SammanfattningUppsats/Examensarbete: 15 hpProgram och/eller kurs: Speciallärarprogrammet, SLPHAH12Nivå: Avancerad nivåTermin/år: Vt/2015Titel: En hjälpande hand – Elevers uppfattningar om en strategimodell vid textuppgifter i matematikFörfattare: Anna Egard Bengtsson och Åsa LindskogHandledare: Birgitta LansheimExaminator: Therese Vincenti MalmgrenNyckelord: Lässtrategier, Matematik, Mathematic literacy, Problemlösningsstrategier, TextuppgifterProblemområdeUtgångspunkten i vår studie är de nedåtgående läs- och matematikresultaten i svensk skola. I Lgr11 finns problemlösning nämnd både som en förmåga att utveckla och som ett centralt innehåll i matematik, men dagens matematikundervisning utgår i alltför hög grad från enskilt räknande i läroboken. För att utveckla elevers förståelse i textuppgifter behövs, enligt oss, både språket och matematiken lyftas fram i undervisningen och för detta behövs strukturerade problemlösningsstrategier.Syfte och preciserade frågorSyftet är att ta reda på elevernas uppfattningar om strategier vid textuppgifter i matematik. Vi har utvecklat en modell som på ett enkelt och strukturerat sätt stödjer eleverna när de arbetar med textuppgifter. Vi vill undersöka om den stöttning som strategier ger, ökar förståelsen för att lösa textuppgifter. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar om matematik uttrycks av elever i årskurs två? Vilka strategier använder elever i årskurs två när de ska lösa textuppgifter, före och efter vår intervention? Hur uppfattar elever i årskurs två strukturerade läs- och matematikstrategier i textuppgifter?Teoretisk ansatsDen teori som ligger till grund för studien är ett sociokulturellt perspektiv. I detta perspektiv betonas att inlärning sker i samspel med andra och enligt Vygotskij (2001) är språket och kommunikation en viktig del av lärandet. Utifrån denna teori har vi valt en4modell som genom strategier ska stötta och strukturera upp uppgiften. Läraren ska aktivt hjälpa eleven att utvecklas i en social miljö vilket stimulerar till ny kunskap.MetodVårt fenomen belyses med observationer och kvalitativa intervjuer med en fenomenologisk ansats. Undersökningsmaterialet har samlats in med observationer och två intervjuer, en före vår intervention och en efter. Våra informanter bestod av elva slumpmässigt utvalda elever i årskurs två.Resultat med analysStudiens resultat visar att många elever före interventionen hade svårt att uttrycka sina tankar när de löste textuppgifter. Förklaringen till detta, menar vi, beror på att flertalet av eleverna inte hade några hållbara strategier. Vi såg att de gissade utifrån de signalord eller siffror de såg i texten och uttryckte sig med korta förklaringar vid lösningen. Vi ser även att få elever väljer att använda konkret material eller rita sina lösningar före interventionen. Efter fyra veckors arbete med vår modell ”handen” säger alla eleverna att de har nytta av den men det, menar vi, framkommer inte tydligt på vilket sätt. Vi kan dock se en viss högre lösningsfrekvens som kan bero på att fler elever än tidigare skriver och ritar bilder när de löser problem, lägger ner mer tid samt att de rättar sig själva vid orimliga svar. Vi vågar dra slutsatsen att användandet av strategierna från ”handen” tyder på ett mer kritiskt förhållningssätt vilket, menar vi, visar sig då de läser textuppgiften flera gånger, stannar kvar och funderar över textens innehåll och slutligen rättar sig själva vid orimliga svar. För att ”handens” struktur ska bli relevant och vara till hjälp för alla elever, låg- som högpresterande, är val av textuppgifter och individanpassning viktigt. Hjälpen från lärarnas feedback till eleverna är också av stor betydelse för att förmågan att kunna reflektera och resonera vid användandet av strategierna, som ”handens” struktur utgör, ska utvecklas.KunskapsbidragDenna studie visar på att det finns ett behov av att utveckla strukturerad matematikundervisning utifrån ett medvetet språkligt- och matematiskt perspektiv. Med en konkret strategimodell (handen) ser vi att eleverna arbetar mer strukturerat med textuppgifter.5Specialpedagogiska implikationerVi har sett vikten av att vi som speciallärare har ett nära samarbete med lärarna för att utveckla lärmiljön på organisationsnivå. För att kunna individualisera undervisningen är kartläggning av elevers individuella kunskapsnivå väsentlig. Modell ”handen” fungerar både som ett bedömningsverktyg och som ett stöd för inlärning. Vårt konkreta strukturerade strategitänk med ”handen” visade att vi lättare kom åt varje elevs proximala utvecklingszon för fortsatt inlärning. Vi kan se att vi i vår roll som speciallärare kan utgöra den röda tråden för att alla elevers förmågor ska bemötas och inkludering ska ske.

The main objectives of the thesis Correctif processies of structured wholes are to find out whether and under what conditions is the child able to identify an error in a structured whole in the last year of pre-school education and whether her is able to correct the identified errors. To meet the objectives, there was used the qualitative research to select 30 children from two pre-school classes. The research included five activities focused on different types of structured wholes, but also on different correction processes. The observed phenomenas were recorded in tables and graphs that are part of the work or listed in the appendix. From the series of created tasks, observation of children and subsequent data recording and analysis, the child in the last year of pre-school education does not have the experience of identifying and correcting errors and the approaches of childer to solve the tasks are in different ways.

Submitted by Kenia Bernini (kenia.bernini@ufpel.edu.br) on 2017-07-11T19:15:24Z No. of bitstreams: 3 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Patrícia_Faria_Ferreira_Dissertação.pdf: 907893 bytes, checksum: f324f6c3e66da2916b4d48ab58b7a9f4 (MD5) Patrícia_Faria_Ferreira_Produto.pdf: 218144 bytes, checksum: 40cdc8ca3584bf9d7149dd730e555b5b (MD5) / Approved for entry into archive by Aline Batista (alinehb.ufpel@gmail.com) on 2017-07-11T20:36:31Z (GMT) No. of bitstreams: 3 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Patrícia_Faria_Ferreira_Dissertação.pdf: 907893 bytes, checksum: f324f6c3e66da2916b4d48ab58b7a9f4 (MD5) Patrícia_Faria_Ferreira_Produto.pdf: 218144 bytes, checksum: 40cdc8ca3584bf9d7149dd730e555b5b (MD5) / Approved for entry into archive by Aline Batista (alinehb.ufpel@gmail.com) on 2017-07-11T20:36:46Z (GMT) No. of bitstreams: 3 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Patrícia_Faria_Ferreira_Dissertação.pdf: 907893 bytes, checksum: f324f6c3e66da2916b4d48ab58b7a9f4 (MD5) Patrícia_Faria_Ferreira_Produto.pdf: 218144 bytes, checksum: 40cdc8ca3584bf9d7149dd730e555b5b (MD5) / Made available in DSpace on 2017-07-11T20:36:56Z (GMT). No. of bitstreams: 3 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Patrícia_Faria_Ferreira_Dissertação.pdf: 907893 bytes, checksum: f324f6c3e66da2916b4d48ab58b7a9f4 (MD5) Patrícia_Faria_Ferreira_Produto.pdf: 218144 bytes, checksum: 40cdc8ca3584bf9d7149dd730e555b5b (MD5) Previous issue date: 2016-08-12 / Sem bolsa / O presente trabalho é uma dissertação de mestrado em Ensino de Ciências e Matemática, e tem como objetivo compreender os impactos do Pacto Nacional pela Alfabetização na Idade Certa na formação matemática das professoras alfabetizadoras e sua relação com a cultura da performatividade. O Pacto Nacional pela Alfabetização na Idade Certa é uma ação conjunta entre federação, estados e municípios, que visa a alfabetizar todas as crianças até os oito anos de idade, qualificar o Ciclo de Alfabetização e consequentemente elevar os indicadores de qualidade dessa etapa escolar. A dissertação traz um breve histórico das políticas educacionais para o Ciclo de Alfabetização e descreve de forma mais detalhada o funcionamento do Pacto Nacional pela Alfabetização na Idade Certa. A partir das características da política de formação matemática do programa, apresenta a cultura da performatividade. A lente teórica desta pesquisa segue a linha de estudo e conceitualização de performatividade defendida por Stephen Ball. A coleta de dados foi através da leitura dos documentos elaborados para o PNAIC e da constituição de um grupo focal com as professoras alfabetizadoras, cadastradas e participantes do Pacto no ano de 2014, no município de Herval-RS. A análise, de inspiração foucaultiana, compreendeu, através das falas das professoras, que a política de formação matemática do Pacto Nacional Pela Alfabetização na Idade Certa está relacionada com a cultura da performatividade, por ter como principal impacto as mudanças substanciais no trabalho docente e no ser professora alfabetizadora de Matemática / The present work refers to the Master’s dissertation in the Teaching of Sciences and Mathematics and is aimed to understand the impacts of the National Pact for Literacy at the Right Age in the mathematics training of literacy teachers and their relationship with the performativity culture. The National Pact for Literacy at the Right Age is a joint action involving the federation, states and cities with the purpose of to teach literacy to all children until the age of eight, qualify the cycle of literacy and consequently raise the quality indicators of this school phase. The dissertation presents a brief history of educational policies for the cycle of literacy and describes in details the operation of the National Pact for Literacy at the Right Age. Based on the characteristics of the policy of the program mathematics training, it presents the culture of performativity. The theoretical view of this research follows the line of study and conceptualization of performativity defended by Stephen Ball. The data collection was carried out through the reading of documents elaborated for the PNAIC and the constitution of a Focus Group with the Literacy Teachers, registered and participating in the Pact in the year of 2014, in the town of Herval-RS. The speech analysis, of Foucauldian inspiration, comprised, through the teachers’ speeches, that the policy of mathematic training in the National Pact for Literacy at the Right Age is related to the culture of performativity, as it has as its main impact, the substantial changes in the teaching work and in the being a mathematics literacy teacher