Abstract In my ambition to improve my writing and reflect upon the way I express myself I am, in this paper, going to study the purport of the term pathetic. I do this by inquiring what lexicon and dictionaries say about the term and by studying how the word can be used in present time. I apply the contemporary usage of the term pathetic to my own text and then adapt my text from how the term is used in our time. By doing this I clarify to myself how I look at my own literary style, what I want my writing to be like and how the progress in my composing is developing. According to the interpretations I have done, I find meanings like “ridiculous” and meanings which have to do with strong emotions as well. It is between these meanings the importance of the term pathetic can be seen – the aspiration of being emotional without crossing the line to the ridiculous becomes a part of my further texts. This paper also elucidates the way memories make us emotional, which has given me new ideas about writing, both stylistically and from the point of view of content. Furthermore, my conclusions can be used to analyze my prospective writing. In summary it is all about being able to balance on the pathetic tightrope.

<p>Det har visat sig vara bättre att öva in listor med handlingsfraser genom att utföra dem (SPT, subject-performed tasks) än genom att bara läsa dem (VT, verbal tasks). Vid ett återerinringstest visar sig SPT-effekten då försöksdeltagare med SPTs har ett mycket bättre minne av materialet än försöksdeltagare med VTs. En förklaring till fenomenet är att utförandet av handlingsfraserna förser deltagarna med motorinformation. I den här undersökningen testas motorinformationens roll i SPT-effekten på ett sätt som skiljer sig från traditionell SPT-forskning. Försöksdeltagare fick antingen cykla eller använda en joystick för att navigera genom en virtuell värld där ord fanns utplacerade. Minnet för orden testades sedan i ett efterföljande minnestest. Det visade sig att joystickgruppen kunde återerinra sig fler ord än cykelgruppen. Effekten var oväntad och misstänks bero på bättre koncentrationsmöjligheter för joystickgruppen.</p>

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2009.

Masteroppgaven handler om skolegangen til barn i Trondheim under andre verdenskrig. Hovedfokuset i oppgaven er hvordan andre verdenskrig påvirket momenter av skolegangen, som for eksempel skolebygget, lærerne og hverdagen generelt. Et viktig fokus i oppgaven er også på minner, og hvordan og hvorfor man husker.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2005. / Härtill 8 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 3 uppsatser.

No description available.

Sömn och  förmågan att minnas persoliga händelser är en fundamental funktion i vårt liv och har en betydande roll för vårt välbefinnande. Denna studie ämnade undersöka om det föreligger något samband mellan insomnibesvär och minnet för personliga händelser under kontroll för variabler såsom emotioner och ålder. Vidare undersöktes relationen mellan sömnrelaterad oro och minnet för personliga händelser. Datainsamlingen bygger på en enkätundersökning riktad till en studentpopulation där urvalet utgjordes av 314 deltagare. Resultaten indikerar att det fanns ett signifikant samband mellan insomnibesvär och minnet för personliga händelser efter kontroll för emotioner och ålder. Ett signifikant samband påvisades även mellan sömnrelaterad oro och minnet för personliga händelser. I diskussionen belyses minnet för personliga händelser som en möjlig faktor som kan vidmakthålla insomnibesvär. / Sleep and our ability to remember personally experienced events is a fundamental function in our lives and plays an important role in our wellbeing. The aim of this study was to investigate whether there is a relationship between insomnia symptoms and memory for personally experienced events, while controlling for the effects of variables such as emotions and age. We also investigated the relationship between sleeprelated worry and memory for personally experienced events. Data was collected through a survey, which was conducted in a student population of 314 respondents. Results indicate that there was a significant correlation between insomnia symtpoms and memory for personally experienced events after controlling for emotions and age. Significant correlations were also found between sleeprelated worry and memory for personally experienced events. The role of memory for personally experienced events as a possible factor for maintaining insomnia symptoms is discussed further.