<p><p>Syftet med arbetet var att undersöka vilka möjligheter den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken ger pedagoger för att utveckla barns kritiska tänkande. För att undersöka detta genomförde jag intervjuer och en observation på en förskola som arbetar Reggio Emiliainspirerat. Det jag tittade på i studien var vilket huvudsyfte pedagogerna hade med sitt arbete med att utmana barnets kritiska tänkande, vad den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken gav för möjligheter respektive svårigheter i det arbetet samt hur pedagogerna använde sig av de möjligheter som uppstod. Resultat visade att det är viktigt att utmana barnen i deras tänkande för att få fram det kompetenta barnet. Det framkommer också att möjligheterna är väldigt stora med detta arbetssätt och att pedagogerna är bra på att ta tillvara på de möjligheterna. De slutsatser som man kan dra av studien är att arbetet med att utmana barnets kritiska tänkande aldrig får stagnera utan måste kontinuerligt finnas med i den pedagogiska verksamheten för att få barn som vågar ifrågasätta och som är intresserade av att söka efter ny kunskap.</p></p>

Syftet med arbetet var att undersöka vilka möjligheter den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken ger pedagoger för att utveckla barns kritiska tänkande. För att undersöka detta genomförde jag intervjuer och en observation på en förskola som arbetar Reggio Emiliainspirerat. Det jag tittade på i studien var vilket huvudsyfte pedagogerna hade med sitt arbete med att utmana barnets kritiska tänkande, vad den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken gav för möjligheter respektive svårigheter i det arbetet samt hur pedagogerna använde sig av de möjligheter som uppstod. Resultat visade att det är viktigt att utmana barnen i deras tänkande för att få fram det kompetenta barnet. Det framkommer också att möjligheterna är väldigt stora med detta arbetssätt och att pedagogerna är bra på att ta tillvara på de möjligheterna. De slutsatser som man kan dra av studien är att arbetet med att utmana barnets kritiska tänkande aldrig får stagnera utan måste kontinuerligt finnas med i den pedagogiska verksamheten för att få barn som vågar ifrågasätta och som är intresserade av att söka efter ny kunskap.

<p>Uppsatsen har en etnografisk ansats, där litteraturstudier, intervjuer och observationer ger en beskrivande bild av de Bonos arbetssätt Sex tänkande hattar. Det huvudsakliga syftet med studien är att utifrån ett lärarperspektiv beskriva hur man i praktiken arbetar med de Bonos Sex tänkande hattar i Australien och varför man valt att göra så. Syftet är också att redovisa olika sätt att se på barns tänkande samt åskådliggöra idén med de Bonos modell. </p><p>Resultatet från intervjuerna visar att alla informanter har en positiv inställning till Sex tänkande hattar. Genom att arbeta med Sex tänkande hattar menar de att eleverna får kunskap om det egna tänkandet, vilket också är de Bonos idé med modellen. Anledningen till att vissa informanter valt bort att arbeta med Sex tänkande hattar är bland annat att lektionerna tar lång tid att planera och genomföra, samt att informanterna anser sig behöva stöd från kollegor och ledning för att arbeta med modellen.</p>

<p>Jag har bedrivit en studie där elever fick försöka lösa en problemlösningsuppgift i matematik. Baserat på hur eleverna hanterade uppgiften har de delats in i olika kategorier. Eleverna hade många olika tillvägagångssätt både beräkningsmässigt och till hur de hanterade hela frågeställningen, deras problemlösningsförmåga vid det aktuella tillfället varierade också. När en problemlösningsuppgift i matematik skall lösas sker det på olika sätt beroende av hur innehållet i uppgiften uppfattas och vilken eller vilka delar som uppmärksammas. Olika individer kan använda olika metoder och tankeredskap, det kan också skilja sig för samma individ vid olika tillfällen. Det kan även hända att en individ inte alls kan eller vill lösa problemuppgiften och det kan också ha olika orsaker. Om en problemlösningsuppgift är möjlig att lösa eller ej för en individ har inte minst sin orsak i vilken kunskapssyn som dominerar kulturen eller samhället individen lever i. Jag har främst intresserat mig för de strategier elever använder när de arbetar med problemlösningsuppgiften i matematik och huruvida hanteringen av uppgiften skiljer sig eller ej mellan olika åldrar av elever i grundskolan.</p>

Uppsatsen har en etnografisk ansats, där litteraturstudier, intervjuer och observationer ger en beskrivande bild av de Bonos arbetssätt Sex tänkande hattar. Det huvudsakliga syftet med studien är att utifrån ett lärarperspektiv beskriva hur man i praktiken arbetar med de Bonos Sex tänkande hattar i Australien och varför man valt att göra så. Syftet är också att redovisa olika sätt att se på barns tänkande samt åskådliggöra idén med de Bonos modell. Resultatet från intervjuerna visar att alla informanter har en positiv inställning till Sex tänkande hattar. Genom att arbeta med Sex tänkande hattar menar de att eleverna får kunskap om det egna tänkandet, vilket också är de Bonos idé med modellen. Anledningen till att vissa informanter valt bort att arbeta med Sex tänkande hattar är bland annat att lektionerna tar lång tid att planera och genomföra, samt att informanterna anser sig behöva stöd från kollegor och ledning för att arbeta med modellen.

Jag har bedrivit en studie där elever fick försöka lösa en problemlösningsuppgift i matematik. Baserat på hur eleverna hanterade uppgiften har de delats in i olika kategorier. Eleverna hade många olika tillvägagångssätt både beräkningsmässigt och till hur de hanterade hela frågeställningen, deras problemlösningsförmåga vid det aktuella tillfället varierade också. När en problemlösningsuppgift i matematik skall lösas sker det på olika sätt beroende av hur innehållet i uppgiften uppfattas och vilken eller vilka delar som uppmärksammas. Olika individer kan använda olika metoder och tankeredskap, det kan också skilja sig för samma individ vid olika tillfällen. Det kan även hända att en individ inte alls kan eller vill lösa problemuppgiften och det kan också ha olika orsaker. Om en problemlösningsuppgift är möjlig att lösa eller ej för en individ har inte minst sin orsak i vilken kunskapssyn som dominerar kulturen eller samhället individen lever i. Jag har främst intresserat mig för de strategier elever använder när de arbetar med problemlösningsuppgiften i matematik och huruvida hanteringen av uppgiften skiljer sig eller ej mellan olika åldrar av elever i grundskolan.