Denna undersöknings syfte är att undersöka verksamheten i trä-och metallslöjdsalar i grundskolan för att få mer kunskap om innehåll och utveckla kunskaper om dagens undervisning. Genom att besvara frågeställningarna Vilket innehåll behandlar lärarna i sin undervisning? Hur förmedlar lärarna innehållet? och Varför behandlas innehållet? Studien baseras på observationer och intervjuer av sex slöjdlärare, från tre skolor, på tre olika orter i norra Sverige. Lärarna beskriver sina undervisningsmetoder, förhållningssätt och erfarenheter. Det är individuellt hur lärarna väljer att organisera innehåll i sin undervisning och det råder en delad mening om vad som är det viktiga med slöjdundervisningen. En del av lärargruppen anser att slöjdens uppgift är att utveckla personliga egenskaper hos eleverna för att kunna reflektera och lösa problem. Andra anser att slöjden skall förbereda eleverna för sitt vuxna liv genom att ge eleverna kunskaper i olika hantverks tekniker.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur slöjdlärare arbetar med slöjd som ett sammanhållet ämne utifrån läroplanen. Ända sedan Läroplan för grundskolan (hädanefter Lgr 80, Skolöverstyrelsen, 1980), har slöjd varit ett sammanhållet ämne med ett betyg i slöjd. Trots detta är slöjden oftast uppdelad i två separata ämnen på schemat med två slöjdlärare med olika utbildningsinriktning som undervisar. Dessutom med två salar varav en utrustad för undervisning med textila material och en utrustad för undervisning med hårda material som trä och metall. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (hädanefter Lgr 11, Skolverket, 2011a) är det stort fokus på samarbete och utifrån det har jag undersökt på vilket sätt slöjdlärare samarbetar inom ämnet slöjd.Jag har valt en kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna är textilslöjdslärare och trä- och metallslöjdslärare som arbetar på grundskolan. De slöjdlärare som ingår i den här undersökningen anser sig samarbeta inom ämnet slöjd.Resultaten av min undersökning visar att det förekommer olika arbetssätt inom slöjdämnet trots att de tillfrågade slöjdlärarna anser sig samarbeta, allt ifrån att nästan inte ha något samarbete alls till att samarbeta nästan hela tiden. De förutsättningar slöjdlärare har för att genomföra samarbete är organisationen, lokalernas placering, sitt eget engagemang och utbildningen. Slöjdlärarna i undersökningen har ett intresse av att samarbeta och vill gärna öka samarbetet. Slöjdlärarna ser möjligheten att tydliggöra ämnets potential i sitt samarbete eftersom ämnet utvecklar förmågor som förståelse, initiativkraft, självkänsla och problemlösning. De ser också en vinst med att samarbeta genom att slöjdlärarna delar på ansvaret, får mindre arbetsbelastning och det ger möjlighet att själva utvecklas.Några av de slutsatser som dras är att samarbetsmöjligheten underlättas i och med att slöjdsalarna ligger nära varandra i skolbyggnaden och att det finns gemensam planeringstid. Det framkommer däremot att det är engagemanget på individnivå som är avgörande för hur väl ett samarbete kan börja och fortgå. Nyckelord: engagemang, samarbete, samverkan, slöjd, slöjdprocess, slöjdundervisning

Begreppet slöjdprocess har idag en central plats i relation till svensk grundskolas slöjdverksamhet, men har hittills genom bådestyrdokument och i forskning definierats och förklarats på olika sätt, vilket gjort att begreppet kunnat uppfattas tvetydigt.Denna uppsats består av en kvalitativ litteraturstudie, inspirerad från en fenomenografisk forskningsansats, med syftet att försökabesvara frågan om vad begreppet slöjdprocess står för relaterat till svensk grundskolas slöjdverksamhet; hur begreppet definieras,tolkas och förklaras inom slöjdforskningsfältet. Studien bygger på en sammanställning och jämförelser av sex forskare frånSverige, Danmark och Finland utifrån deras definitioner och tolkningar av begreppet slöjdprocess.Resultatet visar att det saknas en tydlig definition av begreppet slöjdprocess, istället finns det flera sätt att både definiera ochförklara begreppet. Studiens resultat visar också både beskrivningar av flera parallellt pågående processer inom en slöjdprocessoch beskrivningar av flera parallellt pågående processer som inte bör ses som delprocesser inom en slöjdprocess. Som centraladelar i beskrivningar av begreppet slöjdprocess i relation till svensk grundskolas slöjdverksamhet, omnämns främst Socialaprocesser & Interaktion, Kommunikation – verbal & icke-verbal, Problemlösning & Intellektuella utmaningar, Psykiska &Sinnliga processer samt Fysiska & Kroppsliga processer. Kunskap i relation till elevens slöjdprocess kan utifrån studiens resultatöversiktligt indelas i slöjdspecifika kunskaper och allmänbildande kunskaper och där de allmänbildande kunskaperna framhävssom starkt kopplade till elevens slöjdprocess och det processorienterade arbetssättet i svensk grundskolas slöjdverksamhet.Utifrån studiens resultat blir det sammanfattningsvis tydligt att begreppet slöjdprocess har uttjänat sin förmåga att utgöra etttydligt begrepp. Det kan vidare ses som otillräckligt då den komplexitet som det processorienterade arbetssättet utgör, svårligenkan sammanfattas under ett begrepp; delarna försvinner lätt i helheten och därmed förståelsen för det processorienteradearbetssättet i svensk grundskolas slöjdverksamhet.

<p>Syftet med denna semi-kvalitativa undersökning var att undersöka hur elever i år 9 värdesätter sina kunskaper och betyg i textilslöjd. Undersökningen gjordes på tre skolor på olika orter i samma kommun i Mellansverige. Jag intervjuade tre elever på varje skola samt deras textilslöjdslärare. Sammanlagt blev det tolv intervjuer. De frågeställningar som ligger till grund till mina intervjufrågor är: Hur förmedlas mål och betygskriterier till eleven? Hur värderar eleven sin kunskap i textilslöjd? Samt, känner sig eleven rättvist bedömd i textilslöjd? I bakgrunden sammanfattar jag den litteratur som berör mitt intresseområde där jag först beskriver kortfattat om slöjdens tillkomst i skolan till vad som står i kursplanen för slöjd, vad som betraktas som kunskap i läroplanen och om ämnets status. I resultatet visade sig att samtliga elever hade fått information om mål och betygskriterierna av sina textilslöjdlärare och att ingen av eleverna tyckte att ha kunskap i textilslöjd är onödig kunskap, även fast de inte kommer att arbeta inom textilslöjd när de blir äldre. Kunskaperna inom textilslöjden sågs mer som nyttokunskaper. De elever som jag träffade var alla flickor och de stävade efter det högre betyget än det som de hade vid intervjutillfället och de sade sig veta vad som krävdes av dem för att nå det högre betyget, vilket var att de skulle arbeta mer självständigt. Eleverna tyckte även att de blev rättvist bedömda i ämnet trots att de hade svårigheter att förklara vad som stod i betygskriterierna.</p>

<p>Arbetet handlar om barn och ungdomars identitets skapande med fokus på faktorer i samhället som påverkar den enskilda individens möjligheter att med kläder finna och förmedla sin identitet. Syftet är att undersöka de möjligheter den enskilda individen har att i ämnet textilslöjd finna sin unika egenart och med slöjdprocessen utveckla en trygg identitet i skolan. De fyra frågeställningarna berör faktorer som ingår i identitets, kommunikations och slöjdprocessen, men också ett livslångt lärande. Detta för att få kunskap om hur visuell kommunikation kan främja barn och ungdomars identitetsprocess, men även stärka utvecklandet av en social och kommunikativ förmåga med slöjdprocessen. I arbetet har jag använt mig av en litteraturstudie, men också en enkätundersökning som genomfördes i textilslöjden på årskurs 9 under en av mina praktik perioder. Samt mitt anteckningsmaterial från tre utvalda praktik perioder i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen. Resultatet visar att majoriteten av befolkningen i Sverige påverkar de möjligheter och tillgångar barn och ungdomar har gällande ett varierat utbud av kläder. Enkätundersökningen visar att barn och ungdomar såväl tolkar som påverkas olika av budskapet som förmedlas till dem via mode, media och ideal, men också att det förekommer en könsskillnad kring uppfattningen av individens potential att leva upp till samhällsidealet.</p>

Syftet med denna semi-kvalitativa undersökning var att undersöka hur elever i år 9 värdesätter sina kunskaper och betyg i textilslöjd. Undersökningen gjordes på tre skolor på olika orter i samma kommun i Mellansverige. Jag intervjuade tre elever på varje skola samt deras textilslöjdslärare. Sammanlagt blev det tolv intervjuer. De frågeställningar som ligger till grund till mina intervjufrågor är: Hur förmedlas mål och betygskriterier till eleven? Hur värderar eleven sin kunskap i textilslöjd? Samt, känner sig eleven rättvist bedömd i textilslöjd? I bakgrunden sammanfattar jag den litteratur som berör mitt intresseområde där jag först beskriver kortfattat om slöjdens tillkomst i skolan till vad som står i kursplanen för slöjd, vad som betraktas som kunskap i läroplanen och om ämnets status. I resultatet visade sig att samtliga elever hade fått information om mål och betygskriterierna av sina textilslöjdlärare och att ingen av eleverna tyckte att ha kunskap i textilslöjd är onödig kunskap, även fast de inte kommer att arbeta inom textilslöjd när de blir äldre. Kunskaperna inom textilslöjden sågs mer som nyttokunskaper. De elever som jag träffade var alla flickor och de stävade efter det högre betyget än det som de hade vid intervjutillfället och de sade sig veta vad som krävdes av dem för att nå det högre betyget, vilket var att de skulle arbeta mer självständigt. Eleverna tyckte även att de blev rättvist bedömda i ämnet trots att de hade svårigheter att förklara vad som stod i betygskriterierna.

Arbetet handlar om barn och ungdomars identitets skapande med fokus på faktorer i samhället som påverkar den enskilda individens möjligheter att med kläder finna och förmedla sin identitet. Syftet är att undersöka de möjligheter den enskilda individen har att i ämnet textilslöjd finna sin unika egenart och med slöjdprocessen utveckla en trygg identitet i skolan. De fyra frågeställningarna berör faktorer som ingår i identitets, kommunikations och slöjdprocessen, men också ett livslångt lärande. Detta för att få kunskap om hur visuell kommunikation kan främja barn och ungdomars identitetsprocess, men även stärka utvecklandet av en social och kommunikativ förmåga med slöjdprocessen. I arbetet har jag använt mig av en litteraturstudie, men också en enkätundersökning som genomfördes i textilslöjden på årskurs 9 under en av mina praktik perioder. Samt mitt anteckningsmaterial från tre utvalda praktik perioder i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen. Resultatet visar att majoriteten av befolkningen i Sverige påverkar de möjligheter och tillgångar barn och ungdomar har gällande ett varierat utbud av kläder. Enkätundersökningen visar att barn och ungdomar såväl tolkar som påverkas olika av budskapet som förmedlas till dem via mode, media och ideal, men också att det förekommer en könsskillnad kring uppfattningen av individens potential att leva upp till samhällsidealet.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur slöjdlärare arbetar med elevers analys och värdering av den egna arbetsprocessen i slöjd. Undersökningen är gjord med kvalitativmetod med semistrukturerade intervjuer med förutbestämda frågor. Det jag vill undersöka är hur lärare arbetar med elevers värdering och analys av sin arbetsprocess. Märker lärarna att eleverna får en fördjupning i sina kunskaper eller är det ett nödvändigt ont? I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lrr 11) (2019, 251) står det att eleverna i slöjden ska ges möjlighet att analysera, värdera, observera och reflektera över sin egen kunskapsutveckling. Det färdiga föremåletär oftast det viktigaste för eleven men det är också ett resultat av engagemang, nya erfarenheter och nyvunna kunskaper. Jag upplever att elever ofta har svårt att sätta ord på det arbete som de utför med händerna. Man får inte glömma bort att den tysta kunskapen som finns inom oss också är en dimension av kunskap (Bohlin, 2009). Det som framkommit i min undersökning är att samtliga av de intervjuade slöjdlärarna låter sina elever skriva i någon form av loggböcker i slutet av varje lektion och att eleverna efter avslutat arbete skriver en längre redovisande text. Samtliga intervjuade slöjdlärare tycker att det är en viktig del av ämnet och det är viktigt att eleverna får tid till att värdera och analysera sitt arbete. Men den största fokus ska ligga på själva görandet. Hur vida eleverna utvecklar en fördjupad kunskap i sitt arbete med att värdera och analysera sin arbetsprocess är inte lärarna på det klara med. Visst sker det en utveckling men kanske inte i den omfattning som lärarna och Skolverket (2019) tänker att de ska uppnå.

Undervisning i ämnet slöjd ska syfta till att elever utvecklar förmågan att formge och framställa föremål. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla sin skicklighet i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar (Skolverket, 2022). Den process en genomgår vid slöjdande benämns ibland som slöjdprocess och innefattar ofta en mängd olika upplevelser. Slöjdprocessen kan upplevas som både positiv och negativ, upplevelserna kan skifta och de olika moment som slöjd innefattar kan skapa både lust och olust. För att hantera de upplevelser en stöter på behövs verktyg och förhållningssätt. Syftet med denna undersökning är därför att undersöka hur mindfulness och specifikt mindfulnessträning i form av stilla meditation skulle kunna påverka dessa upplevelser i samband med slöjd. Detta genom att kombinera mindfulness med slöjdarbete där guidade meditationsövningar genomförs i samband med textilt arbete. Undersökningen utgår från frågeställningen Hur kan mindfulnessträning påverka ens upplevelser i slöjdprocesser? Resultatet av undersökningen visar att slöjdande i sig bidrar till olika upplevelser, att dessa upplevelser kan förändras, förstärkas och försvinna och att mindfulness i form av stilla meditation kan påverka dessa. De guidade meditationsövningarna skapade i denna undersökning en möjlighet att komma i kontakt med dessa upplevelser och viss utsträckning hantera dessa upplevelser i samband med slöjdprocesser.

<p>Tidigare har slöjden varit mer inriktad på produktion. Med vår senaste läroplan har slöjdprocessen fått en betydande roll. Vi är medvetna om att pedagogiska förändringar sker långsamt, men med vår enkätundersökning vill vi se om elever är delaktiga i processen och om lärarna arbetar utifrån skolverkets kursplan 2000. Vi vill även se om lärarna arbetar med den förståelseinriktade kunskapen. Vi har vänt oss till 100 elever och 10 lärare som arbetar i år 5 med slöjd. Resultatet av enkätundersökningen visade på att de flesta av eleverna känner sig delaktiga i ett processarbete där de är aktiva från idé till utvärdering. Eleverna påverkar och ser på så sätt sitt eget lärande. När vi sammanställde resultatet arbetade de flesta lärarna utifrån elevens egna idéer, också de lärare som examinerats tidigare än 1980.</p><p>Vi tror att när det kommer nya läroplaner borde slöjdlärare från närliggande skolor samlas i seminariegrupper och arbeta med djupgående analyser av texterna. På detta sätt får man möjlighet att utvecklas som lärare och risken att köra fast i samma arbetssätt minskar.</p>