The main purpose of this essay is to study the Swedish labor law concerning employees who are, aspire to be, or are expected to become parents, both men and women. Thereby accomplishing a gender perspective on the issue at hand. The study also take in to account the laws issued by the European Union, and their impact on the Swedish law system, so as to gain an international perspective. The laws regarding parental leave, both Swedish and European, involve protection for workers from being treated in a less favorable way than someone in a comparable situation, as employers are forbidden to disfavor any employee or job-seeker in basically all situations in the work place or in a recruiting context, if the disfavor is in any way related to the parental leave. The only situation where an employer is allowed to disfavor an employee regarding his or her parental leave, is if the disfavoring is a necessary consequent of the employee’s absence. However, this exception is heavily restricted and is not to be abused.   The laws concerning parental leave go hand in hand with the laws about equality and protection from discrimination. As pregnancy is tied to women alone, an employer’s choice not to hire a woman based on his or hers disinclination to cope with changes in the labor due to a woman’s right to parental leave, is in itself direct discrimination based on gender. This form of discrimination is prohibited by both Swedish and European law. The reasons for an employer, not to hire someone who is expected to invoke their right to parental leave, can often be traced to the economic consequences for the employer, however this is not an acceptable excuse, according to European law.

<p>The legal right to take time off from work to care for one`s children has been regulated in Swedish law since late 1930. This right was limited to mothers and was provided under restricted forms. There was a long qualification period and the length of parental leave was limited.</p><p>Since then, the right to parental leave has been extended through several modifications of the law. The question of equality in both the labour market and the private sector has been one of the greatest forces behind these changes. By including men in the right to take parental leave, the work place has become more equal and it is now considered a natural part of the employee’s life to request time off to care for children.</p><p>Labour Arbitration Court has shown through its case law that equality in the work place is of the utmost importance and has shown its support in this matter through its judgements. A worsened condition of employment is not accepted because an employee has taken parental leave. By ensuring employees` rights in the case of parental leave, the court believes that this can lead to a more even use of parental leave days in the long run. The fact that men have the same rights as women to be at home with their children is a contributing factor of a more equal working environment.</p><p>The regulations of The Law of Equal Opportunity, Jämställdhetslagen , protect parental rights. A pregnant employee has protection against discrimination through Jämställdhetslagen. This includes all situations, from before an employment has started until it has ended. Even after an employment has ended, this law is in effect. Changing the Law of Parental Leave, Föräldraledighetslagen, and adopting a disfavour prohibition and a paragraph of divided evidential burden, made these two laws` regulations have an interoperate effect.</p><p>Effective from January 1, 2009 there will be a new law against discrimination, Diskrimineringslagen. This law is a merger of the Jämställdhetslagen and the remaining laws of discrimination that are currently in effect. By this merger, the government’s intention is to simplify the law and make it easier to access. This law also contains the same interoperate regulations for equality within the work place as the Jämställdhetslagen.</p><p>The purpose of this essay is to examine the interoperate regulations of the Jämställdhetslagen and Föräldraledighetslagen. We want to see what rights parents have in the employer – employee relationship.   </p> / <p>Rätten att vara ledig för att ta hand om sina barn har funnits i Svensk lagstiftning sedan 1930-talet. Då gällde denna rätt enbart mammor, och under mycket begränsade former. Bland annat krävdes en lång kvalifikationstid för att överhuvudtaget få utnyttja denna rätt. Dessutom var tiden man kunde vara ledig begränsad.</p><p>Sedan dess har föräldrars rätt att vara ledig utökats genom lagstiftning vid ett antal tillfällen. Frågan om jämställdhet på både arbetsmarknaden och i den privata sfären har varit en av de största drivkrafterna för dessa förändringar. Genom att även inkludera männen, det vill säga papporna, i rätten till att vara lediga för vård av barn har arbetslivet blivit mer jämställt och det ses nu som en naturlig del av en arbetstagares liv att denne kan komma att begära ledighet för att vara hemma med barn.</p><p>Arbetsdomstolen har genom sin praxis visat att jämställdheten inom arbetslivet är av stor betydelse och har genom sina domar visat sitt stöd för detta. Försämrade anställningsvillkor eller minskade anställningsförmåner är inte godtagbart på grund av uttag av föräldraledighet. Genom att tillförsäkra arbetstagare bibehållna rättigheter vid uttag av föräldraledighet menar arbetsdomstolen att detta i förlängningen kan leda till ett jämnare uttag av föräldraledigheten. Att även männen har samma rättigheter att vara hemma med sina barn är en bidragande faktor till ett mer jämställt arbetsliv.</p><p>Även Jämställdhetslagens regelverk skyddar föräldrar och dess rättigheter. Som gravid har arbetstagaren enligt denna lags regler ett skydd mot diskriminering på grund av graviditet. Denna regel omfattar alla situationer, både innan en anställning påbörjats till dess den avslutats. Även efter en anställnings avslutande gäller denna lag. Genom att ändra i Föräldraledighetslagen och införa ett missgynnande förbud och en paragraf om delad bevisbörda, gjorde det att dessa båda lagars regelverk fick en samverkande effekt.</p><p>Från och med 1 januari 2009 kommer en ny Diskrimineringslag att träda i kraft. Denna lag är en sammanslagning av Jämställdhetslagen och övriga diskrimineringslagar som finns idag. I och med denna sammanslagning menar regeringen att lagen ska bli enklare och mer lättillgänglig. Även denna nya lag innehåller de samverkande regler för jämställdheten inom arbetslivet som Jämställdhetslagen gör.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka de samverkande regler som finns i Föräldraledighetslagen och Jämställdhetslagen (Diskrimineringslagen). Vi vill med detta se vilka rättigheter i förhållandet arbetsgivare - arbetstagare föräldrar har.</p><p> </p>

The legal right to take time off from work to care for one`s children has been regulated in Swedish law since late 1930. This right was limited to mothers and was provided under restricted forms. There was a long qualification period and the length of parental leave was limited. Since then, the right to parental leave has been extended through several modifications of the law. The question of equality in both the labour market and the private sector has been one of the greatest forces behind these changes. By including men in the right to take parental leave, the work place has become more equal and it is now considered a natural part of the employee’s life to request time off to care for children. Labour Arbitration Court has shown through its case law that equality in the work place is of the utmost importance and has shown its support in this matter through its judgements. A worsened condition of employment is not accepted because an employee has taken parental leave. By ensuring employees` rights in the case of parental leave, the court believes that this can lead to a more even use of parental leave days in the long run. The fact that men have the same rights as women to be at home with their children is a contributing factor of a more equal working environment. The regulations of The Law of Equal Opportunity, Jämställdhetslagen , protect parental rights. A pregnant employee has protection against discrimination through Jämställdhetslagen. This includes all situations, from before an employment has started until it has ended. Even after an employment has ended, this law is in effect. Changing the Law of Parental Leave, Föräldraledighetslagen, and adopting a disfavour prohibition and a paragraph of divided evidential burden, made these two laws` regulations have an interoperate effect. Effective from January 1, 2009 there will be a new law against discrimination, Diskrimineringslagen. This law is a merger of the Jämställdhetslagen and the remaining laws of discrimination that are currently in effect. By this merger, the government’s intention is to simplify the law and make it easier to access. This law also contains the same interoperate regulations for equality within the work place as the Jämställdhetslagen. The purpose of this essay is to examine the interoperate regulations of the Jämställdhetslagen and Föräldraledighetslagen. We want to see what rights parents have in the employer – employee relationship. / Rätten att vara ledig för att ta hand om sina barn har funnits i Svensk lagstiftning sedan 1930-talet. Då gällde denna rätt enbart mammor, och under mycket begränsade former. Bland annat krävdes en lång kvalifikationstid för att överhuvudtaget få utnyttja denna rätt. Dessutom var tiden man kunde vara ledig begränsad. Sedan dess har föräldrars rätt att vara ledig utökats genom lagstiftning vid ett antal tillfällen. Frågan om jämställdhet på både arbetsmarknaden och i den privata sfären har varit en av de största drivkrafterna för dessa förändringar. Genom att även inkludera männen, det vill säga papporna, i rätten till att vara lediga för vård av barn har arbetslivet blivit mer jämställt och det ses nu som en naturlig del av en arbetstagares liv att denne kan komma att begära ledighet för att vara hemma med barn. Arbetsdomstolen har genom sin praxis visat att jämställdheten inom arbetslivet är av stor betydelse och har genom sina domar visat sitt stöd för detta. Försämrade anställningsvillkor eller minskade anställningsförmåner är inte godtagbart på grund av uttag av föräldraledighet. Genom att tillförsäkra arbetstagare bibehållna rättigheter vid uttag av föräldraledighet menar arbetsdomstolen att detta i förlängningen kan leda till ett jämnare uttag av föräldraledigheten. Att även männen har samma rättigheter att vara hemma med sina barn är en bidragande faktor till ett mer jämställt arbetsliv. Även Jämställdhetslagens regelverk skyddar föräldrar och dess rättigheter. Som gravid har arbetstagaren enligt denna lags regler ett skydd mot diskriminering på grund av graviditet. Denna regel omfattar alla situationer, både innan en anställning påbörjats till dess den avslutats. Även efter en anställnings avslutande gäller denna lag. Genom att ändra i Föräldraledighetslagen och införa ett missgynnande förbud och en paragraf om delad bevisbörda, gjorde det att dessa båda lagars regelverk fick en samverkande effekt. Från och med 1 januari 2009 kommer en ny Diskrimineringslag att träda i kraft. Denna lag är en sammanslagning av Jämställdhetslagen och övriga diskrimineringslagar som finns idag. I och med denna sammanslagning menar regeringen att lagen ska bli enklare och mer lättillgänglig. Även denna nya lag innehåller de samverkande regler för jämställdheten inom arbetslivet som Jämställdhetslagen gör. Syftet med uppsatsen är att undersöka de samverkande regler som finns i Föräldraledighetslagen och Jämställdhetslagen (Diskrimineringslagen). Vi vill med detta se vilka rättigheter i förhållandet arbetsgivare - arbetstagare föräldrar har.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka de svenska turordningsreglerna i 22§ LAS och den danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity. Syftet är att undersöka ländernas modeller för att se hur båda ländernas arbetstagare och arbetsmarknad påverkas. Kan Sverige eventuellt lära sig något av den danska arbetsmarknadsmodellen? Den danska arbetsmarknadsmodellen präglas av en stor flexibilitet vilket både gör det lättare att anställa och säga upp arbetstagare. I Danmark finns det ingen lag om anställningsskydd, därför finns det inte heller några turordningsregler som kan tillämpas vid arbetsbrist. Resultat och statistik visar på att turordningsreglerna både bidrar till att unga på arbetsmarknaden missgynnas och att arbetsrörligheten blir lägre. Turordningsreglernas syfte är att skydda de mest utsatta arbetstagarna på arbetsmarknaden. Syftet av reglerna fyller idag inte längre sin funktion då det framförallt är de unga arbetstagarna som är de mest utsatta. Sysselsättningsgraden bland personer mellan 15-24 år är nästan 20 procent lägre i Sverige i jämförelse med Danmark. Det är till stor del den unga arbetskraften som bär upp den danska sysselsättningsgraden då de visar lägre siffror bland äldre men framförallt bland personer med invandrarbakgrund. Den danska arbetsmarknadsmodellens allra svagaste sida är just att de inte riktigt lyckats integrera personer med invandrarbakgrund på arbetsmarknaden. Statistik visar även att det är arbetstagare med invandrarbakgrund som är den grupp av arbetstagare som är mest flexibel.

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder föreställande Alliansen och de Rödgröna, samt dess enskilda partiledare, som från 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Göteborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet är att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral. Teorin utgår ifrån klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck. Metoden är en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Materialet är tidningarnas pappersupplagor. För att analysera bilden används ett tolkningsschema med grund i teorin om bilden och bildens kontext. Resultatet visar en jämlik fördelning av antalet bilder på regeringsalternativen, dock fler på Alliansen i Hallandsposten. Fördelningen av antalet bilder på partiledarna följde i stort partiernas storlek. Resultatet visar att Alliansen och dess partiledare hade fler gynnande bilder, dock med viss avvikelse i Hallandsposten. Anmärkningsvärt: Hallandsposten noterade inga helsidor eller framsidor där partiledare/regeringsalternativ figurerade, till skillnad på Göteborgs-Posten som noterades för flertalet.

The subject of this bachelor thesis is discrimination and unfair treatment in the employment process where employers discriminate against job applicants. The purpose of this study and research questions is to investigate and clarify the legal protection available against discrimination and unfair treatment of pregnant women and persons on parental leave during the employment process and how this protection differs between men and women. This thesis highlights the Swedish law and EU law regarding discrimination and unfair treatment of individuals. The concept of discrimination and its requisites will be accounted for and exemplified by case law. This statement will be analyzed along with the relevant case law of the EU-court and the Labor-court. Even the EU-directive and the Swedish law will be elucidated and analyzed. Other possible reasons why employers might be negative towards hiring those who are pregnant or intend to take parental leave will be highlighted because it can provide an explanation of why especially pregnant women are discriminated against in the hiring process.   The analysis shows that women have a greater legal protection against discrimination and disadvantaged than men in the hiring process. I have not found any case law concerning men who felt discriminated against during the recruitment process, but it does not mean that men also feel a fear of being discriminated against and treated unfairly. However, there is much more case law in which women felt discriminated against in the hiring process and where trial periods interrupted when the woman informed that she is pregnant. This is thus an important issue to highlight because it can help both men and women who avoid having children and family because there is a fear of being discriminated against and disadvantaged in the employment process. / Ämnet för min kandidatuppsats är diskriminering och missgynnande behandling vid anställningsförfarandet där arbetsgivare diskriminerar arbetssökande. Uppsatsens syfte och frågeställningar är att utreda och klargöra vilket rättsligt skydd som finns mot diskriminering och missgynnande behandling av gravida och föräldralediga personer vid anställningsförfarandet, samt hur detta skydd skiljer sig mellan män och kvinnor. Uppsatsen belyser den svenska rätten och EU-rätten gällande diskriminering och missgynnande behandling av individer. Diskrimineringsbegreppet och dess rekvisit kommer redogöras samt exemplifieras genom rättspraxis. Denna redogörelse kommer att analyseras tillsammans med relevant rättspraxis från EU-domstolen och Arbetsdomstolen. Även EU-rättens direktiv och den svenska rätten kommer belysas och analyseras. Andra tänkbara orsaker till att arbetsgivare kan vara negativt inställda till att anställa de som är gravida eller avser vara föräldralediga kommer belysas eftersom det kan ge en förklaring till varför framförallt gravida kvinnor blir diskriminerade vid anställningsförfarandet.   I analysen framkommer det att kvinnor har ett större rättsligt skydd mot diskriminering och missgynnande än vad män har i anställningsförfarandet. Jag har inte hittat någon rättspraxis som berör män som känt sig diskriminerade vid anställningsförfarandet, men det innebär inte att även män kan känna rädsla för att bli diskriminerad och missgynnad. Däremot finns det betydligt mer rättspraxis där kvinnor känt sig diskriminerade i anställningsförfarandet och där provanställningar avbrutits när kvinnan har berättat att hon är gravid. Detta är med andra ord ett viktigt ämne att belysa eftersom det kan bidra till att både män och kvinnor undviker att skaffa barn och familj eftersom det finns en rädsla att bli diskriminerad och missgynnad vid anställningsförfarandet.