No description available.

Podcast är ett underhållningsformat som växer mer och mer. År 2019 lyssnade 55% av svenskainternetanvändare på podcasts. Då man oftast lyssnar via sin smartphone samtidigt som man görnågot annat kan det vara lätt att zona ut och missa delar av avsnittet. Denna studie syftar till attundersöka hur en informationsgrafik som ligger i den mobilapp man använder för att lyssna påpodcast kan se ut, samt om den kan göra att man minns mer av det man precis har lyssnat på.En inledande studie genomfördes för att undersöka hur olika människors podcastvanor såg ut,hur och var de lyssnade, samt om de tenderar att zona ut kortare stunder. Resultatet bekräftade atten stor mängd personer ofta glömde bort vissa delar av den podcast de lyssnat på, samt attsmartphone var det främst förekommande mediet som användes.För att kunna besvara syftet har, genom en designprocess, tre olika koncept av informationsgrafiktagits fram och testats. Dessa har sedan jämförts med test på om man bara lyssnar på podcasten.Resultaten visar tendenser på att man minns mer om man ser en informationsgrafik samtidigtsom man lyssnar på podcasten, men att det egentligen inte spelar så stor roll hurinformationsgrafiken ser ut. Informationsgrafiken kan vara olika grader av abstrakt beroende vadpodcasten handlar om just då. Det är dock viktigt att informationsgrafiken innehåller text tillillustrationerna och att siffror visas i tydliga diagram. Det är också väldigt uppskattat att ha medinformation om vem som talar i podcasten just då. / Podcast is a form of entertainment that grows increasingly. In 2019, 55% of Swedish internetusers listened to podcasts. As one often listens via one’s smartphone at the same time as doingsomething else it is easy to zone out and miss parts of the episode. This study aims to explore howan infographic inside the application one uses to listen to podcast can look and whether it canmake one remember more of what one just listened to.An initial study was conducted to investigate what different people’s podcast habits looked like,how and when they listened, as well as if they tend to zone out for shorter periods. The resultconfirmed that a large amount of people often forgot some parts of the podcast they listened to. Italso showed that smartphone was the most common medium that was used.Through a design process, three different concepts of infographics have been produced andtested to answer the purpose of this study. These concepts have been compared to a test resultfrom users only listening to the podcast and not viewing the infographic. The result tends toshow that you remember more if viewing an infographic but that it doesn’t matter how it isdesigned. The infographic can be designed in different degrees of abstraction depending on whatthe podcast is about right then. However, it is important that the infographic contain text next tothe illustrations and that figures are shown in clear diagrams. It is also very appreciated to includeinformation about who is speaking in the podcast right then.

För att tillgodogöra sig fakta och omvandla den till kunskap så är det viktigt att vi kan minnas och komma ihåg det vi ser och hör. Precis som vi behöver bra program i vår dator för att hantera informationen, så kan vi få hjälp av minnesstrategier för att lättare kunna placera och plocka fram minnen.Arbetets syfte och frågeställning har varit att belysa tillämplighet och användande av minnesteknik och minnesträning som undervisnings- och inlärningsverktyg inom allmänpedagogisk undervisning, samt även se på dess möjligheter och begränsningar.Underlaget till den teoretiska bakgrunden har framförallt inhämtats från tidigare forskning, studier, och annan för ämnet relevant litteratur.Arbetets metod är induktiv och förhållningssättet hermeneutiskt då målet varit att skapa förståelse. Vidare har arbetet ett kvalitativt angreppssätt baserad på observationer av företeelser och data och till sin undersökningsform deskriptiv då avsikten varit att belysa och beskriva tillämplighet och användande av minnesteknik.Resultaten visade att forskningsfältet kring minnesträning var i viss mån motsägelsefullt och spretigt, vissa studier visade på effekter, medan andra helt förkastade samma teori. Likaså kunde vi se att en del forskning tenderar att vara självrefererande och partisk och inte alltid samstämmig. Vidare pekade resultatet på att det inte fanns någon entydigt bild om fördelarna och effekter av minnesträning. Arbetet visade också på att det finns såväl möjligheter som begränsningar med olika former av minnesteknik. Arbetet kunde också påvisa ett antal goda exempel där lärare och skolor med stor framgång och goda resultat bedrivit minnesträning som naturliga inslag i undervisningen.I slutsatsen kunde vi konstatera att det fanns ett stort behov av fristående och objektiv forskning kring minnesträning och dess effekter i allmänhet. Vi såg också ett stort forskningsbehov kring icke datorbaserad minnesträning och likaså ett behov av forskning med fokus på allmänpedagogik. Vi har också kunnat se att minnesträning ger effekter på bland annat arbetsminnet, och att det är viktigt att vara engagerad som lärare.

This master’s thesis has the intent of showing that the tattoo can be regarded as an individuals document according to prevailing notions in archival science. Suzanne Briets definition of the concept of document is used in this thesis as a widening definition, a document does not have to presented in a defined form, it is only required to represent an object or intellectual phenomenon and to be informative. Tattoos are presented in this thesis as informative with regard to the status and position of russian/soviet convicts and as such presenting an individuals identity within a specific context. As documents they also provide the individual with the essential evidence of his or her endeavours in a criminal environment. Also, they have the ability to function as an individuals memories of relationships, hardships and comradeships. Memory, evidence and identity are concepts upon which archival theorists are reworking the role of archives and documents in society and culture. The method presented in this thesis is image analysis applied to a selected number of photographs and drawings owned and published by a design and publishing company in London. The image analysis has as its focus the tattoos visible upon individuals bodies, these tattoos are interpreted and made relevant with regard to historical circumstances and the prison environment. The image analysis in this thesis is complemented by litterature studies. The thesis also provides a recapitulation regarding previous research concerning tattoos within the human and social studies. The conclusion this thesis presents is that it is possible to view the tattoo as a document, bound to an individual, which mirrors the society and culture in which the individual finds himself. It is also possible to view the tattoo as mirroring indivudals possibilities, wishes and memories. Finally, the tattoo presents itself, in this context, as a document that may represent a critique of a dominant society or simply the voice of the alienated.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att ge en översikt över forskning som belyser och identifierar lågstadieelevers svårigheter i räkneförmågan liksom de konsekvenser svårigheterna orsakar. Av 11 vetenskapliga publikationer, varav en rapport, en avhandling och resterande vetenskapliga artiklar, beskrivs räkneförmågan med hjälp av subkategorier. Av subkategorierna kan olika svårigheter, som relateras till lågstadieelevers räkneförmåga i addition, identifieras. De huvudsakliga svårigheterna kopplas till elevers kognition, t.ex. minnet och taluppfattning. Vidare beskrivs även konsekvenser utav att ha svårigheter i räkneförmågan. Forskningen belyser problem som lågstadieelever befinner sig i, men även långsiktiga problem som inte upptäcks förrän i äldre ålder.

Människan minns händelser och rörelser som hon själv genomfört bättre än de hon fått berättade för sig. Minnet för händelser och rörelser behandlas i det episodiska minnet. Multimodal memory theory är en teori om det episodiska minnet vilket bland annat behandlar förkunskapernas och modaliteternas betydelse för minneskapaciteten. Då människan genomför något används den motoriska modaliteten och då hon får höra något berättas används den verbala modaliteten. Det som har undersökts är om minnet och förståelsen för komplexa och tekniska lösningar påverkas av vilket modalitet som används vid inkodningen. Undersökningen visade inte någon skillnad på förståelse eller minneskapacitet för komplexa och tekniska lösningar, beroende av vilket modalitet som används vid inkodningen. En anledning till att undersökningen inte visade någon skillnad kan vara att mätredskapet var för trubbigt. Det är även möjligt att resultatet hade blivit ett annat om utformningen på experimentet hade varit annorlunda.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2010.