<p>Jag har bedrivit en studie där elever fick försöka lösa en problemlösningsuppgift i matematik. Baserat på hur eleverna hanterade uppgiften har de delats in i olika kategorier. Eleverna hade många olika tillvägagångssätt både beräkningsmässigt och till hur de hanterade hela frågeställningen, deras problemlösningsförmåga vid det aktuella tillfället varierade också. När en problemlösningsuppgift i matematik skall lösas sker det på olika sätt beroende av hur innehållet i uppgiften uppfattas och vilken eller vilka delar som uppmärksammas. Olika individer kan använda olika metoder och tankeredskap, det kan också skilja sig för samma individ vid olika tillfällen. Det kan även hända att en individ inte alls kan eller vill lösa problemuppgiften och det kan också ha olika orsaker. Om en problemlösningsuppgift är möjlig att lösa eller ej för en individ har inte minst sin orsak i vilken kunskapssyn som dominerar kulturen eller samhället individen lever i. Jag har främst intresserat mig för de strategier elever använder när de arbetar med problemlösningsuppgiften i matematik och huruvida hanteringen av uppgiften skiljer sig eller ej mellan olika åldrar av elever i grundskolan.</p>

Jag har bedrivit en studie där elever fick försöka lösa en problemlösningsuppgift i matematik. Baserat på hur eleverna hanterade uppgiften har de delats in i olika kategorier. Eleverna hade många olika tillvägagångssätt både beräkningsmässigt och till hur de hanterade hela frågeställningen, deras problemlösningsförmåga vid det aktuella tillfället varierade också. När en problemlösningsuppgift i matematik skall lösas sker det på olika sätt beroende av hur innehållet i uppgiften uppfattas och vilken eller vilka delar som uppmärksammas. Olika individer kan använda olika metoder och tankeredskap, det kan också skilja sig för samma individ vid olika tillfällen. Det kan även hända att en individ inte alls kan eller vill lösa problemuppgiften och det kan också ha olika orsaker. Om en problemlösningsuppgift är möjlig att lösa eller ej för en individ har inte minst sin orsak i vilken kunskapssyn som dominerar kulturen eller samhället individen lever i. Jag har främst intresserat mig för de strategier elever använder när de arbetar med problemlösningsuppgiften i matematik och huruvida hanteringen av uppgiften skiljer sig eller ej mellan olika åldrar av elever i grundskolan.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att ge en översikt över forskning som belyser och identifierar lågstadieelevers svårigheter i räkneförmågan liksom de konsekvenser svårigheterna orsakar. Av 11 vetenskapliga publikationer, varav en rapport, en avhandling och resterande vetenskapliga artiklar, beskrivs räkneförmågan med hjälp av subkategorier. Av subkategorierna kan olika svårigheter, som relateras till lågstadieelevers räkneförmåga i addition, identifieras. De huvudsakliga svårigheterna kopplas till elevers kognition, t.ex. minnet och taluppfattning. Vidare beskrivs även konsekvenser utav att ha svårigheter i räkneförmågan. Forskningen belyser problem som lågstadieelever befinner sig i, men även långsiktiga problem som inte upptäcks förrän i äldre ålder.