Att elever lyckas automatisera grundläggande talkombinationer är en viktig del av deras utveckling i matematik. Automatisering frigör mental kapacitet i hjärnan, med mindre nivåer av matteångest och möjlighet att lösa komplexa uppgifter i snabbare takt som följd. Därför är det oroande att det verkar som att inte tillräckligt många elever når en fullgod nivå av automatisering, vilket borde resultera i att större fokus läggs på att hitta effektiva interventioner som hjälper elever att utvecklas inom området. Syftet med studien är att undersöka matematikappen Nomps effekt på elevers automatisering av grundläggande talkombinationer i årskurs 4–6. Vi vill även se om, och i så fall hur, elever som tränat med Nomp skiljer sig från elever som genomgått träning med papper och penna. Teorin utgår från det kognitiva perspektivet, och särskilt minnets roll i elevers automatisering av grundläggande talkombinationer. En kvantitativ metod användes för att göra en kvasiexperimentell interventionsstudie. Urvalet bestod av totalt 30 elever i årskurs 4, och eleverna fick göra ett förtest innan interventionen påbörjades. Efter fyra veckor och totalt 100 minuters färdighetsträning med Nomp (experimentgrupp) eller papper och penna (jämförelsegrupp) fick eleverna göra eftertestet, som var identiskt med förtestet. Datan analyserades sedan med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultatet visade att eleverna presterade statistiskt signifikant bättre på eftertestet i jämförelse med förtestet. Inga signifikanta skillnader noterades mellan experiment- och jämförelsegrupp. Utifrån vår begränsade studie finns det tecken på att färdighetsträning med både Nomp, och särskilt papper och penna, är effektiva sätt att utveckla elevers automatisering av grundläggande talkombinationer.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att ge en översikt över forskning som belyser och identifierar lågstadieelevers svårigheter i räkneförmågan liksom de konsekvenser svårigheterna orsakar. Av 11 vetenskapliga publikationer, varav en rapport, en avhandling och resterande vetenskapliga artiklar, beskrivs räkneförmågan med hjälp av subkategorier. Av subkategorierna kan olika svårigheter, som relateras till lågstadieelevers räkneförmåga i addition, identifieras. De huvudsakliga svårigheterna kopplas till elevers kognition, t.ex. minnet och taluppfattning. Vidare beskrivs även konsekvenser utav att ha svårigheter i räkneförmågan. Forskningen belyser problem som lågstadieelever befinner sig i, men även långsiktiga problem som inte upptäcks förrän i äldre ålder.