<p>The study is based on the need for economic development and higher employment in South Africa. Political measures encourage organisations, like the Christian, non-governmental organisation, Project Gateway to educate disadvantaged groups in entrepreneurship. Through interviews, I have studied a group of 23 entrepreneurs, who participated in the program four years ago. I was able to find 15 people, of who two fulfilled Project Gateways goal of the program. I do find this to be low and recommend that the organisation work on networking, changes in the mentorship program, education in Zulu and encouraging lending awareness among the students.</p> / <p>Denna studie grundar sig i behovet av arbeten och ekonomisk utveckling i Syd Afrika. Politiska åtgärder uppmuntrar organisationer som den kristna frivillige organisationen Project Gateway att utbilda utsatta grupper i entreprenörskap. Genom intervjuer har jag undersökt en grupp på 23 entreprenörer, fyra år efter det att de deltog i programmet. Av dessa hittade jag 15 personer varav 2 uppfyllde Projects Gateways mål med utbildningen. Detta anser jag vara lågt och rekommenderar organisationen att prioritera nätverks byggande, förändringar i mentorskaps programmet, utbildning i Zulu och kunskap i hur man lånar pengar för att starta företag.</p>

The study is based on the need for economic development and higher employment in South Africa. Political measures encourage organisations, like the Christian, non-governmental organisation, Project Gateway to educate disadvantaged groups in entrepreneurship. Through interviews, I have studied a group of 23 entrepreneurs, who participated in the program four years ago. I was able to find 15 people, of who two fulfilled Project Gateways goal of the program. I do find this to be low and recommend that the organisation work on networking, changes in the mentorship program, education in Zulu and encouraging lending awareness among the students. / Denna studie grundar sig i behovet av arbeten och ekonomisk utveckling i Syd Afrika. Politiska åtgärder uppmuntrar organisationer som den kristna frivillige organisationen Project Gateway att utbilda utsatta grupper i entreprenörskap. Genom intervjuer har jag undersökt en grupp på 23 entreprenörer, fyra år efter det att de deltog i programmet. Av dessa hittade jag 15 personer varav 2 uppfyllde Projects Gateways mål med utbildningen. Detta anser jag vara lågt och rekommenderar organisationen att prioritera nätverks byggande, förändringar i mentorskaps programmet, utbildning i Zulu och kunskap i hur man lånar pengar för att starta företag.

I Sverige är 93% av alla existerande företag i mikrostorlek. Trots det finns det väldigt lite forskning på hur de ska gå tillväga för att implementera en cirkulär affärsmodell. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningarna ett modeföretag i mikrostorlek kan ha för att implementera cirkulära affärsmodeller.   Dagens ekonomiska system bygger på linjära affärsmodeller. Det betyder att människor köper, använder och sedan slänger produkter som fortfarande har ett potentiellt ekonomiskt värde. Cirkulära affärsmodeller utgör ett alternativ till dagens ekonomiska system. Det bygger på att produkter efter brukningsperiod återanvänds eller återvinns för att bibehålla det ekonomiska värdet och sparar på resurser som är skadliga för miljö och människor.   I teorin presenteras tidigare forskning som gjorts kring cirkulär ekonomi, innovativa affärsmodeller och ramverk samt mikroföretagets roll i en cirkulär ekonomi. Ostrukturerade intervjuer med verksamma inom återvinning, återanvändning och ekodesign samt semistrukturerade intervjuer med produktionschef och produktutvecklare på fallföretaget har utförts. Detta har givit en bred och djup kunskap kring vilka förutsättningar som finns och vilka tillvägagångssätt mikroföretag kan tillämpa för att fortsätta resan mot en mer cirkulär affärsmodell. Resultatet av studien visar att fallföretaget idag på många sätt agerar cirkulärt, men att kompletterande aktiviteter och tekniker gällande återtagningssystem och externa införningfaktorer saknas. / In Sweden 93% of the existing companies are microbusinesses. Despite this, there is a lack of research on how they can implement circular business models. The purpose of this study is to investigate what prerequisites a micro business within the fashion industry can have to implement a circular business model.   Today’s economic system is supported by linear business models. This means that people buy, use and dispose of goods that may have a potential continuous economic value. Circular business models offer an alternative to the current economic system. They are based on reuse and recycling to upkeep economic value and cut down on byproducts that are harmful to the environment and people.   Earlier research regarding circular economy, innovative business models and framework are presented in this study. Unstructured interviews with people working actively within fields such as reuse, recycle and eco-design have been held, as well as semi-structured interviews with the production manager and product developer at the case business of this study. The interviews have provided a wide knowledge around what prerequisites and course of action a micro business within the fashion industry can apply, to continue working against a more circular business model. The result of the study show that the micro business can operate in a circular manner, but require complementing activities and technologies regarding take back systems and external adoption factors.

Abstracts in English, Afrikaans and Tswana / This study explores whether the turnover tax system (TTS) fulfils its intended function of being a simplified tax system, using primary and secondary data. Structural-functionalism and the tax canons form the theoretical foundations for this study and are used to guide the questionnaire design, data collection process, identification of the overarching themes and the data analysis. Semi-structured interviews are utilised to solicit information from the selected participants, using convenience and snowball selection techniques. The participants believe that the TTS is not functioning as a fully simplified tax system, as not all the tax canons and structural functionalism principles of an effective tax system are being met. The concept of the TTS is perceived as good, although the administration thereof and the South African Revenue Service officials’ knowledge on the TTS are seen to be inadequate. Various recommendations are provided to improve the TTS. / Hierdie studie het ten doel om te bepaal of die omsetbelastingstelsel (“TTS”) sy beoogde funksie vervul – naamlik dié van ʼn vereenvoudigde belastingstelsel, deur die gebruik van primêre en sekondêre data. Strukturele funksionalisme en die belastingbeginsels vorm die teoretiese grondbeginsels vir hierdie studie en word gebruik om die vraelysontwerp, data-insamelingsproses, identifisering van die oorkoepelende temas en die data-ontleding te lei. Halfgestruktureerde onderhoude word gebruik om die uitgesoekte deelnemers om inligting te vra met behulp van gerieflikheid- en sneeubalselekteringstegnieke. Die deelnemers glo dat die omsetbelastingstelsel nie as ʼn ten volle vereenvoudigde belastingstelsel funksioneer nie, aangesien nie al die belastingbeginsels en strukturelefunksionalismebeginsels van ʼn doeltreffende belastingstelsel gevolg word nie. Die konsep van die omsetbelastingstelsel word as goed beskou, hoewel die administrering daarvan, sowel as die kennis wat die Suid-Afrikaanse Inkomstediens se amptenare ten opsigte van die omsetbelastingstelsel het, as ontoereikend beskou word. Verskeie aanbevelings word gedoen om die omsetbelastingstelsel te verbeter. / Thuto ye e lebeledišiša ge e le gore poelo ya tshepedišo ya lekgetho (TTS) e kgotsofatša mohola wo e nepetšwego wona e lego wa go ba tshepedišo ya lekgetho yeo e nolofaditšwego ka go šomiša tshedimošo ya motheo le ya tlaleletšo. Tšhomišego ya sebopego le melao ya motšhelo go hlama metheo ya dikgopolo ya thuto ye le go e šomiša go hlahla tlhamo ya letlakalapotšišo, tshepedišo ya go kgoboketša tshedimošo, tlhaolo ya merero ya go tlaleletša le tekolo ya tshedimošo. Dipoledišano tša go hlamega gannyane di šomišwa go hwetša tshedimošo go batšeakarolo bao ba kgethilwego, go šomišwa kgonagalo le mekgwatiro ya go kgetha ka go ya godimo. Batšeakarolo ba dumela go re TTS ga e šome bjalo ka tshepedišo ya go tlala ya lekgetho, ka ge e se metheo ka moka ya melao ya lekgetho yeo e fihlelelwago. Lereo la TTS le lemogwa bjalo ka le kaone, le ge tshepedišo ya lona le tsebo ya bašomi ba Ditirelo tša Lekgetho tša Afrika Borwa ya TTS e bonala e sa lekana. Ditigelo tše mmalwa di tšweleditšwe go kaonafatša TTS. / College of Accounting Sciences / M, Phil. (Accounting Sciences)