Bildterapeutiskt arbete kan vara ett sätt att stärka psykisk hälsa. Lite är dock skrivet om upplevelsen att använda sig av bildskapande i självhjälpsgrupper. Föreliggande studie avsåg att undersöka detta. Respondenter var fem deltagare samt projektansvarig bildterapeut med erfarenheter från självhjälpsgrupper innehållande fritt bildskapande och samtal. Intervjuer genomfördes och analyserades genom tematisk analys. Tre teman framkom (Personlig utveckling, Bildskapandet samt Sammanhang) innehållande tolv kategorier (Agentskap/empowerment, Att utmana sig själv, Ökad livskvalité, Lust, Kravlöshet/prestigelöshet, Bildens symboliska värde, Nya verktyg, Bearbetning/insikter, Flow, Gemenskap med andra, Kulturen i vården och samhället samt Lokalens betydelse). Resultatet indikerar att deltagarna upplevt ökad hälsa, större agentskap och gemenskap där bildskapandet varit en viktig del. Ytterligare forskning behövs dock för att styrka sambandet mellan bildskapande och ökat välmående. / Working with art therapy can be a way to enhance psychic health. However little is written about the experience of using art therapy in self-help groups. The present study intended to explore that. Respondents were five participants and the project leading art therapist with experiences from self-help groups containing free imaging and talk. Interviews were made and analysed through thematic analyses. Three themes emerged (Personal development, Imaging and Context), containing twelve categories (Agency/empowerment, Challenging yourself, Increased quality of life, Desire, Permissiveness/ unpretentiousness, Symbolic value of image, New tooles, Processing/ insights, Flow, Community with others, Culture in care and society and Importance of premises). The result indicates that the participants experienced an increase in health, self-efficacy and fellowship. Additional research is however needed to confirm possible connections between art therapy and increased health.

Abstract We are interested in group meetings of the self-help group Alcoholic Anonymous and the emotional energy created therein. We examine which impact self-help group AA has on its group participants regarding: group meetings, dealing with alcoholism and identity. Group membership has great value for individuals; it provides social identity and possibility to self-value. Previous research shows that group members of self-help groups who have been sober for a period of time experience higher self-esteem and less anxiety compared to non-members. Our thesis is based on a hermeneutic approach. The focus in this approach lies in the way people think, feel and experience a specific phenomenon. We have three different topics; group meetings, alcoholism and identity. Based on the results and analysis, we can conclude that our informants have been increased well-being and better quality of life since they started going to AA. The results show a clear pattern of group meetings have helped the informants to handle and process emotions like shame by sharing with them and listen to others' experiences. The deference emotion system is a way to avoid feelings such as shame through conformance in various situations, which makes you behave in conformity to refrain rejection. The high emotional energy of the interviewees were in coming to AA meetings is what helps them to become sober. Shame as the stigma previously led to disappear when the emotional energy increases as informants are becoming more receptive to advice on how to deal with the stigma. The processing of the stigma helps to become aware of their social identity as an alcoholic. The high level of emotional energy increases the self-esteem which makes it easier for individuals to fit into their community while being able to be themselves. This is the result of a successful interaction ritual chain. / Abstrakt Vi intresserar oss för självhjälpsgruppen Anonyma Alkoholisters (AA) gruppmöten och den emotionella energi som skapas däri. Vi undersöker vilken inverkan självhjälpsgruppen AA har på sina gruppdeltagare rörande: gruppmöten, hantering av alkoholism och identitet. Gruppmedlemskap är värdefullt för individer, det ger social identitet och möjlighet till att utvärdera sig själv. Tidigare forskning visar att medlemmarna i självhjälpsgrupper som varit nyktra under en period upplever högre självkänsla och mindre ångest i jämförelse med icke-medlemmar. Vår uppsats bygger på en hermeneutisk ansats. Fokus i denna ansats ligger på människans sätt att tänka, känna och uppleva ett specifikt fenomen. Vi använder oss av tre olika teman: gruppmöten, hantering av alkoholism och identitet. Utifrån resultat och analys så kan vi dra slutsatsen att våra informanter har fått ett ökat välbefinnande och bättre livskvalité sedan de började gå till AA. Resultatet visar ett tydligt mönster av att gruppmötena har hjälpt informanterna att hantera och bearbeta känslor som skam genom att dela med sig och få lyssna till andras erfarenheter. Hänsynsemotionssystemet är ett sätt att undvika känslor som skam genom att överrensstämmelser sker i olika situationer, vilket gör att man beter sig konformt för att avstå från avslag. Den höga emotionella energin som informanterna får av att komma till AA-mötena är det som hjälper dem att bli nyktra. Skammen som stigman tidigare medfört försvinner när den emotionella energin ökar eftersom informanterna blir mer mottagliga för råd om hur de ska hantera stigmatiseringen. Bearbetningen av stigmatiseringen gör att de blir varse om sin identitet i samhället som alkoholist. Den höga emotionella energin som ökar självkänslan hos individen gör i sin tur det lättare att anpassa sig i samhället samtidigt som de kan vara sig själva. Detta är resultatet av en lyckad interaktionsritual.

No description available.

Bakgrund och syfte: Könsrelaterat våld ses som ett globalt folkhälsoproblem och som den mest genomgripande, men minst uppmärksammade kränkningen mot mänskliga rättigheter. Prevalensen i Sverige har skattats till 10 % med ett troligt stort mörkertal. Sexuella övergrepp kan påverka både fysisk och psykisk hälsa negativt och utsatta kvinnor söker för många olika symtom utan att nämna övergreppen. Det övergripande syftet med denna avhandling var att öka kunskapen om kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp under uppväxten och nu sökt sig till självhjälpsgrupper, rörande hälsa, personliga resurser, relationer och omständigheter kring övergreppen, samt hur de upplevt att delta i självhjälpsgrupp (SHG). Metod: Avhandlingen bygger på fyra delstudier (I – IV) och har både kvantitativ och kvalitativ forskningsansats. Delstudie I (n=81) syftade till dels att mäta Känsla av Sammanhang, KASAM, hos kvinnorna, dels att analysera sambandet mellan KASAM-värde och frågor i ett formulär som konstruerats för delstudie I och II. Delstudie II (n=87) syftade till att mäta psykiska och psykosomatiska symtom (SCL-90-R) hos kvinnorna samt förekomsten av posttraumatiska stressymtom (IES-R). Delstudie III (n=10) hade både kvantitativ och kvalitativ ansats och syftade till att undersöka om och hur kvinnorna verbalt uttryckte outtalad skam via kodord i intervjuer. I den kvalitativa delstudie IV (n=17) intervjuades kvinnorna om upplevelsen av att ha deltagit i en självhjälpsgrupp och om det medfört några förändringar i hälsa, livssituationer och relationer. Resultat: Kvinnorna uppgav attdet vanligaste skälet för att delta i en självhjälpsgrupp var att vilja tala med andra kvinnor med liknande erfarenheter, följt av att få hjälpa varandra. Medelvärdet på KASAM var 104,1 med de lägsta värdena för dem som inte mindes hur många år de varit utsatta (I). De hade en dålig psykisk hälsa och signifikant sämre än en jämförelsegrupp bestående av kvinnliga psykiatriska patienter med olika diagnoser. Resultaten från IES-R visade att 57,5 % av kvinnorna hade värden som indikerade risk för post traumatisk stress (PTSD). I delstudie III framkom att kvinnorna använde kodord som indikerade skambenägenhet. Affekten skam påverkade deras hälsa, syn på sig själva och relationer negativt. Kvinnorna beskrev i delstudie (IV) att självhjälpsgrupperna fungerat som en väg ut ur ensamhet, att deras självbilder förändrats positivt, att symtom som t.ex. depression och ångest minskat samt minskade PTSD-symtom. Dessa förändringar kan indikera att kvinnorna har uppnått empowerment. Konklusion: Problematiken kring sexuella övergrepp som sker under uppväxten är komplext. Att tänka hälsopromotivt – t.ex. genom ett helhetsperspektiv kring hälsa samt delaktighet – kring denna problematik är av vikt för dem som utsatts för övergrepp ocsom behöver adekvat hjälp att bearbeta detta. Detta är också viktigt för professionella behandlare för att kunna ge rätt hjälp. En av hälsopromotionens grundstenar, empowerment, tycks ha uppnåtts i de deltagarstyrda självhjälpsgrupperna. Men självhjälpsgrupper ska endast ses som ett komplement till professionell vård. Därför behöver kunskaper spridas och utvecklas i de sektorer där man möter problematiken. En ökad kunskap bör kunna leda till ökad benägenhet att undersöka om sexuella övergrepp ligger bakom de symtom kvinnor uppvisar. Det är den grund som krävs för att kunna erbjuda en adekvat och rättvis vård

Varje år upptäcks 50 000 nya fall av cancer i Sverige, vilket innebär att drygt 100 personer insjuknar varje dag. Att få diagnosen cancer innebär ofta en chock för den drabbade. Det sociala stödet är av stor betydelse för hur krisen kommer att hanteras av patienten. Syftet med litteraturstudien var att kartlägga cancerpatienters upplevelser av att delta i olika former av stödgrupper och självhjälpsgrupper som kan ledas eller initieras av sjuksköterskan. Metoden är en litteraturstudie utförd på tio kvalitativa artiklar. Som teoretisk referensram har Travelbees omvårdnadsteori använts. Resultatet visade att stödgrupper eller självhjälpsgrupper gav upplevelsen av att känna gemenskap och tillhörighet mellan deltagarna, att få och ge stöd av varandra, stärkt självförtroende, att uppleva hopp samt negativa upplevelser av deltagande. / Each year 50 000 new cases of cancer in Sweden is discovered, which means that more than 100 people is diagnosed every day. Getting diagnosed with cancer is often a shock to the victim. Social support is of great importance for how the crisis will be handled by the patient. The aim of the literature review was to identify cancer patients' experiences of participation in various forms of support and self-help groups that can be led or initiated by a nurse. The method is a literature review conducted in ten qualitative articles. As a theoretical framework Travelbees nursing theory has been used. The results showed that support groups or self-help groups gave the experience of a feeling of fellowship and belonging among the participants, to get and give support to each other, stronger self-confidence, to feel hopeful and negative experiences of participation.

Bakgrund: Personer med spelproblem har betydligt oftare suicidtankar, suicidplaner och suicidförsök än den allmänna befolkningen. Spelproblem är ett folkhälsoproblem då det kan ge allvarliga sociala, hälsomässiga och ekonomiska konsekvenser för individen, för närstående och för samhället i stort. Syftet med den kvalitativa studien är att öka kunskapen om spelberoende samt få fördjupad förståelse för de spelfria spelberoendes upplevelser om deras väg till tillfrisknande. Metoden jag har använt mig av är kvalitativt inriktad forskning till följd av att jag vill förstå problemspelares upplevelser och syn på deras livsvärld och på så sätt få detaljrika berättelser. Resultatet av studien är att åtta kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med åtta spelfria spelberoende från tre ideella föreningar i tre olika städer i landet. Intervjumaterialet har därefter analyserats utifrån två teoretiska verktyg; Känsla av sammanhang (KASAM) och stigma. Slutsatsen av studien är att intervjupersonerna hade upplevt personlighetsförändringar där lögn, manipulationer och stjäla pengar blev deras vardag. De levde i sin bubbla för att de kände skam och skuld över att berätta för sina närstående om spelberoendet som orsakade förödande negativa konsekvenser för deras psykiska hälsa, sociala relationer och ekonomi. Vägen mot tillfrisknandet har varit i samband med kapitulationen och stödet från anhöriga men framförallt från självhjälpsgrupperna som har varit avgörande för upprätthållandet av återhållsamheten. / Background: People with gambling problems have significantly more frequent suicidal thoughts, plans and suicide attempts than the general population. Gambling problems are a public health problem as it can have serious social, health and economic consequences for the individual, for relatives and for society as a whole. The purpose of the qualitative study is to increase knowledge about gambling addiction and gain an in-depth understanding of the former gambling addicts´ perceptions and experiences about their path to recovery. The method I have used is qualitative research as a result of the fact that I want to understand problem players' experiences and views of their world of life and thus get detailed stories. The result of the study is that eight qualitative research interviews were conducted with eight former gambling addicts from three non-profit support groups in three different cities in the country. The interview material was then analyzed based on two theoretical tools; Sense of coherence (SOC) and stigma. The conclusion of the study is that the interviewees had experienced personality changes where lying, manipulation and stealing money became their everyday life. They lived in their bubble because they felt ashamed and guilty about telling their loved ones about gambling addiction that caused devastating negative consequences for their mental health, social relationships and finances. The path to recovery has been in connection with the capitulation and support from relatives, but above all from the self-help groups that have been crucial for maintaining restraint.

The primary goal of development organizations is poverty reduction, but their initiatives have in recent years also been recognized as a potential tool in empowering women and raising their status. Previous knowledge on the topic is largely based in an understanding of empowerment that seems to miss or overlook limitations and impacts of initiatives which authors with a more feminist view on empowerment address. Thus, this thesis aims to increase the understanding of women’s empowerment in relation to development initiatives. A case study focusing on women who had previously participated in the business training and microcredit program of an NGO in Nairobi, Kenya was conducted. The study shows that through development organizations’ various initiatives women can be empowered on a personal and a collective level. For instance, the women’s self-confidence has increased and they see themselves as entitled to do things on their own, such as running a business. Further, through coming together as a group they gain access to new spaces and agency to act on their collective interests. However, little evidence of women’s empowerment on a relational level is seen. The study also shows that there are economic and gender-related barriers constraining the empowerment process. / Utvecklingsorganisationers primära mål är att minska fattigdom, men deras initiativ har på senare tid också kommit att erkännas som ett potentiellt verktyg för att främja kvinnors egenmakt och höja deras status. Tidigare kunskap om kopplingen mellan egenmakt och organisationers initiativ utgår i stor utsträckning från en förståelse av begreppet egenmakt som verkar missa eller förbise vissa begränsningar och effekter av initiativen, som andra med en mer feministisk syn på egenmakt lyckas belysa. Syftet med denna uppsats är därför att öka förståelsen för kvinnors egenmakt i förhållande till utvecklingsinitiativ och den har utförts som en fallstudie fokuserad på kvinnor som tidigare deltagit i ett entreprenörskaps- och mikrokreditprogram hos en ideell organisation i Nairobi, Kenya. Studien visar att genom organisationers olika initiativ kan kvinnors egenmakt stärkas på ett personligt och ett kollektivt plan. Bland annat har kvinnornas självförtroende ökat och de ser sin rätt att göra saker på egen hand, såsom att driva ett företag. Genom att samlas som grupp får kvinnorna dessutom tillgång till nya utrymmen och möjligheter att agera på sina kollektiva intressen. I studien ses emellertid svaga tecken på kvinnors egenmakt inom äktenskapet. Slutligen visar studien att det finns ekonomiska och könsrelaterade barriärer som begränsar utvecklingen av kvinnors egenmakt.