The aim of this study was to analyse ninth graders self reported screen based activities, sedentary time and musculoskeletal symptoms and pain intensity. The other aim was to examine changes regarding musculoskeletal pain and inactivity between ninth graders from a cross sectional study in year 2004. To meet this aim, following questions were designed: How is the relationship between screen based activities, inactivity, musculoskeletal symptoms, pain intensity and differences between girls and boys? How have musculoskeletal symptoms and screen time changed since year 2004? Method: The method used for this study was a quantitative method. The research was carried out using a questionnaire that was answered by pupils from 11 schools from all over Sweden. The response rate was 85 % (n=465). The level of statistical significance was set at p<0.05. Results: Mobile phones were used three times more by girls and TV Games were used seven times more by the boys.  Tablet computers were used more randomly by 80% of the youths. Headache occurred 58% and neck pain occurred 68 % with those who used mobile phone >3 and >5 hours per day. Backache occurred with 19% of those watching TV > 3 hrs. Headache ongoing for more than a month occurred twice as much among the girls and was perceived as having a severe effect on everyday life. Boys reported neck ache and shoulder ache longer than a month somewhat to a greater extent. Nearly twice as many of the boys considered themselves being more physical active and resemble the most active person. Total sedentary time was not significant but a third of the youths reported that sitting time for 7-9 hrs during weekdays and 4-6 hrs during weekends. Differences between 2004 and 2013 showed that occurrence of ache and continuous back pain decreased whilst headache and continuous back pain increased with the boys. Conclusions: Headaches, neck pain and backaches are common among 9th graders and it seems to be a relationship with time exposure to different screen activities. Further research investigating gender differences and pain is important, in particular among girls who seem to be more vulnerable. / Studiens syfte var att analysera niondeklassares självrapporterade skärmbaserade aktiviteter, fysisk inaktivitet samt muskuloskeletala symptom, smärtintensitet och påverkan i vardagen. Vidare var syftet att göra jämförelser med resultat från en tvärsnittsstudie år 2004 i samma skolor för att se eventuella skillnader. Frågeställningarna var: Hur ser sambandet ut med skärmbaserade aktiviteter, fysisk inaktivitet samt muskuloskeletala symtom, smärtintensitet och påverkan i vardagen? Finns några könsskillnader? Hur har muskuloskeletala besvär, inaktivitet och skärmbaserad tid förändrats i jämförelse med niondeklassare år 2004? Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter som besvarades av 465 elever (85 %) på 11 skolor. Populationen hämtades från SIH projektet år 2004 som bestod av ett slumpmässigt urval från skolor i hela Sverige. Resultat: Mobiltelefonen användes av tre gånger så många flickor, TV spel av sju gånger så många pojkar. Surfplatta användes aldrig eller sällan av 80 %. Nackvärk och huvudvärk förekom ofta bland 68 % respektive 58 % av de som använde mobilen >3 timmar eller mer. Ryggvärk förekom bland 19 % som tittade TV > 3 timmar. Huvudvärk mer än en månad förekom dubbelt så ofta hos flickor och upplevdes ha en svår påverkan i vardagen. Dubbelt så många pojkar ansåg sig mest fysiskt aktiva i vardagen och ansåg sig likna den person som är mest fysiskt aktiv. Stillasittande tid var inte signifikant men en tredjedel av ungdomarna uppgav att de sitter stilla 7-9 h på vardag och 4-6 h på helgdag. Mellan år 2004 och år 2013 ökade förekomsten av huvudvärk och pågående ryggsmärta bland pojkar. Slutsats: Smärta i huvud, nacke och rygg är ofta förekommande bland niondeklassare och samband tycks finnas med långvarig exponering av olika skärmbaserade aktiviteter Självrapporterad smärta har i jämförelse med en tvärsnittsstudie år 2004 minskat förutom huvudvärk och ryggsmärta som ökat bland pojkar. Vidare forskning kring könsskillnader och smärta är angeläget i synnerhet bland flickor som är mer drabbade.

Despite a steady economic and social development in Bangladesh, women are in an underprivileged situation in many ways. In this context, this thesis aims to explore the impact of mobile phone use on women’s empowerment in Bangladesh. The thesis employs ordered logit model and multinomial logit model using Financial Inclusion Insights (2017) survey data to investigate the relationship between mobile phone use and women’s empowerment. The main result of the thesis indicates that mobile phone use facilitates women’s empowerment in general, but mobile phone use does not give additional support for women’s empowerment in a male headed household. Moreover, social media use by one’s own mobile phone does not help women’s empowerment. The result of this thesis implies that mobile phone conversation does not make any difference in women’s performance to comply with gender norms. Another implication of the result is that mobile phone use itself does not ensure women’s increasing awareness about their rights and does not in all instances help defeat patriarchy. In addition, social media use may expand social networks, but using social media itself does not confirm that it helps women’s empowerment.

Introduktion – Millennials, är den första generation som har växt med teknologi nära tillhands. För dem har mobilen fått bli en integrerad del av deras liv, vilket har påverkat hur dem som konsumenter interagerar med en butik och dess miljö. På många sätt har mobilen blivit en distraktion för dem när de är i butiken, men på vissa sätt så kan den också vara en hjälp för dem, speciellt i komplexa köp. Detaljhandlare har däremot fram tills nu sett mobilen som ett problem då den leder till att konsumenten ignorerar det som finns i butiken, men eftersom mobilen har betydande roll i konsumenternas liv bör de istället byta fokus. De måste istället hitta sätt att dra nytta av mobilanvändningen, både för deras egen fördel och förkonsumenternas. Syfte och metod – Studiens syfte var därmed att få en djupare förståelse för hur detaljhandlare kan hitta värde i mobilanvändandet för millennials i komplexa köp. Vidare, syftade den till att kunna ge teoretiska bidrag kring konsumentens värdeskapande, genom att sammanfläta mobilanvändandet med butiksmiljön. Studien gjordes som en kvalitativ fallstudie på IKEA genom användningen av två metoder. 47 respondenter tillfrågades att göra tre uppgifter på köksavdelning medans de bar eye trackingglasögon som filmade vad de gjorde. Efter det, fick de göra en komplimenterande semistrukturerad intervju, och alla data analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys. Resultat och slutsatser – Resultatet visar att millennials använder sin mobil för att hjälpa dem navigera sig i butiken, hitta information, och viktigast, för att ta foton på information och inspiration. Däremot, även ifall konsumenten ser mobilen som ett värdefullt verktyg, visar också resultatet att trots det fortfarande är viktigt med personlig service i komplexa köp. Till sist, finns det också indikationer på att serviceerbjudande i butiken måste anpassas för att återge mer tydlig och relevant information, samt att skyltarna behöver skapa interaktioner mellan konsumenterna och mobilen, till exempel genom användningen av QR-koder. Teoretiskt, bidrar denna studie både genom att ge ytterligare stöd till tidigare studier och genom att bidra med nya insikter kring värdeskapande i serviceerbjudandet. / Introduction – The digital native generation, millennials, is the first generation to grow up with technology close at hand. For them the mobile phone is an integrated part of their lives, which has an impact on how they as consumers interact with the retail environment. In many ways the mobile phone can be a distraction for them in store, but in some ways, it can also be a help for them, especially in high involvement purchases. Retailers has up until now found the mobile phone to be a problem since it can make the consumers ignore the retail landscape. However, since the prominent role the mobile phone has in the consumers life, there need to be a switch in focus, and retailers needs to utilise it, both for their own and the consumers benefit. Purpose and methodology - The aim of this study was therefore to get a deeper understanding of how retailers can find value in mobile phone use for the millennial consumer in high involvement purchases. In addition, it aimed to make theoretical contributions to consumer value creation, by incorporating the mobile phone usage into the retail environment. The study was done using a qualitative multiple research method in a single case study on IKEA. 47 millennials respondents were asked to perform three tasks in the kitchen department while wearing eye tracking glasses to record their actions. Thereafter, a complementary semistructured interview was performed, and the data was later analysed using thematic analysis. Result and conclusion – The results show that the millennial consumers use their mobile phone to help them navigate the store, find information, but most importantly to take photos for information and inspirational purposes. However, even though many consumers found the mobile phone as a valuable tool, in high involvement purchases personalised service is still highly valued. Finally, the result indicated the services cape needs to be adapted with clearer and more relevant information as well as signs to create interactions with the consumer and the mobile phones such as QR codes. Theoretically, this study both supports the results from previous studies as well as contributes with new insights to the theoretical field of value in service.