<p>Sedan Kol- och stålunionens grundande 1951 och fram till Europeiska unionen av idag har såväl antalet politikområden som antalet medlemsländer ökat i takt med att samarbetet utvecklats. EU består sedan utvidgningen 2004 av 25 medlemsländer och fler länder är intresserade av medlemskap samtidigt som det i unionen verkar finnas en oro för utvidgning. En intressant utmaning vid framtida utvidgningar är det faktum att de flesta länder utanför unionen har en svag ekonomi. Dessutom finns en diskussion inom unionen gällande Turkiets eventuella medlemskap där religionsfrågan har stått i fokus. Samtidigt står det i såväl EU-fördraget som i förslaget till konstitution för EU att unionen ska vara öppen för alla europeiska länder. Medan det i flera medlemsländer finns en oro för utvidgning av unionen så verkar de svenska partierna och regeringen eniga om fortsatt utvidgning.</p><p>Uppsatsens syfte har varit att studera unionens utvidgning och i synnerhet ur svenskt perspektiv där jag ville undersöka vilket stöd det finns i Sverige för fortsatt utvidgning och då med utgångspunkt från partiernas program, valmanifest och diskussioner. Uppsatsen teoretiska ram utgörs av de klassiska teoriperspektiven liberalism, marxism och realism samt av Frank Schimmelfennigs teori om retoriskt agerande.</p><p>Utifrån min analys av främst partiernas program, valmanifest och annan partiinformation kommer jag fram till att de svenska partierna har en positiv syn på fortsatt utvidgning trots att några av dem är kritiska till EU som organisation och egentligen önskar se en annan form av samarbete. Även EU-kritiska partiers företrädare har lyft frågan om medlemskap för länder utanför unionen. Den paneuropeiska visionen i unionens fördrag har stort stöd då de flesta partier tydligt betonar att unionen ska vara öppen för alla europeiska länder.</p><p>Inget av de svenska partierna är i särskilt hög utsträckning präglade av realismen men däremot i hög utsträckning av antingen liberalismen eller marxismen eller en kombination av båda teoriperspektiven. Ju mer partierna präglas av liberalismen desto mer positiv är synen på EU och utvidgning men även bland partierna som präglas av marxismen finns inget uttalat motstånd mot utvidgning. Schimmelfennigs teori om retoriskt agerande visar på alternativa förklaringsmodeller och på hur svårt det är för motståndare till utvidgningen att motarbeta utvecklingen. De partier som är positiva till EU skulle knappast kunna motsätta sig fortsatt utvidgning då de betonar unionens betydelse för Europas fredliga utveckling och återförening. De partier som är negativa till EU har bl a kritiserat unionen för att vara en kristen klubb av rika länder och kan därför knappast motsätta sig fortsatt utvidgning. Det är inte omöjligt att EU-kritiska partier ser utvidgningen som en möjlighet till att EU utvecklas i, en för dem, mer positiv riktning.</p>

Financial Action Task Force (FATF) är det främsta internationella organ som verkar i kampen mot penningtvätt, i syfte att utveckla och förbättra de nationella systemen, stärka ett lands finansiella säkerhet och stärka det internationella samarbetet. FATF`s rekommendationer, liksom dess ömsesidiga utvärderingsprogram, är så kraftfullt att de anses som en "gyllene standard" beträffande penningtvätt. Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur Sverige som medlemsland uppfyller efterlevnaden av FATF’s rekommendationer i granskningschecklistan, med särskild tonvikt på kundkännedomskraven, i jämförelse med FATF’s andra medlemsländer. Undersökningen baseras på FATF’s 34 medlemsländers ömsesidiga utvärderingsrapport, som vi bearbetar genom en kvantitativ undersökningsmetod. Studiens resultat visar att medlemsländernas genomsnittliga efterlevnadsnivå av samtliga rekommendationer är 53,3 %. Sverige uppfyller rekommendationerna till 51,8 %. Medelvärdet för samtliga medlemsländer beträffande åtgärderna för kundkännedom är 38,1 %. Sverige ligger under genomsnittet på 28,6 %.  Studieresultaten visar tydligt att Sveriges efterlevnadsnivå, av FATF’s samtliga rekommendationer, ligger på liknade genomsnittsnivå som övriga medlemsländer. Av samtliga 34 medlemsländer ligger Sverige på 19:e plats. Resultatet indikerar på att det behövs ytterligare insatser för att bekämpa penningtvätt på ett mer tillfredställande sätt. Vi kan även konstatera genom vår studie att Sveriges genomsnittliga efterlevnadsnivå på kundkännedomsåtgärder är betydligt lägre än övriga medlemsländers genomsnittsnivå. Av samtliga 34 medlemsländer ligger Sverige på 24:e plats. Det innebär att Sverige behöver mer målmedvetna åtgärder för de finansiella instituten och tillsynsmyndigheter för att förbättra efterlevnaden. Skillnaden i kundkännedomsregleringar kan tolkas av olika rekommendationers tillämpbarhet. Det beror på att vissa kundkännedomsrekommendationer inte är kompatibla eller tillämpbara. I vår studie har vi inte kunnat fastställa några mätbara faktorer till olikheter/likheter mellan ländernas efterlevnadsnivå utifrån granskningschecklistan, men från tidigare rapporter finns förbindelse mellan regleringsnivå i respektive land och efterlevnad. Det finns även en förbindelse mellan kostnadsstrategi och graden på efterlevnadsnivå Vilka skillnader och likheter som förekommer mellan ländernas efterlevnadsnivå har vi däremot kunnat konstatera. / Financial Action Task Force (FATF) is the main international body active in the fight against money laundering, in order to develop and improve national systems, strengthen the country's financial security and strengthen international cooperation. FATF `s recommendations, as well as its mutual evaluation program, are so powerful that they regarded as a" gold standard "for money laundering. The purpose of this paper is to identify how Sweden as a member country meets compliance with the FATF's recommendations in the audit checklist, with special emphasis on customer identification procedures, in comparison with the FATF's other member countries. The survey is based on the FATF's 34 member countries mutual evaluation report, which we process through a quantitative research method. Our results demonstrate that the Member States' average level of compliance of all the recommendations is 53.3%. Sweden fulfills the recommendations to 51.8%. The mean value of all member countries on measures of customer due diligence is 38.1%. Sweden is below average at 28.6%. The study results clearly indicate that Sweden's level of compliance, the FATF's recommendations all, is in a similar average level of other member countries. Of all the 34 member countries, Sweden is in 19th place. The results indicate that further efforts are needed to combat money laundering in a more satisfactory way. We can also observe through our study that Sweden's average levels of compliance due diligence measures are significantly lower than other Member States average. Of all the 34 member countries, Sweden is in 24th place. This means that Sweden needs more ambitious measures for financial institutions and regulators to improve compliance. The difference in customer due diligence regulations can be interpreted by different recommendations applicability. It is because some due diligence recommendations are not compatible or applicable. In our study, we have not been able to identify any measurable factors for differences / similarities between the countries' level of compliance based audit checklist, but from previous reports are connection between the level of regulation in each country and compliance. There is also a connection between the cost approach and the degree of compliance on what differences and similarities that exist between the countries' level of compliance, we have however been observed.

Sedan Kol- och stålunionens grundande 1951 och fram till Europeiska unionen av idag har såväl antalet politikområden som antalet medlemsländer ökat i takt med att samarbetet utvecklats. EU består sedan utvidgningen 2004 av 25 medlemsländer och fler länder är intresserade av medlemskap samtidigt som det i unionen verkar finnas en oro för utvidgning. En intressant utmaning vid framtida utvidgningar är det faktum att de flesta länder utanför unionen har en svag ekonomi. Dessutom finns en diskussion inom unionen gällande Turkiets eventuella medlemskap där religionsfrågan har stått i fokus. Samtidigt står det i såväl EU-fördraget som i förslaget till konstitution för EU att unionen ska vara öppen för alla europeiska länder. Medan det i flera medlemsländer finns en oro för utvidgning av unionen så verkar de svenska partierna och regeringen eniga om fortsatt utvidgning. Uppsatsens syfte har varit att studera unionens utvidgning och i synnerhet ur svenskt perspektiv där jag ville undersöka vilket stöd det finns i Sverige för fortsatt utvidgning och då med utgångspunkt från partiernas program, valmanifest och diskussioner. Uppsatsen teoretiska ram utgörs av de klassiska teoriperspektiven liberalism, marxism och realism samt av Frank Schimmelfennigs teori om retoriskt agerande. Utifrån min analys av främst partiernas program, valmanifest och annan partiinformation kommer jag fram till att de svenska partierna har en positiv syn på fortsatt utvidgning trots att några av dem är kritiska till EU som organisation och egentligen önskar se en annan form av samarbete. Även EU-kritiska partiers företrädare har lyft frågan om medlemskap för länder utanför unionen. Den paneuropeiska visionen i unionens fördrag har stort stöd då de flesta partier tydligt betonar att unionen ska vara öppen för alla europeiska länder. Inget av de svenska partierna är i särskilt hög utsträckning präglade av realismen men däremot i hög utsträckning av antingen liberalismen eller marxismen eller en kombination av båda teoriperspektiven. Ju mer partierna präglas av liberalismen desto mer positiv är synen på EU och utvidgning men även bland partierna som präglas av marxismen finns inget uttalat motstånd mot utvidgning. Schimmelfennigs teori om retoriskt agerande visar på alternativa förklaringsmodeller och på hur svårt det är för motståndare till utvidgningen att motarbeta utvecklingen. De partier som är positiva till EU skulle knappast kunna motsätta sig fortsatt utvidgning då de betonar unionens betydelse för Europas fredliga utveckling och återförening. De partier som är negativa till EU har bl a kritiserat unionen för att vara en kristen klubb av rika länder och kan därför knappast motsätta sig fortsatt utvidgning. Det är inte omöjligt att EU-kritiska partier ser utvidgningen som en möjlighet till att EU utvecklas i, en för dem, mer positiv riktning.

Today's environmental problems have serious results and have been created by human actions. The loss of biological diversity is one of the results and the world's ecosystem is in a critical situation. To recover, biodiversity needs more political action. As one of the most important political and economic organizations in the world, the EU has a major role to play. The aim of the essay is to examine how the EU's efforts to protect biological diversity between 1987 and 2022 have changed in terms of content, tools for policy and the sovereignty of member states. The essay uses a qualitative case study methodology to achieve a detailed analysis of a specific phenomenon. With the help of historical institutionalism, the EU's path towards a policy for the protection of biological diversity is examined. Formative moments are identified, and the EU's path dependence shown, to show how institutional change creates the conditions for what is politically feasible. The conclusion is that the EU's politic for biological diversity has gradually grown in step with the actualization of treaties, cooperation within the Union and international attitude and that the sovereignty of the member states will be limited to allow cross-border environmental activities.