Bakgrund: WHO rekommenderar att amning ska initieras till barnet under den första timmen efter födseln och helamning exklusivt under barnets första sexmånader. Därefter rekommenderas amning med tilläggskost i minst två år. Amning har flera positiva effekter på hälsan hos både mamman och barnet. Att arbeta med amningsstöd inom primärvården omfattar både vägledning och rådgivning till föräldrar och hör till specialistsjuksköterskans uppgift. Syfte: Syftet var att belysa mammors upplevelser av amningsstöd inom primärvården. Metod: Litteraturöversikten baserades på en kvalitativ metod med systematisk ansats. 15 kvalitativa artiklar inkluderades och hämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och Nursing & Allied Health Premium. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall “Bedömning av studier med kvalitativ metodik” och analyserades med utgångspunkt i Burnard’s tematiska analysmetod beskriven av Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Vid analysen av de valda artiklarna har två huvudteman identifierats: “Otillräckligt amningsstöd” och “Tilltron till stödet” som presenteras med underteman. Faktorer som bland annat vårdpersonalens kunskap och engagemang, tidsbrist och brist på personcentrerad vård påverkade upplevelsen av amningsstödet. Slutsats: Primärvården erbjuder otillräckligt amningsstöd och brist på personcentrerad vård till ammande kvinnor. Vårdpersonalens bemötande är av betydelse för stödet och det finns behov utav att vårdpersonal inom primärvården erbjuder mer och individanpassat amningsstöd. / Background: WHO recommends that breastfeeding should be initiated to a baby within the first hour after the birth and exclusive breastfeeding during the first six months of the child’s life. After that solid foods and breastfeeding is recommended for at least for two years. Breastfeeding have various positive health effects for both the mother and the baby. Working with breastfeeding support in primary care includes both guidance and counceling for parents and is part of the specialist nurse’s task. Aim: The aim was to describe mothers experiences from breastfeeding support in primary health care. Method: The literature review was based on a qualitative method with a systematic approach. 15 qualitative articles were included and retrieved from the Cinahl, Pubmed and Nursing & Allied Health Premium databases. The articles were quality reviewed based on SBU’s review template “Assesment of studies with qualitative methodology” and was analyzed based on Burnard’s thematic analysis method described Bettany-Saltikov and McSherry’s. Results: In the analysis of the selected articles, two main themes have been identified: “Insufficient breastfeeding support” and “Confidence in the support” which are presented with sub-themes. Factors such as the carestaff’s knowledge and commitment, lack of time and lack of person-centred care affected the experience of breastfeeding support. Conclusion: Primary care offers insufficient breastfeeding support and a lack of person-centred care for breastfeeding women. The care staff’s approach is important for the support and there is a need for care staff in primary care to offer more and individually adapted breastfeeding support.