Denna sociologiska uppsats behandlar några faktorer som kan påverka ungdomar, som i sin tur kan leda till ett utanförskap. Under tonårsfrigörelsen genomgår ungdomar en fas, då de kan riskera att bli beroende av exempelvis alkohol eller droger. Detta kan i sin tur leda till att de kan hamna utanför samhället. Syftet med arbetet är att undersöka vad samhället kan göra och vad de har för skyldigheter för att fånga upp dessa ungdomar. Med utgångspunkt från Halmstad kommun. Uppsatsen bygger på kvalitativ metod med intervjuer. Gemensamt för våra informanter är, att de arbetar med barn och ungdomar. De har skyldighet och ansvar att försöka fånga upp ungdomarna på olika sätt. I uppsatsen används teorier och forskning som är kopplade till det sociala fenomenet, ungdomar i riskzon för ett beroende, ur ett myndighetsperspektiv. Resultatet visar att ungdomar som inte har en fast och trygg grund att stå på löper större risk att hamna i ett beroende på grund av ett missbruk. Men det visar också att tonårsfrigörelsen kryper allt längre ner i åldrarna på grund av att samhällsattityden har förändrats. Just i Halmstad kommun finns det ett bra skyddsnät för att fånga upp ungdomar som är på glid om man ser det ur ett myndighetsperspektiv. Skyddsnätet är uppbyggt på ett nära samarbete mellan olika myndigheter och sociala institutioner.

Abstrakt Att som anhörig leva nära ett beroende påverkar ens hälsa och välmående. Som anhörig behöver man hjälp, stöd och råd att förbättra sin livssituation. Det stöd som ges till anhöriga har fokus på anhörigas situation i form av egen personlig utveckling, råd och stöttning. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser av hur det är att leva i en familj med missbruk, anhörigas upplevelser av det anhörigstöd som har erbjudits dem och vad detta stöd har inneburit för deras hälsa och välmående. Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie, innehållande fem respondenter. Intervjuerna sammanställdes genom en tematiserad innehållsanalys och resultatet visade på att innan stödet mådde anhöriga dåligt i form av bl a oro, ångest, sömnproblem och andra fysiska besvär. Kontakten med stödet kom oftast i samband med att missbrukaren genomgick en behandling. Det stöd som har erbjudits respondenterna var i form av en anhörigvecka samt stöttning genom Al-Anon och Nar-Anon (tolvstegprogrammets anhörigstöd). Några respondenter hade även fått personliga samtalskontakter. Respondenterna mådde bättre och hade en bättre livssituation efter stödet.

Syftet med denna studie var att undersöka ifall det fanns ett samband mellan föräldrars bristande omsorgsförmåga och ungdomars droganvändning samt kriminalitet. Kan en persons uppväxt påverka huruvida den börjar använda droger eller har ett kriminellt beteende? En hypotes formulerades som löd: Det finns ett samband mellan föräldrars bristande omsorgsförmåga och droger samt kriminalitet. För att kunna styrka hypotesen användes kvantitativ metod genom statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Datan som behandlades inhämtades via UngDok-formulär som rörde ungdomar mellan 12 till 24 år på öppenvårdsmottagningar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Resultatet visar att föräldrars bristande omsorgsförmåga har ett samband med ungdomars droganvändning samt kriminalitet.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns skillnader och likheter mellan pojkar och flickor av de som skrevs in i behandling på någon av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö under 2012. Studien bygger på material från databasen UngDOK där uppgifter från inskrivnings- och utskrivningsformulär som mottagningarna använder sig av i sin kontakt med ungdomarna har sammanställts och analyserats. Frågeställningarna har varit om det finns skillnader och likheter vad det gäller könstillhörighet och psykisk hälsa vid påbörjad öppenvårdsbehandling. En annan frågeställning som undersöktes var om insatserna som ungdomarna blev föremål för varierade beroende på kön. Resultatet visade att flickor i regel mår psykiskt sämre än pojkar. De lider i större utsträckning av oro/ångest, sömnproblem och depression. Beträffande insatser så deltog pojkar oftare i olika nätverkssamtal än vad flickorna gjorde. Flickorna deltog i större utsträckning i hälsosamtal och läkarbesök. Av resultatet kan man också se att det är större andel pojkar än flickor som söker hjälp och det är viktigt att undersöka detta vidare för att möjliggöra en förändring av det.

Bakgrund: Droger är någonting som funnits under en lång tid. Många använder droger som hjälp mot olika psykiska problem och detta påverkar fysiken, psyket och det sociala livet på ett negativt sätt. Det finns en okunskap om missbruk inom vården. Syfte: Att belysa hur personer med tidigare missbruksproblematik upplever att de kunnat få stöd för att förhindra och avsluta sitt missbruk. Metod: En intervjustudie med fyra män och tre kvinnor med avslutat missbruk. Vid analys av material användes Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Samtliga informanter upplevde att deras otrygga bakgrunder med brist av stöd och närhet från föräldrarna var en anledning till deras låga självkänsla och därmed deras missbruksdebut. De upplevde stora brister i vården vad gällde stöd och hjälp för att kunna avsluta missbruket.  Slutsatser: Informanterna upplevde brister i vården som gjort att de inte fått det stöd och hjälp de var i behov av. Författarna till studien anser att en förbättring av vården behövs för att kunna stödja missbrukare och ge dem de rätta verktygen för att kunna avsluta missbruket. Det finns även ett behov av en större förståelse för missbrukares livsvärld och orsak till missbruk då de negativa attityder inom vården kan komma påverka kvalitén på den hjälp som ges.

Bakgrund I Sverige sker en ökning av Cannabis bruk bland tonåringar. Rapporter uttrycker oro över att tonåringar kommer att bli beroende. Bakom varje tonåring finns anhöriga, föräldrar eller syskon, som kan utveckla ett medberoende. Medberoende personer låter sig ofta styras av personen som missbrukar och tappar därför många gånger fokus på sig själv och sitt eget välbefinnande. Genom livsvärldsteorin betonas människans upplevelser och erfarenheter i hennes dagliga liv. Om livsvärldsperspektivet används i vården blir inriktningen på de anhörigas perspektiv naturligt för vårdpersonalen och de anhörigas situation och behov uppmärksammas.   Syfte Syftet är att belysa anhörigas upplevelser av att leva med en missbrukande tonåring.   Metod Genom en forskningsöversikt redovisar studien det nuvarande kunskapsläget om hur anhöriga upplever det att leva med en missbrukande tonåring. Sammanlagt 14 artiklar har kritiskt granskat och därefter analyserats och sammanställts till ett resultat i enlighet med Forsberg och Wengströms (2008) beskrivning.   Resultat Föräldrar till missbrukande tonåringar förnekar många gånger tidiga tecken på missbruksproblematik och inser inte allvaret förrän problemet är väl etablerat. Föräldrar skuldbelägger sig själva för sina barns problem och upplever ofta skam till följd av samhällets dömande åsikter. Missbrukaren får ett förändrat beteende och livsstil. Stöld och hot förekommer både inom och utanför familjen. Syskon påverkas av missbrukarens beteende och upplever ilska och rädsla. Många gånger hamnar syskon i skymundan för missbrukaren och deras behov kommer ofta i andrahand. Missbruksproblematiken inverkar på hela familjen och resulterar ofta i upplevelser av stress, isolering och förstörda familjerelationer.   Slutsats Anhöriga upplever skuld, skam, rädsla, sorg och lidande i vardagen med den missbrukande tonåringen, med försämrad livskvalitet och hälsa som följd. Vården måste uppmärksamma anhörigas livssituation och erbjuda vård och stöd för att hjälpa denna utsatta grupp. Forskning kring ämnet har visat sig vara mycket begränsad och behöver därför kompletteras ytterligare.

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan klienter med missbruksproblematik och deras socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Vi ville söka reda på hur klienter upplever relationen med sina socialsekreterare, vilken betydelse relationen har samt hur en bärande relation skapas. För att få svar på detta genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med personer som har en pågående kontakt med en socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Som analysverktyg valdes ett maktperspektiv samt Goffmans dramaturgiska rollteori. Resultaten visade på en variation i intervjupersonernas upplevelser av relationen till sina socialsekreterare. Generellt ansågs det viktigt att ha en bra relation till sin socialsekreterare men det var inte alla intervjupersoner som upp­levde den nuvarande relationen som betydelsefull. För skapandet av en relation framkom det att öppenhet och ärlighet, intresse och engagemang, förståelse och respekt samt delaktighet och handlingsfrihet är nödvändiga faktorer. Slutsatsen är att relationen mellan klient och social­sekreterare troligtvis inte utgör hjälpen utan snarare är det som bär hjälpen.     Nyckelord: relation, klient, socialsekreterare, makt, missbruk

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att beskriva den problematik som ungdomar som växer upp med en förälder med missbruksproblematik upplever. Uppsatsen syftar till att utveckla nya kunskaper hur det är att växa upp med en förälder som har eller haft ett missbruk samt vilka konsekvenser det får för ungdomarna. Uppsatsen är en kvalitativ studie där fyra respondenter intervjuades för att besvara frågeställningar utifrån deras egna erfarenheter, känslor och tankar. Respondenterna valdes genom ett snöbollsurval och intervjuerna skedde på en trygg plats för respondenterna. Analysmetoden som användes var meningskodning samt meningskoncentrering, detta för att effektivisera arbetssättet. Uppsatsens resultat visade att ungdomarna påverkas starkt av ha en missbrukande förälder. Detta genom känslor som besvikelse, frustration, ångest, oro och skuld. Några konsekvenser som framkom var ångest, depression, svårigheter med tillit samt en förändrad syn på alkohol och droger. Det framgår även tydligt att ungdomarna intar olika roller för att sammanhålla familjen på grund missbruket.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns några eventuella skillnader vad gäller livsförhållanden mellan två grupper kvinnor inom missbruksvården i Sverige. Den ena gruppen hade varit utsatt för sexuellt våld innan sin missbruksdebut och den andra gruppen hade inte varit utsatt för detta. De faktorer som undersöktes psykisk- och fysisk hälsa, levnadsform, utbildning/försörjning och allvarligare missbruk.  Studien genomfördes med användning av en sammanställning från DOKs (Dokumentation av klient) inskrivningsformulär. Resultatet visade att det i vissa avseenden fanns skillnader mellan dessa grupper medan det i andra avseenden inte fanns någon större skillnad. Efter genomförandet av vår studie kunde vi dra slutsatsen att kvinnor med erfarenhet av sexuella övergrepp före missbruksdebuten hade sämre psykisk hälsa och de hade oftare vårdats för alkohol-, läkemedels- och narkotikaproblem än icke utsatta.

Bakgrund: Fyra procent av männen och tre procent av kvinnorna i Sveriges befolkning är beroende av alkohol och/eller droger och det finns ett okänt mörkertal. Ett missbruk påverkar både den psykiska och fysiska hälsan men har även en inverkan på individernas familjeliv och sociala liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer upplever att ett alkohol- och/eller drogmissbruk påverkar deras vardagsliv samt utforska om arbetsterapi behövs inom missbruksvården. Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod med intervjuer baserat på en öppen fråga och olika frågeområden. Tio individer intervjuades om deras upplevelser kring hur ett alkohol- och/eller drogmissbruk har påverkat deras vardag. Intervjuerna transkriberades och datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genom analysen av det insamlade materialet identifierades fyra huvudkategorier: förluster på grund av missbruk, upplevelse av skam och skuld, prioriteringar vid missbruk och motivation. Varje huvudkategori resulterade i tre underkategorier som beskriver deltagarnas olika upplevelser av huvudkategorin. Slutsats: En individs vardagsliv påverkas starkt av alkohol och droger, den prioriteras högre än allting annat och kan slå ut både familj, jobb och fritidsintressen.