<p> </p><p>Nedsatt psykologiskt välbefinnande är en stor anledning till att Sveriges yrkesarbetande mår dåligt. Var femte kvinna och var tionde man mår psykiskt dåligt. Studien syfte var att undersöka sambanden mellan konstrukten självkänsla, mindfulness och depression samt att undersöka huruvida självkänsla har några medierande effekter mellan de bägge andra konstrukten. Studiens datainsamling utfördes med hjälp av en enkät. För de bägge oberoende variablerna erhölls signifikanta negativa korrelationer med depression; Självkänslan  r_s=-0,733, p=0,01 och Mindfulness r_s=-0,303, p=0,01. Dessutom erhölls en fullständigt medierande effekt för självkänslan mellan mindfulness och depression. Det betyder att mindfulness behöver verka genom självkänslan för att kunna påverka depression. Dessa resultat innebär att det med relativt enkla medel skulle gå att förebygga arbetstagarnas psykiska ohälsa.</p><p> </p>

Nedsatt psykologiskt välbefinnande är en stor anledning till att Sveriges yrkesarbetande mår dåligt. Var femte kvinna och var tionde man mår psykiskt dåligt. Studien syfte var att undersöka sambanden mellan konstrukten självkänsla, mindfulness och depression samt att undersöka huruvida självkänsla har några medierande effekter mellan de bägge andra konstrukten. Studiens datainsamling utfördes med hjälp av en enkät. För de bägge oberoende variablerna erhölls signifikanta negativa korrelationer med depression; Självkänslan  rs=-0,733, p=0,01 och Mindfulness rs=-0,303, p=0,01. Dessutom erhölls en fullständigt medierande effekt för självkänslan mellan mindfulness och depression. Det betyder att mindfulness behöver verka genom självkänslan för att kunna påverka depression. Dessa resultat innebär att det med relativt enkla medel skulle gå att förebygga arbetstagarnas psykiska ohälsa.

Genom att peka på de svårigheter som eleverna möter när de löser tre uppgifter av problemlösningskaraktär vill jag undersöka om elevernas problemlösningsförmåga utvecklas med interaktion och artefakter. Uppgifterna ställer till problem av olika slag både för enskilda elever och hela gruppen. Problemen för med sig att det uppstår ett hinder, ett brott i lösningsprocessen, som eleven/eleverna behöver hjälp med att komma över. Uteblir hjälpen hindras eleven/eleverna från att nå en korrekt lösning. När gruppen kommunicerar uppstår ett unikt växelspel som styr och påverkar gruppmedlemmarna. Med hjälp av interaktion, kommunikativa och fysiska artefakter kan man förmedla den kunskap som finns hos eleverna i gruppen och hos observatören. Medierande redskap, språk och artefakt, hjälper eleverna över hindren mot en korrekt lösning. En utveckling av problemlösningsförmågan är dock inte lika med en korrekt lösning. De är svårt att som observatör bedöma alla bidrag som gruppen ger och avgöra om en utveckling har skett hos varje elev. Däremot kan man misstänka att en utveckling har ägt rum hos några av eleverna i observationerna. I början av lösningsprocessen förstår de inte alls men i slutet vill de spontant redogöra för sin nya förståelse.

<p>Genom att peka på de svårigheter som eleverna möter när de löser tre uppgifter av problemlösningskaraktär vill jag undersöka om elevernas problemlösningsförmåga utvecklas med interaktion och artefakter. </p><p>Uppgifterna ställer till problem av olika slag både för enskilda elever och hela gruppen. Problemen för med sig att det uppstår ett hinder, ett brott i lösningsprocessen, som eleven/eleverna behöver hjälp med att komma över. Uteblir hjälpen hindras eleven/eleverna från att nå en korrekt lösning. När gruppen kommunicerar uppstår ett unikt växelspel som styr och påverkar gruppmedlemmarna. </p><p>Med hjälp av interaktion, kommunikativa och fysiska artefakter kan man förmedla den kunskap som finns hos eleverna i gruppen och hos observatören. Medierande redskap, språk och artefakt, hjälper eleverna över hindren mot en korrekt lösning. </p><p>En utveckling av problemlösningsförmågan är dock inte lika med en korrekt lösning. De är svårt att som observatör bedöma alla bidrag som gruppen ger och avgöra om en utveckling har skett hos varje elev. Däremot kan man misstänka att en utveckling har ägt rum hos några av eleverna i observationerna. I början av lösningsprocessen förstår de inte alls men i slutet vill de spontant redogöra för sin nya förståelse.</p>