<p>Detta arbete har fokuserat på hur slöjdlärare undervisar slöjdprocessens faser som inte direkt knytet till tillverkandet av produkten, som i denna uppsats benämns med begreppet tankeslöjd. Åtta lärare har intervjuats med syfte att ta reda på hur de anpassat sin metodik för att eleverna ska uppnå de mål som kursplanen för slöjdämnet fastslagit, samt att deras motiveringar till sitt förfarande. Observationer har även gjorts för att undersöka hur lärarna utformat sin slöjdsal eller andra pedagogiska hjälpmedel för att underlätta för elever och sig själva under lektionerna.</p><p>En historisk tillbakablick i slöjdmetodik ges och samtida vetenskaplig litteratur kring ämnet har skildrat slöjdämnet i ett övergripande svep.</p><p>Resultatet visar att slöjdämnets innehåll, metodik och bedömning varierar kraftigt mellan slöjdsalarna. All undervisning är unik. Detta är föga förvånande då ämnets karaktär utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv inte har en enhetlig och tydlig struktur. Ett framträdande resultat är att textil- och trä/metallslöjdlärares resonemang kring slöjdprocessens upplägg inte skiljer sig åt nämnvärt. Studiens resultat anknyts till engelska undervisningsmetoder i dess motsvarighet till slöjdämnet. Där styrs innehåll och metodik centralt genom utformade läromedel för ämnet. Om den svenska skolslöjden ska anamma detta för att uppnå en mer likvärdig bedömning och struktur av ämnet diskuteras slutligen i denna uppsats.</p>

Detta arbete har fokuserat på hur slöjdlärare undervisar slöjdprocessens faser som inte direkt knytet till tillverkandet av produkten, som i denna uppsats benämns med begreppet tankeslöjd. Åtta lärare har intervjuats med syfte att ta reda på hur de anpassat sin metodik för att eleverna ska uppnå de mål som kursplanen för slöjdämnet fastslagit, samt att deras motiveringar till sitt förfarande. Observationer har även gjorts för att undersöka hur lärarna utformat sin slöjdsal eller andra pedagogiska hjälpmedel för att underlätta för elever och sig själva under lektionerna. En historisk tillbakablick i slöjdmetodik ges och samtida vetenskaplig litteratur kring ämnet har skildrat slöjdämnet i ett övergripande svep. Resultatet visar att slöjdämnets innehåll, metodik och bedömning varierar kraftigt mellan slöjdsalarna. All undervisning är unik. Detta är föga förvånande då ämnets karaktär utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv inte har en enhetlig och tydlig struktur. Ett framträdande resultat är att textil- och trä/metallslöjdlärares resonemang kring slöjdprocessens upplägg inte skiljer sig åt nämnvärt. Studiens resultat anknyts till engelska undervisningsmetoder i dess motsvarighet till slöjdämnet. Där styrs innehåll och metodik centralt genom utformade läromedel för ämnet. Om den svenska skolslöjden ska anamma detta för att uppnå en mer likvärdig bedömning och struktur av ämnet diskuteras slutligen i denna uppsats.

Tidigare har slöjden varit mer inriktad på produktion. Med vår senaste läroplan har slöjdprocessen fått en betydande roll. Vi är medvetna om att pedagogiska förändringar sker långsamt, men med vår enkätundersökning vill vi se om elever är delaktiga i processen och om lärarna arbetar utifrån skolverkets kursplan 2000. Vi vill även se om lärarna arbetar med den förståelseinriktade kunskapen. Vi har vänt oss till 100 elever och 10 lärare som arbetar i år 5 med slöjd. Resultatet av enkätundersökningen visade på att de flesta av eleverna känner sig delaktiga i ett processarbete där de är aktiva från idé till utvärdering. Eleverna påverkar och ser på så sätt sitt eget lärande. När vi sammanställde resultatet arbetade de flesta lärarna utifrån elevens egna idéer, också de lärare som examinerats tidigare än 1980. Vi tror att när det kommer nya läroplaner borde slöjdlärare från närliggande skolor samlas i seminariegrupper och arbeta med djupgående analyser av texterna. På detta sätt får man möjlighet att utvecklas som lärare och risken att köra fast i samma arbetssätt minskar.

Kreativitet och Kaffesäckar är en litteratur- och fallstudie som behandlar kreativitet och hur den kan stimuleras i skolan. Samhället ställer krav på kunskap där kreativitet är en viktig faktor och skolan behöver följa utvecklingen för att möta framtidens behov. Fallstudien har gjorts bland 7:e klassare på textilslöjden. Undersökningens fokus är att se hur egen design, annorlunda material, utställning av den egna produkten påverkar kreativiteten. Projektet pågick under en termin och avslutades med utställning och modevisning på Lilla Kafferosteriet i Malmö. Jag har använt mig av litteratur och tidigare forskning där jag sökt svar på vilken betydelse kreativitet har för individen och utbildningen idag. Genom enkätfrågor och egna observationer har jag fått en bild av vad som utvecklar eleverna att vara mer kreativa. Här har jag funnit att elever blir inspirerade och stimulerade i sitt skapande när de vet att deras produkter kommer att visas upp. Att arbeta i ett ovanligt material såsom kaffesäckar har också haft en betydelse för ökad kreativitet. Eleverna har testat och experimenterat för att komponera olika sammansättningar på sin egen produkt, samtidigt som de fått en koppling till materialets härkomst. Sammanfattningsvis har jag jämfört olika kreativa processer såsom design- och slöjdprocesser där jag ser en möjlighet att tillföra olika delar av processerna för att ge slöjdämnet ännu mer av ett design- och marknadsperspektiv. Slöjd ämnet har många möjligheter att utvecklas, vara gränsöverskridande och få en bredare koppling till andra ämnen i skolan där de kan dra nytta av olika kunskaper.

Det övergripande syftet med den här studien är att, som slöjdlärare, bättre förstå den egnaverksamheten i lektionssalen och därmed få större möjligheter att vidareutveckla planeringoch didaktiska insatser. I ett examensarbete på egen hand och med små möjligheter tillkollegialt stöd, har det varit speciellt intressant att se vad en videokamera kan erbjuda igrundmaterial för en uttolkning av det som händer.Det preciserade syftet har blivit; Att utifrån aktivitetsmönster bedöma hur effektiva minaslöjdlektioner är idag, samt att söka förbättringar med stöd i styrdokument, forskning ochlokala pedagogiska satsningar.Studien visar att de två lektionerna utgör en något svår miljö för eleverna att utvecklas i. Enprincipiell arbetsgång enligt slöjdprocessen har etablerats hos eleverna, men de går in i desjälvständiga arbetspassen med dålig planering och dålig förtrogenhet med nödvändigaverktyg. Den begränsade tillgången till läraren räcker inte för att upprätthålla effektivaslöjdprocesser genom hela lektionen.Högre effektivitet är möjlig att åstadkomma, både till produktivitet och nytta. Nyttan i formav lärande i slöjd kommer sannolikt att gynnas av att produktiviteten ökar hos elever med enutdragen slöjdprocess. Tillgänglighet till material, planeringsstöd och färdighetsövningar börgynna produktiviteten.Planeringsstödet ska stödja både de elever som underpresterar i produktion av slöjdalsteroch de som hamnat i alltför svåra genomföranden. Den nära utvecklingszonen för respektiveelev och arbetspass behöver siktas redan innan eleverna börjar arbeta. Förslagsvis kansamlingen innan varje arbetspass utvecklas i den riktningen.

Studiens syfte är att undersöka hur slöjdlärare ser på särskilt stöd i slöjd, deras dilemman kring att utforma stödet och hur mycket tid de lägger på elever i behov av stöd. Frågeställningar i denna studie är: Hur mycket lärartid får elever, i behov av särskilt stöd, i förhållande till andra elever? På vilket sätt anser några slöjdlärare att de ger särskilt stöd under slöjdlektionerna och hur tillgodoser de det särskilda stödet, för att eleverna ska nå lägst betyget E i slöjd? Vilka dilemman, anser de intervjuade slöjdlärarna att det finns i samband med att tillgodose elevers behov av särskilt stöd? Hur kan särskilt stöd i ämnet slöjd utformas enligt de intervjuade slöjdlärarna? Jag valde att genomföra en multipel fallstudie med fyra fall. Jag korsanalyserade resultaten och generaliserade hur dessa lärare anser att de undervisar elever, i behov av särskilt stöd, på i slöjdämnet. Men jag kunde inte generalisera om vad alla slöjdlärare tycker. Metoden var observationer av fyra slöjdgrupper och intervjuer av fem slöjdlärare. Observationerna visade att elever, i behov av särskilt stöd inte fick mindre lärartid än övriga elever, snarare mer tid. Mina observationer visar att det är de, enligt lärarna, duktiga eleverna som i mer förekommande fall blir utan lärartid. Resultatet visade att när lärarna ger stöd sker det i huvudsak på tre olika sätt. Man kan se det utifrån tre olika perspektiv: Ett, att lärare stöttar eleven, utifrån ett relationellt perspektiv. Två, att lärare underlättar för eleven, utifrån ett kategoriskt perspektiv och tre, att lärare stimulerar elevens tänkande vilket jag analyserat tillhöra Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Det är också dessa perspektiv och idéer som varit studiens teoretiska ansats. Studien belyser även lärarnas dilemman i sitt dagliga arbete. Både vad gäller slöjdens organisering och hur de bör möta elever utifrån nya krav, då ämnet teoretiserats och att arbetstiden upptas alltmer av dokumentation. Lärarna i studien ville ha mer tid med eleverna för när lärarna fick önska ville de ge mer personligt stöd under lektionstid. Det förutsätter antingen mer resurser i klassrummet, eller ett mindre antal elever i grupperna för att klara av att hinna med. I diskussionen belyser studien att de olika perspektiven kan infinna sig samtidigt. Alltså lärare kan tycka runt elevers svårigheter utifrån flera perspektiv på samma gång. Likaså med styrdokument, att kategorisering av elever pågår hela tiden. Studien visade att det är de duktiga eleverna som är ”förlorarna” på grund av att lärarna lägger den största delen av tiden på elever i behov av särskilt stöd och de duktiga får vara mer självgående. / <p>Godkänd</p>

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare i textilslöjd och textila hantverk förhåller sig till och arbetar med bedömning och betygssättning inom sitt ämne. Forskningen består av kvalitativa intervjuer med sex lärare; fyra grundskollärare i textilslöjd och två gymnasielärare i textila ämnen. Analysen av intervjuerna är gjord enligt ett hermeneutiskt perspektiv, där styrdokumenten för textila ämnen och relevant litteratur samt min egen erfarenhet varit utgångspunkten. Resultatet visar på att de centrala begreppen kreativitet och estetik som återfinns i styrdokumenten är flerdimensionella och att det nuvarande betygssystemet anses vara för allmänt hållet. Samtliga intervjuade lärare är positivt inställda till det nya betygssystemet som introduceras hösten 2011, då det innehåller fler nivåer. De anser att det inte finns tillräckligt med tid för att samtala med elever om deras betyg och att stress är en påtaglig del av betygssättningen för både lärare och elever.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring slöjdlärarens undervisningsstrategier i ämnet slöjd, för att möta upp elevers intresse eller ointresse och främja lusten att lära. Frågeställningarna i studien är: Vilka strategier använder sig slöjdläraren av för att väcka elevernas intresse i undervisningen, hur tolkar och omsätter slöjdläraren elevernas gensvar under en lektion, hur verkar slöjdläraren för att utveckla elevens uthållighet under arbetsprocessen? I studien deltar tre slöjdlärare. Via ljudinspelade observationer och intervjumetod; stimulated recall, reflekterar läraren över ett specifikt undervisningstillfälle. I studien har de ramfaktorteoretiska- och skoldidaktiska modellerna fungerat som stöd och analysverktyg. Resultatet visar att relationsskapande är en grund för användandet av övriga undervisningsstrategier. Tre ramfaktorer framträder; gruppsammansättning, anpassning i undervisning och tid. Slöjdläraren strävar efter ett öppet, tillåtande klimat i slöjdundervisningen där elever vågar att misslyckas och lär sig bli uthålliga.

Denna uppsats är en empirisk studie av slöjdpraktik i grundskolan. Min ambition är att få ett perspektiv på hur elever upplever och ger uttryck för lärandet i slöjd.Empirin består av intervjuer med 8 elever och har analyserats med två olika analysverktyg. Dokumentation av empiri samt litteratur, avhandlingar och vetenskapliga artiklar har legat till grund för att skapa en analytisk förståelse av vad elever tillgodogör sig för att förstå slöjdens nytta. Analysen väcker vidare frågor kring hur elever förvärvar lärande i slöjdämnet. Studien bidrar med ett reflekterande perspektiv om slöjdverksamhet men prövar också att se slöjdandet som en del av människans behov. Studien visar att det saknas en djupare innebörd av slöjdämnet ur ett elevperspektiv. Samtidigt upplevs det att slöjdföremåls uttryck växlar men att tekniker ändå består. Resultatet visar att elever har svårt att verbalt uttrycka vad slöjd är men att de ser användningen som något mycket praktiskt och användbart. Studien kan ge stöd till intresserade inom slöjdverksamheter för att se behovet av ett slöjdspråk samt ett likvärdigt förhållningssätt. Slöjdämnets syfte behöver förmedlas och belysas utåt för att ämnet ska utvecklas i takt med vårt samhälle.

<p>Detta är ett alternativt examensarbete som är gjort av två slöjdlärarstudenter vid estetiska institutionen på Umeå Universitet. Syftet med projektet är att undersöka om, och i sådant fall hur, samarbete kan bidra till att utveckla en slöjdprocess. Hur utvecklas slöjdprocessens olika steg av den diskussion och dialog som uppstår i ett samarbete? Frågeställningarna vi utgått från är följande: Bidrar samarbete till att utveckla idé och planeringsfasen i en slöjdprocess? Bidrar samarbete till att utveckla genomförandefasen? Bidrar samarbete till att utveckla utvärderingen av slöjdprocessen? Metoden vi jobbat efter kan liknas vid aktionsforskning, dock av empirisk art. Vi har gjort vår studie genom att dokumentera vår egen slöjdprocess under ett två veckors långt praktiskt slöjdprojekt. Fokus i studien har lagts på samarbetets eventuella utveckling av den gemensamma slöjdprocessen. Dokumentationen har skett skriftligt i form av loggbok samt genom att digitalt dokumentera processen från början till slut. Med det dokumenterade materialet som underlag har vi sedan gjort en studie utifrån den tidigare forskning och litteratur som finns på området. Vi har diskuterat och relaterat de resultat vi fått fram utifrån ett sociokulturellt perspektiv, samt även kopplat våra slutsatser mot vår framtida profession som slöjdlärare. De resultat som vi fått fram anser vi pekar på att samarbete inom slöjden, på många olika plan kan utveckla slöjdprocessen. Resultatet visar på att samarbetet oss emellan har bidragit och förändrat både processen och produkten. Alltifrån grundidén till hela slöjdprodukten, tekniska konstruktionslösningar och problem, till praktiskt slöjdande och utvärdering av processen. Vi anser även att studien visar att samarbete i slöjden bidrar till att skapa en bättre lärandemiljö, och i sin tur ger bättre förutsättningar för elever att inhämta och ta till sig kunskap. Det sociokulturella arbetssättet som samarbetet skapar, anser vi hjälper dem som är delaktiga i processen att bättre förstå den kunskap som förmedlas, t.ex. genom dialogen som uppstår runt det praktiska slöjdandet.</p>