Mikrokredit har fått en stor utbredning bland världens utvecklingsländer. Huvudsyftet med mikrokredit är att människor som lever i fattigdomen ska få ta ett lån, låntagarna ska sedan investera pengarna i en verksamhet som ska ge långsiktig inkomst. På detta sätt ska låntagarna kunna försörja sig själva och få en förbättrat levnadsstandard. Men resultatet för mikrokrediten har varit olika i olika länder. Effekten av mikrokredit har inte varit lika framgångsrik i Bangladesh som Nigeria, detta beror på institutionella skillnader som påverkat mikrokredits effekt. I uppsatsen jämförs sex olika institutionerna i Bangladesh och Nigeria. Dessa institutioner är microfinance organisation (MFI), räntenivå, investering, ekonomisk frihet, könsroller och lån. Dessa institutioner påverkar mikrokrediten genom hela processen, från när en lånetagare beslutar sig att ta ett lån tills lånet är helt återbetalt. En fördjupande analys av dessa institutioner i Bangladesh och Nigeria visar sig att de avgörande institutioner till olika resultat på mikrokreditens effekt beror på MFI och investering. I Nigeria har regeringen hjälpt låntagarna att investera i investeringar som ger hållbart inkomst. Men i Bangladesh har lånetagare varit tvungen att lita på sina egna omdömen. MFI i Nigeria är betydligt mindre än i Bangladesh vilket gör att det är lättare att samordna MFI i Nigeria, medan MFI har ett kaosartat tillstånd i Bangladesh. En annan del som Nigerias MFI har lyckats med är att anpassa sina produkter efter låntagares behov.

Diplomová práce se zabývá otázkou mikrofinancí v rozvojovém světě. Cílem práce je zjistit, jakou hrají mikrofinance roli v dnešním světě, jakým vývojem prošly a zda jsou mikro finanční instituce z dlouhodobého hlediska udržitelné. Dále je otázka mikrofinancí aplikovaná na bangladéšskou Grameen banku, která je považována za průkopníka mikrokreditu ve světě. Budou zkoumány principy jejího fungování, kritéria pro poskytnutí půjček a hlavní důraz bude kladen na analýzu inovativního systému Grameen II. Poslední část práce pojednává o chudobě v Bangladéši a také zkoumá, jaký tam mají mikrofinance vliv na chudé lidi.

<p>I de flesta I-länder är sjukvårdssystemen uppbyggda så att de på ett eller annat sätt ska kunna hjälpa alla medborgare, oavsett inkomst. Sjukförsäkringar finns för att kostsamma sjukvårdsbehandlingar ska kunna bli tillgängliga för fler människor och till rimliga kostnader. Inkomsttransfereringar mellan försäkringstagarna gör detta möjligt. U-landssituationen är i de flesta fall den omvända, eftersom individernas inkomst avgör om de kan finansiera sjukvård eller en sjukförsäkring.</p><p>Denna uppsats är en litteraturstudie av sjukförsäkringssituationen i Indien. Framför allt studeras låginkomsttagarnas och de fattigas situation och olika valmöjligheter beträffande finansiering av sjukvård.</p><p>Studien visar att det i U-länder, som Indien, är svårt att öka incitamenten för att köpa en sjukförsäkring för de allra fattigaste på grund av att eventuellt tillgängligt kapital i första hand måste gå till väsentliga ting som mat. Däremot så kan incitamenten för att köpa sjukförsäkring öka för låginkomsttagare om informationen är bra och försäkringspremien är tillräckligt låg.</p>

I de flesta I-länder är sjukvårdssystemen uppbyggda så att de på ett eller annat sätt ska kunna hjälpa alla medborgare, oavsett inkomst. Sjukförsäkringar finns för att kostsamma sjukvårdsbehandlingar ska kunna bli tillgängliga för fler människor och till rimliga kostnader. Inkomsttransfereringar mellan försäkringstagarna gör detta möjligt. U-landssituationen är i de flesta fall den omvända, eftersom individernas inkomst avgör om de kan finansiera sjukvård eller en sjukförsäkring. Denna uppsats är en litteraturstudie av sjukförsäkringssituationen i Indien. Framför allt studeras låginkomsttagarnas och de fattigas situation och olika valmöjligheter beträffande finansiering av sjukvård. Studien visar att det i U-länder, som Indien, är svårt att öka incitamenten för att köpa en sjukförsäkring för de allra fattigaste på grund av att eventuellt tillgängligt kapital i första hand måste gå till väsentliga ting som mat. Däremot så kan incitamenten för att köpa sjukförsäkring öka för låginkomsttagare om informationen är bra och försäkringspremien är tillräckligt låg.

The primary goal of development organizations is poverty reduction, but their initiatives have in recent years also been recognized as a potential tool in empowering women and raising their status. Previous knowledge on the topic is largely based in an understanding of empowerment that seems to miss or overlook limitations and impacts of initiatives which authors with a more feminist view on empowerment address. Thus, this thesis aims to increase the understanding of women’s empowerment in relation to development initiatives. A case study focusing on women who had previously participated in the business training and microcredit program of an NGO in Nairobi, Kenya was conducted. The study shows that through development organizations’ various initiatives women can be empowered on a personal and a collective level. For instance, the women’s self-confidence has increased and they see themselves as entitled to do things on their own, such as running a business. Further, through coming together as a group they gain access to new spaces and agency to act on their collective interests. However, little evidence of women’s empowerment on a relational level is seen. The study also shows that there are economic and gender-related barriers constraining the empowerment process. / Utvecklingsorganisationers primära mål är att minska fattigdom, men deras initiativ har på senare tid också kommit att erkännas som ett potentiellt verktyg för att främja kvinnors egenmakt och höja deras status. Tidigare kunskap om kopplingen mellan egenmakt och organisationers initiativ utgår i stor utsträckning från en förståelse av begreppet egenmakt som verkar missa eller förbise vissa begränsningar och effekter av initiativen, som andra med en mer feministisk syn på egenmakt lyckas belysa. Syftet med denna uppsats är därför att öka förståelsen för kvinnors egenmakt i förhållande till utvecklingsinitiativ och den har utförts som en fallstudie fokuserad på kvinnor som tidigare deltagit i ett entreprenörskaps- och mikrokreditprogram hos en ideell organisation i Nairobi, Kenya. Studien visar att genom organisationers olika initiativ kan kvinnors egenmakt stärkas på ett personligt och ett kollektivt plan. Bland annat har kvinnornas självförtroende ökat och de ser sin rätt att göra saker på egen hand, såsom att driva ett företag. Genom att samlas som grupp får kvinnorna dessutom tillgång till nya utrymmen och möjligheter att agera på sina kollektiva intressen. I studien ses emellertid svaga tecken på kvinnors egenmakt inom äktenskapet. Slutligen visar studien att det finns ekonomiska och könsrelaterade barriärer som begränsar utvecklingen av kvinnors egenmakt.