<p>En teoretisk kontroll av luftvärnsbataljonens sjukvårdsfunktion</p><p>Syftet med detta arbete är att inom ramen för funktionsmålsättning för Försvarsmaktens hälso- och sjukvård kontrollera om luftvärnsbataljonens sjukvårdsfunktion enligt org. 09 är korrekt dimensionerad.</p><p> Frågeställningen är: När, med hänsyn till grupperingsgeometri, medicinska tidskrav samt evakueringskapacitet blir sjukvårdsfunktionen en begränsande faktor för luftvärnsbataljonen.</p><p> För att svara på detta jämförs luftvärnsbataljonens TOEM med kraven ur funktionsmålsättning för Försvarsmaktens hälso- sjukvård i syfte att kontrollera om sjukvårdsfunktionen ges förutsättning att lösa ställda uppgifter. Vidare analyseras faktorerna, aktionsradie, förlustskadeberäkningar preventiv medicin, samt evakueringskapacitet och grupperingsgeometri.</p><p>Den viktigaste slutsatsen ur arbetet är: Det är inte sannolikt att samtliga enheter inom bataljonen kan åtnjuta möjligheten till adekvat sjukvård inom de tider som de medicinska kraven ställer.</p> / <p>The purpose of this essay is to investigate if the medical function in the Air Defence Battalion is enough.</p><p> The question to be answered in this essay is as follows: When, considering deployment geometry, medical time-demands and evacuation capacity does the medical function become a limiting factor for the AD Battalion?</p><p> A descriptive method is used in this essay. Material has been gathered and analysed to show the limitations of the battalion considering the medical function. A study has also been made. The material and the study are used as a base in the discussion and from the discussion and the results from the analysis, conclusions are drawn.</p><p>One of these conclusions is that: It is not probable that all units in the Air Defence Battalion will receive proper medical attention within the time-span established in the guiding medical documents.</p>

En teoretisk kontroll av luftvärnsbataljonens sjukvårdsfunktion Syftet med detta arbete är att inom ramen för funktionsmålsättning för Försvarsmaktens hälso- och sjukvård kontrollera om luftvärnsbataljonens sjukvårdsfunktion enligt org. 09 är korrekt dimensionerad.  Frågeställningen är: När, med hänsyn till grupperingsgeometri, medicinska tidskrav samt evakueringskapacitet blir sjukvårdsfunktionen en begränsande faktor för luftvärnsbataljonen.  För att svara på detta jämförs luftvärnsbataljonens TOEM med kraven ur funktionsmålsättning för Försvarsmaktens hälso- sjukvård i syfte att kontrollera om sjukvårdsfunktionen ges förutsättning att lösa ställda uppgifter. Vidare analyseras faktorerna, aktionsradie, förlustskadeberäkningar preventiv medicin, samt evakueringskapacitet och grupperingsgeometri. Den viktigaste slutsatsen ur arbetet är: Det är inte sannolikt att samtliga enheter inom bataljonen kan åtnjuta möjligheten till adekvat sjukvård inom de tider som de medicinska kraven ställer. / The purpose of this essay is to investigate if the medical function in the Air Defence Battalion is enough.  The question to be answered in this essay is as follows: When, considering deployment geometry, medical time-demands and evacuation capacity does the medical function become a limiting factor for the AD Battalion?  A descriptive method is used in this essay. Material has been gathered and analysed to show the limitations of the battalion considering the medical function. A study has also been made. The material and the study are used as a base in the discussion and from the discussion and the results from the analysis, conclusions are drawn. One of these conclusions is that: It is not probable that all units in the Air Defence Battalion will receive proper medical attention within the time-span established in the guiding medical documents.

Helikoptern som sjuktransport är ett väl beprövat system. Dess förmåga att landa och starta på nästintill vilka platser som helts gör den mycket lämplig för denna typ av arbete. Även om förmågan funnits i nästan 50 år är teoribildningen kring MEDEVAC bristande. I arbetet kommer helikopterns användande som MEDEVAC-­‐resurs under Vietnamkriget och Afghanistankriget att analyseras. I båda dessa fall analyseras även de doktriner som styr användandet av MEDEVAC. Brister i teoribildning kring MEDEVAC är centralt för detta arbete, då syftet är att belysa de brister i utveckling som det kan ha inneburit. De slutsatser som dras av dessa analyser är att den taktiska och doktrinära utvecklingen inte utvecklats i någon större utsträckning under denna period. De framsteg som har gjorts har framför allt varit teknisk utveckling samt att resursen värderas mer och används på ett försiktigare sätt. / The helicopter is regularly used for performing evacuation of sick and wounded. Its ability to take off and land almost anywhere makes it especially useful for these kinds of missions. Even though the ability to do this has been around for nearly 50 years, theories concerning MEDEVAC are lacking. This essay will examine the helicopters role as a MEDEVAC resource during the Vietnam war and the war in Afghanistan. The respective doctrines and Field Manuals that guide the usage of MEDEVAC helicopters will also be examined. The lack of theories in this field will be central in this essay, since the goal is to point out if any shortcomings in the evolution of the MEDEVAC helicopter could be a result of this.

Introduktion:Användandetav enbart skademarkörskort vid övningar istället för både skademarkörskort och skademarkörer har diskuterats eftersom det kan ha en ekonomisk och tidsbesparande vinning. Syfte:Beskriva och påvisa skillnader och fördelar med enbartskademarkörskort jämfört med skademarkörer tillsammans med skademarkörskort vid större övningar. Metod:Retroperspektiv analys av insamlad data från övning med enbart skademarkörskort jämfördes med övning med både skademarkörskort och skademarkörer. Tid till första läkarkontakt och tid till operation jämfördes mellan de olika övningarna. Resultat: Av 106 medverkande i de båda övningarna var 33 bedömdasom röda, det vill säga i behov av omedelbart omhändertagande. Tiden till första läkarkontakt för grupp 1 (skademarkörskort) 16,5±5,4 minuter och för grupp 2 (skademarkörer) 10,7±13,7 minuter (p=0,029). Tiden till operation var för grupp 1 26,5±20,0 minuter och i medel för grupp 2 66,4±38,8 minuter (p&lt;0,001). Slutsats:Användandet av enbart skademarkörskortunderskattadestiden till operation medan tiden till första läkarkontakt överskattades något.Sannolikt är simuleringskort kostnadseffektiva när det gäller att identifiera flöden och processer, men har svagheter gällande att efterlikna verkligheten.Både skademarkörskort och skademarkörer har därför sin plats när sjukhusens beredskap för masskadeanfall analyseras.

Under perioden 2011-2013 opererade det svenska helikopterförbandet Swedish Air Element Helikopter 10B på Camp Marmal i Afghanistan i syfte att utgöra sjuktransportresurs för Regional Command North inom ramen för ISAF (International Security Assistance Force). Förbandet bidrog till sjuktransportförmåga med helikopter i norra Afghanistan tillsammans med amerikanska, tyska och norska helikopterförband. De taktiska kraven på förbandet innebar att kunna hålla en hög beredskap med hög tillgänglighet i en konfliktfylld miljö i syfte att rädda liv. Den här studien syftar till att undersöka förbandets logistik och hur den påverkade förbandets operationer och verksamhet men även att undersöka i vilken utsträckning Moshe Kress teoribildning kan förklara logistiken i det valda fallet. Undersökningen visar på ett minimalistiskt logistiksystem som också bidrog positivt till förbandets operationer och verksamhet. Vidare var förbandet i hög grad beroende av extern försörjning där baseringen spelade en avgörande roll. Insatsen föregicks av en omfattande planering för att säkerställa tillgänglighet, både i insatsområdet och på hemmaförband. Undersökningen visar på att de största framgångsfaktorerna för logistiksystemet var framsynthet, tillgänglighet, överlevnadsförmåga och enkelhet.

This diploma thesis focuses on the possible cooperation between the state and NGOs on the program of medical evacuation MEDEVAC during last three years. The aim of this study is to bring a coherent view on the MEDEVAC program and mainly to look into a relation between the state and NGOs which provide services to the state so they play irreplaceable role in this interaction, all through the analysis of interview with particular representatives. The discovered findings from the research and evaluated achieved aims are placed in the conclusion of the thesis.