamuoju metodu nagrinėjami užsienio šalių įstatymai, įtvirtinantys šios atsakomybės sąlygas ir subjektus. Darbo pabaigoje pateiktose išvadose atskleidžiamos teorinės bei praktinės problemos, kylančios taikant darbo teisinių santykių šalims materialinę atsakomybę. / Material responsibility under labour law has occured in order to provide the consensus of employee‘s and employer‘s interests. Since the former is recognized as weaker party of labour relationship, provisions of material responsibility protect his financial interests. On the other side, it is also an effective mean of securing the property of employer. Having this social importance in mind, thesis investigates two majour clauses of material responsibility under labour law, the conditions and subjects. Accordingly, the difference of legal provisions of newly issued Labour Code and the Code of Labour Laws is discussed under a comparative method of study. Pursuant to these provisions, the rulings of Judicial Board of Civil Cases Department of Supreme Court of the Republic of Lithuania dealing with material responsibility are provided. Separate cases of material responsibility due to non-material damage caused to a party of legal labour relationship are observed, refering to the meaning of this kind of damage, specifically, done to the employee and employer (corporation). Laws of foreign countries, relating the conditions and subjects of material responsibility are considered as well. There are conclusions made at the end of the thesis, revealing both theoretical and practical problems, arising when applying material responsibility to a party of legal labour relationship.

Det finns stora förbättringsmöjligheter inom logistiken i byggbranschen då den idag är väldigt kostsam och innebär många störningar i produktionen. Den logistik som sköts av underentreprenörerna i ett byggprojekt är ofta ej synkroniserad med huvudentreprenörens logistik vilket innebär ytterligare svårigheter. Dålig kommunikationen mellan aktörerna och en relation som karaktäriseras av misstro försvårar en mer integrerad logistik. Denna studie syftar därmed till att undersöka en alternativ lösning där huvudentreprenören övertar underentreprenörens materialansvar. En sådan lösning innebär att huvudentreprenören är ansvarig för all logistik och att underentreprenören utför monteringen. Genom intervjuer med en huvudentreprenör samt flera underentreprenörer och leverantörer har denna studie försökt besvara både hur bygglogistiken och relationen mellan huvudentreprenör och underentreprenör påverkas. I och med ett övertagande av materialansvaret får huvudentreprenören ökad kontroll över logistiken vilket innebär ett större ansvar men även möjligheter att förbättra leveranssäkerheten och att huvudtidplanen följs. Då de hanterar all logistik kan de i högre grad nyttja resurser som t.ex. samlastning via mellanlager och en intern tredjepartlogistiker. Huvudentreprenören kan även ha en tidigare och tydligare kommunikation med leverantören. Underentreprenören får ett minskat ansvar i och med övertagandet och även en minskad kontroll över logistiken vilket leder till att de blir mer beroende av huvudentreprenören. Detta innebär ett ökat samarbete mellan aktörerna och därmed krävs en förbättrad kommunikation. Ett övertagande innebär vidare att huvudentreprenören blir mindre beroende av underentreprenören vilket ökar risken för att underentreprenören ersätts. Den främsta fördelen med ett förändrat materialansvar är enligt studien att byggplatslogistiken förbättras. Svårigheter i övertagandet ligger dels i kulturella normer då det innebär en förändring av underentreprenörens roll i bygglogistiken men även i huvudentreprenörens brist på kunskap om underentreprenörens material. Vidare visar studien att det finns en oro bland aktörerna kring vem som är ansvarig vid problem med materialet och att omorganiseringen kräver en utredningsprocess som avgör om byggnationsfel orsakats av materialfel eller monteringsfel. Sammanfattningsvis visar studien att det finns en stor potential i att huvudentreprenören övertar underentreprenörens materialansvar men för att en sådan omorganisering ska bli lyckad så bör underentreprenören vara involverad i utformandet. Vidare krävs en tydlig ansvarsfördelning, en förbättrad kommunikation och en förståelse för andra aktörers perspektiv. Lyckas aktörerna med detta kan omorganiseringen innebära en effektivare produktion. / In the area of building logistics there are great possibilities for improvement since it is today very costly and entails many disruptions in the production. The logistics handled by the subcontractors are often not synchronized with the logistics of the main contractor which leads to more difficulties. Bad communication between the actors and a relationship characterized by mistrust hinders more integrated logistics. The purpose of this study is to examine an alternative solution where the material responsibility is changed from the subcontractor to the main contractor. Such a solution entails that the main contractor is responsible for all the logistics and that the subcontractor will perform the assembly. Through interviews with a main contractor and several subcontractors and suppliers this study aims to answer both how the building logistics and the relationship between main contractor and subcontractor will be affected. As an effect of the change of material responsibility the main contractor will get a higher level of control over the logistics which results in a bigger responsibility but also the possibility to improve deliverance certainty and that the main time schedule is followed. As a consequence of them handling all the logistics they can to a greater extent utilize resources such as joint loading via storage facilities or an internal third-party logistics provider. The main contractor can have an earlier and more direct communication with the supplier. The subcontractor will have less responsibility as a result of the change but also a lowered control over the logistics which leads to a stronger dependence on the main contractor. This implies an increased cooperation between the actors and thus a demand for an improved communication. The main contractor will become less dependent on the subcontractor and therefore the risk for the subcontractor to be replaced will increase. The main benefit with the change of material responsibility is according to the study that the on-site logistics will improve. Difficulties with the reorganization are partly in cultural norms as it will change the subcontractor’s role in the construction logistics and partly in the main contractor’s lack of knowledge about the subcontractor’s material. The study also shows that there is a worry among the actors about who is responsible when a material problem occurs and the change demands an investigation process to determine whether a construction error is caused by a material or assembly error.  To conclude; this study shows a big potential in the material responsibility changing from the subcontractor to the main contractor but for such a reorganization to be successful the subcontractor should be included in the process of developing the reorganization. Furthermore, this demand a clear division of responsibilities, an improved communication and an understanding for the other actors’ perspective. If the actors succeed with this change of material responsibility it can lead to a more effective production.

Šiame darbe analizuojamas įmonės, įstaigos, organizacijos vadovo teisinis statusas. Siekiant apibrėžti, apie kokio teisės subjekto vadovą bus kalbama, taip pat atsižvelgiant į tai, kad skirtingų juridinių asmenų vadovų teisinis statusas skiriasi, darbe pateikiama juridinio asmens samprata, kilmė bei klasifikacija. Nagrinėjama privačių ir viešųjų juridinių asmenų vadovų teisinio statuso raida, lyginant, kaip keitėsi ir koks šiuo metu yra įstatymų leidėjo bei teismų praktikos požiūris į juridinių asmenų vadovus. Detaliau analizuota dažniausiai Lietuvoje pasitaikančių privačių juridinių asmenų – akcinių bendrovių – bei viešųjų juridinių asmenų – viešųjų įstaigų vadovų teisnio statuso raida. Vienas iš vadovo teisinio statuso elementų, jo teisės ir pareigos, lyginamos su paprasto darbuotojo teisėmis ir pareigomis, įtvirtintomis Darbo kodekse. Aprašoma juridinio asmens vadovo teisės, pareigos, garantijos darbo sutarties sudarymo, vykdymo ir nutraukimo metu. Analizuojant teisės aktus bei teismų praktiką, nagrinėjama akcinės bendrovės vadovui taikytina atsakomybė, siekiant nustatyti, kuriais atvejais jam taikoma civilinė t. y. visiška, o kada ribota materialinė atsakomybė pagal darbo teisę, taip pat kokios yra vadovo atsakomybės ribos. Juridinio asmens vadovo atsakomybė lyginama su darbuotojui taikoma atsakomybe. Trumpai aptariama drausminė, administracinė bei baudžiamoji vadovo atsakomybė bei viešųjų juridinių asmenų vadovų etinės atsakomybės problema. / Juridical Status of the Manager of Enterprise, Institution or Organization is analyzed in the Thesis. Aiming to define the Manager of which Legal Person will be discussed also based on the situation that juridical status of a Managers of different Juridical Persons differ, the conception, origin and classification of Juridical Persons is given in the Thesis. Development of juridical status of private and public Juridical Persons is analyzed while comparing the development and current status of the Mangers of Juridical Persons from the point of view of legislative establishments and juridical opinion. The development of juridical status of Managers of most common Private Juridical Persons – Joint Stock Companies and Public Juridical Persons – Public Entities was analyzed more precisely. One of the elements of juridical status of a Manager – his rights and obligations are compared to the rights and obligations of common employee as foreseen in the Labor Code. The rights, obligations, functions, guarantees of a Manager of Juridical Person at the moment the Labor Contract is signed, executed, and terminated are described. Based on the analysis of legislation of juridical practice the responsibility employed to the Manager of Joined Stock Company aiming to determine in which cases civil liability i.e. total responsibilities and in which cases limited material liability based on the Labor Legislation is to be employed is analyzed as well as the limits of liability of a Manager. The... [to full text]