Undervisning i ämnet slöjd ska syfta till att elever utvecklar förmågan att formge och framställa föremål. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla sin skicklighet i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar (Skolverket, 2022). Den process en genomgår vid slöjdande benämns ibland som slöjdprocess och innefattar ofta en mängd olika upplevelser. Slöjdprocessen kan upplevas som både positiv och negativ, upplevelserna kan skifta och de olika moment som slöjd innefattar kan skapa både lust och olust. För att hantera de upplevelser en stöter på behövs verktyg och förhållningssätt. Syftet med denna undersökning är därför att undersöka hur mindfulness och specifikt mindfulnessträning i form av stilla meditation skulle kunna påverka dessa upplevelser i samband med slöjd. Detta genom att kombinera mindfulness med slöjdarbete där guidade meditationsövningar genomförs i samband med textilt arbete. Undersökningen utgår från frågeställningen Hur kan mindfulnessträning påverka ens upplevelser i slöjdprocesser? Resultatet av undersökningen visar att slöjdande i sig bidrar till olika upplevelser, att dessa upplevelser kan förändras, förstärkas och försvinna och att mindfulness i form av stilla meditation kan påverka dessa. De guidade meditationsövningarna skapade i denna undersökning en möjlighet att komma i kontakt med dessa upplevelser och viss utsträckning hantera dessa upplevelser i samband med slöjdprocesser.

Undergraduate students lack the opportunity and environment to contemplate and develop ecoliteracy skills that serve to integrate subject matter into their everyday experiences. Ecoliteracy is grounded in Capra's web of life theoretical framework and represents students' capacities to read world systems objectively with their head, heart, hands, and spirit. Contemplative pedagogy provides educators with exercises that give students time to reflect on the integration of learning. Ecoliteracy and contemplative pedagogy research has shown little quantitative data pertaining to how contemplative pedagogy affects undergraduate student ecoliteracy. To address that gap, this causal-comparative study measured the use of contemplative pedagogy exercises relative to undergraduate student ecoliteracy. A convenience sample of 150 undergraduate students who did and did not experience contemplative pedagogy exercises completed the New Ecological Paradigm Scale and Self-Compassion Scale-Short Form. Independent-samples t tests measured the differences between the 2 groups. Findings indicated that students who did not experience contemplative pedagogy exercises in the classroom were more likely to self-report higher ecoliteracy. A possible interpretation of these findings is that current contemplative pedagogy exercises may focus students' attention internally and not adequately promote the world-centered view that would more readily advance student ecoliteracy skills. Results of this study provide further insight that may inform professional development and contemplative pedagogy exercises that empowers students' ecoliteracy skills by encouraging critical thinking, action, and compassion towards positive social change.