Syfte: Studiens syfte är att är beskriva hur familjer påverkas när en eller båda föräldrarna har någon form av missbruksproblematik. Vi vill även beskriva professionellas erfarenheter av hur ett missbruk påverkar föräldraskapet. Metod: Vi använde oss av den hermeneutiska traditionen med kvalitativ metod som grund och kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod, intervjuerna var semistrukturerade och vid intervjutillfällena användes en intervjuguide. Vid analys av intervjuerna användes latent innehållanalys. Resultat: Resultatet påvisar att i familjer, där en eller båda föräldrarna har någon form av missbruksproblematik, råder det brist på struktur och regler. Även om de professionella arbetar med föräldraskap så fokuseras det mestadels på barnens behov exempelvis som att ge dem trygghet och kärlek. Det är just det som föräldraskap innebär, att vara där för sina barn. Resultatet visar också att samhället och det sociala arvet samt nätverket runt föräldrarna påverkar dem i hur de blir och beter sig i sitt föräldraskap och hur dessa föräldrar hanterar olika familjesituationer i det vardagliga livet.

No description available.

Denna studie belyser självmedicineringshypotesen (SMH), inom missbruk, ur ett individperspektiv. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer som uppfattar sig som självmedicinerare. En fenomenologisk analys har utförts baserad på tre teman; alkoholdebuten, drogvalet och missbruket efter debuten. I analysen framkommer att en av intervjupersonerna självmedicinerade enligt SMH, en person gjorde det till viss del, medan två inte självmedicinerade i enighet med SMH. Studien behandlar frågan om sambandet mellan effektsökande och drogval. Identitet och känsla av grupptillhörighet visade sig vara en central faktor i missbruksbilden. Undersökningen visar på komplexiteten med missbruk och att SMH kan vara begränsad. Andra faktorer kan spela in i missbruksbilden, till exempel spänningssökande personlighet.

This qualitative research overview consists of the State of knowledge about people with dual diagnosis. The focus is on what Psychiatry reform meant for people with mental disabilities. Author`s ambition has been to consolidate current understanding in the problem area. The purpose of the paper is to make an analysis of the State of knowledge concerning individuals within psychiatry with simultaneously addiction problems. The issues that will be processed are: what it means to live with dual diagnosis, how to coordinate cooperation efforts, and what is the evidence-based mode. Authors process the empirical material from both an expert and an organizational perspective. The empirical material consists of fifteen articles written by expertise authors in the area. The material has been processed and compiled by hermeneutic method. Results from the empirical material show a consensus regarding the State of knowledge among staff concerning individuals with dual diagnosis, gaps between, the collaborative efforts and underdeveloped evidence-based practices. In the analysis, the theory of KASAM was used to highlight the result from a salutogenic perspective. The authors of the paper make the following conclusion, that Psychiatry reform meant both positive and negative changes for persons with mental disabilities Keywords: Mental disability, addiction, dual diagnosis, synergy, evidence-based knowledge, salutogenic perspective

Vårt syfte med denna studie var att få en ökad förståelse för hur ett urval yrkesprofessionella, två barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvärprofessionellt team, bestående av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. Våra huvudsakliga resultat är att motivationsarbete är något som är ständigt närvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vårt resultat är det några verktyg som är mer betydelsefulla än andra i arbetet med gravida missbrukare. Vi har valt att kalla dessa verktyg för screening, förtroende, anknytning samt intresse och engagemang. Vår viktigaste slutsats är att gravida kvinnor med missbruk har en komplex problematik där flera instanser behöver samarbeta för att kvinnan ska ges ett bra stöd. För att dessa kvinnor inte ska förläggas mellan de berörda instanserna är det fördelaktigt om det finns någon som har etablerat kontakt med kvinnan och berörda instanser.   Nyckelord: Missbruk, graviditet, roll, motivation.

<p><p>Syfte: Studiens syfte är att är beskriva hur familjer påverkas när en eller båda föräldrarna har någon form av missbruksproblematik. Vi vill även beskriva professionellas erfarenheter av hur ett missbruk påverkar föräldraskapet. Metod: Vi använde oss av den hermeneutiska traditionen med kvalitativ metod som grund och kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod, intervjuerna var semistrukturerade och vid intervjutillfällena användes en intervjuguide. Vid analys av intervjuerna användes latent innehållanalys. Resultat: Resultatet påvisar att i familjer, där en eller båda föräldrarna har någon form av missbruksproblematik, råder det brist på struktur och regler. Även om de professionella arbetar med föräldraskap så fokuseras det mestadels på barnens behov exempelvis som att ge dem trygghet och kärlek. Det är just det som föräldraskap innebär, att vara där för sina barn. Resultatet visar också att samhället och det sociala arvet samt nätverket runt föräldrarna påverkar dem i hur de blir och beter sig i sitt föräldraskap och hur dessa föräldrar hanterar olika familjesituationer i det vardagliga livet.</p></p>

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att genom ett maktperspektiv undersöka de professionellas upplevelser av de konsekvenser som NPF i kombination med missbruk medför för den enskilda individen i en, genom kommun och landsting, vårdande eller stödjande situation. Studiens vetenskapliga ansats kan beskrivas som en tolkande fenomenologisk ansats där studiens empiriska material har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer och senare analyserats med en GT-inspirerad (Grundad Teori) metod och maktteori. Fem intervjuer genomfördes, intervjupersonerna som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval var professionella verksamma i verksamheter, som arbetar mot individer som lever med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk, inom både kommun och landsting. Intervjuerna transkriberades för att därefter ges koder som grupperades i kategorier som tillsammans representerade empirins centrala budskap.       Studien visar att makt genomsyrar interaktionen mellan professionella och individer med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk samt i interaktionen mellan olika professioner inom kommun och landsting. Studien påvisar att makten gentemot individer med NPF och missbruk i många fall möjliggörs genom social kategorisering och att strukturell makt befäster en tydligt definierbar utsatthet.

Denna studie har till syfte att undersöka hur medberoende till substansmissbrukare upplever sin medberoendeproblematik och den behandling som de är eller varit delaktig i. Studien bygger på tre stycken kvalitativa intervjuer med semistrukturerad karaktär. Intervjuerna har genomförts med tre stycken föräldrar till barn med substansmissbruk. Det finns begränsat med forskning inom området som berör medberoendes upplevelse av behandling. Det empiriska materialet har analyserat med inspiration av en fenomenologisk forskningsansats. Resultatet visar att de medberoende påverkats både psykiskt och fysiskt av sitt medberoende, detta har yttrats sig i oro, stress, bristande socialt kontaktnät, bristande ork samt kontroll. Vidare visar resultatet att behandlingen har bidragit till att utveckla acceptans, insikt, hopp, mod, trygghet, förtroende och en minskad känsla av ensamhet. Resultatet visar ytterligare en önskan om ökad kunskap kring medberoende samt att behandlingen för medberoende ska synliggöras i samhället. Utifrån resultatet kan vi se vikten av att samhället börjar nyttja mer resurser till de medberoende i förebyggande syfte. Detta skulle i sin tur möjliggöra att de som utvecklat ett medberoende så tidigt som möjligt kan få stöd och hjälp och därigenom känna sig mindre ensam med sin problematik.

Missbruk och beroende är pågående problem i vårt samhälle. Personer med missbruksproblematik drabbas ofta av ohälsa och komplexa tillstånd som kräver stora resurser från vården. Patienter med missbruksproblematik kan vara krävande både för vården som organisation och för sjuksköterskan som individ. Syftet var att undersöka sjuksköterskans attityder till att vårda patienter med missbruksproblematik Metoden var en litteraturstudie. Totalt nio artiklar som sökts fram i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO kvalitetsgranskades enligt Polit och Becks granskningsmall och byggde upp studiens resultat. Resultatet visar generellt en negativ inställning bland sjuksköterskor till att vårda patienter med missbruksproblematik. Slutsats: Trots generellt negativ attityd finns det fåtalet sjuksköterskor som känner tillfredställelse i sitt arbete.

The aim of this study was to highlight homelessness through the perspective of formerly homeless men and women. The research questions focused on the informants experiences of the process into and out of the homeless situation and how their experiences could contribute to the knowledge about the social problem of homelessness. Besides the theoretical perspective of narrative and life course research, Fuchs Ebaugh exit theory and Honneth confirmation theory were used as theoretical guidelines. The empirical material consists of five life stories obtained through indepth interviews. The results of the study indicate that alcohol and drug use was of importance for the process towards homelessness. External factors as the change in the organization of the housing market in the 1990´s may also had an impact on the lifes of the informants. The turning point, as the informants described it, was a combination of a lifestyle that they started to find more and more untenable, escalating drug- and alcohol abuse and increasing negative social relationships. Further, a home, to have an adress and a place to live, were described as essential to anable a change of their life situation. Concludingly, the importance of supportive personal relationships, both in the private sphere and with professionals, was stressed by all informants as important towards a positive change.