<p>Syftet med den här uppsatsen är att klargöra hur omvärlden hanterar det skuldproblem som blir allt mer omfattande i många utvecklingsländer. Många afrikanska länder söder om Sahara har fastnat i en fattigdomsfälla och är i desperat behov av förändring. Det globala finansiella systemet, med IMF i spetsen, har uppmärksammat detta problem och genom omstruktureringar och avskrivningar av skulderna vill de ge länderna en möjlighet att komma på fötter igen. Många svårigheter uppkommer när externa parter kommer in och ska lösa skuldproblemen åt länderna. Hänsyn måste tas till de som har givit lånen, såväl som till de skuldsatta ländernas ekonomiska struktur. Min frågeställning i denna uppsats rör hur det finansiella systemet hanterar skuldkrisen och om det skulle kunna finnas bättre alternativ till de processer som används idag. Genom min avhandling kom jag fram till att det kommer att krävas att en extern part är närvarande i förhandlingarna mellan långivare och låntagare för att undvika obalans och orättvisa. Det som framförallt måste ändras är dock att göra de huvudsakliga aktörerna, långivarna och låntagarna, mer delaktiga i processerna för att bättre resultat ska uppnås.</p>

Sjukfrånvaron har ökat i Sverige sedan år 2010. Tidigare studier visar att en ökning av sjukfrånvaron inte enbart kan förklaras av att individers hälsa och arbetsmiljö har försämrats. Nationalekonomiska studier pekar istället på att en förklaring till variationen i sjukfrånvaro är ekonomiska incitament. Syftet med denna studie är att undersöka hur visstidsanställningar påverkar korttidssjukfrånvaron bland kommunalt anställda. Studien tar sin utgångspunkt i teorier om att sjukfrånvaron delvis bestäms av kostnaden för att vara sjukskriven. Kostnaderna för sjukfrånvaro bör vara högre för individer som har en visstidsanställning då dessa riskerar att inte få sin anställning förlängd om de har en hög sjukfrånvaro. Undersökningen har genomförts med en statistisk modell med kommunfixa och tidsfixa effekter samt ett mindre antal tidsvarierande kontrollvariabler. Resultaten visar på ett negativt men litet och insignifikant samband mellan visstidsanställningar och korttidssjukfrånvaron. Studien kan således inte konstatera att visstidsanställningar har någon effekt på korttidssjukfrånvaron bland kommunalt anställda.

No description available.

<p>Denna litteraturstudie avser reda ut den eventuella kopplingen mellan bonus och dagens finanskris samt undersöka om ett bonusstopp för bankanställda kan minska risken för en framtida finansiell kris. Uppsatsen inleds med en förklaring av bankväsendets särart och vikten av ett statligt skyddsnät. Senare avhandlas relevant bonusteori och moral hazard, därefter en redogörelse för bonusens betydelse i finanskrisen. Vidare utreds bonusprogrammens inverkan i svenska bankers expansion i Baltikum. Vi har kommit fram till att belöningsstrukturen inom finansbranschen har varit felaktigt utformad då dessa belönat kortsiktiga vinster på riskfyllda affärer. Detta har varit en av orsakerna till subprimekrisen. Ett bonusstopp minskar därför risken för liknande finansiella kriser men kan däremot inte helt eliminera risken för finanskriser.</p>

<p>Vi har studerat arbetsgivarinträdets (1992) och medfinansieringsansvarets (2005) påverkan på</p><p>sjukfrånvaron i Sverige. För att göra detta har vi använt oss av sjukfrånvarostatistik från</p><p>Svenskt Näringsliv ”Tidsanvändningsstatistik” vilket är genomsnittstal baserat på ungefär</p><p>210 000 arbetstagare. På detta material har vi skattat regressionsmodeller för kort och lång</p><p>sjukfrånvaro samt med och utan arbetslöshet, som är tänkt att fungera som indikator för</p><p>konjunkturläget, vilken i Sverige tycks påverka sjukskrivningstalen. Vi får fram att</p><p>arbetsgivarinträdet verkar ha minskat de korta sjukskrivningarna samtidigt som arbetslösheten</p><p>i samtliga fall är en signifikant förklarande del i sjukfrånvaron. Vi ser å andra sidan tecken på</p><p>att arbetsgivarinträdet 1992 kan ha förlängt frånvarotiden hos de långtidssjukskrivna.</p><p>Medfinansieringsansvaret tycks ha minskat sjukskrivningarna på både kort- och</p><p>långtidsfrånvaron.</p>

<p>I denna uppsats undersöks hur moral hazard påverkas i grupplån vid frånvaro av sociala band, övervakning, och kontinuerliga krediter. Undersökningen förklarar grupplån i teori men presenterar även empiriskt material från andra författares artiklar. Undersökningen visar att de sociala banden inte har den avgörande betydelsen som teorin förutsätter. Vidare konstateras att nära övervakning och låntagarens behov av framtida lån har stor betydelse för att reducera moral hazard.</p>

Denna litteraturstudie avser reda ut den eventuella kopplingen mellan bonus och dagens finanskris samt undersöka om ett bonusstopp för bankanställda kan minska risken för en framtida finansiell kris. Uppsatsen inleds med en förklaring av bankväsendets särart och vikten av ett statligt skyddsnät. Senare avhandlas relevant bonusteori och moral hazard, därefter en redogörelse för bonusens betydelse i finanskrisen. Vidare utreds bonusprogrammens inverkan i svenska bankers expansion i Baltikum. Vi har kommit fram till att belöningsstrukturen inom finansbranschen har varit felaktigt utformad då dessa belönat kortsiktiga vinster på riskfyllda affärer. Detta har varit en av orsakerna till subprimekrisen. Ett bonusstopp minskar därför risken för liknande finansiella kriser men kan däremot inte helt eliminera risken för finanskriser.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka ”venture capital”-branschen och hur omfattande problemen med asymmetrisk information och ”moral hazard” är samt hur risk hanteras. Syftet är också att arbeta fram en hypotes för framtida kvantitativ forskning.   Ansats/metod: Med en deduktiv ansats har en kvalitativ studie genomförts. Datainsamling av empirisk primärdata har skett genom semi-strukturerade intervjuer.   Teoretisk referensram: Det teoretiska kapitlet tar upp grundläggande teorier kring asymmetrisk information, ”moral hazard”, ”agency costs” och riskhantering. Avsnittet tar även upp metoder för att motverka och minimera effekterna av agent-problemet.   Empiri: I empirikapitlet redogörs för de fem intervjuer som genomförts med personer som representerar fem olika VC-bolag. Det empiriska kapitlet visar hur bolagen arbetar i investeringsprocessen med att hantera risk.   Slutsats: Uppsatsens slutsats visar på relativt stora skillnader mellan vad som beskrivs i den teoretiska referensramen jämfört med hur svenska VC-bolag arbetar.

Essay One examines the asymmetric information problem between primary insurers and reinsurers in the reinsurance industry and contributes uniquely to the separation of adverse selection from moral hazard, if both are present. A two-period principal-agent model is set up to identify the signals of adverse selection and moral hazard generated by the actions of the primary insurer and to provide a basis for corresponding hypotheses for empirical testing. Using data from the National Association of Insurance Commissioners (NAIC) and A.M. Best Company, the empirical tests show that the problem of adverse selection exists in the reinsurance market between the affiliated insurers and non-affiliated reinsurers, and even between closely related affiliated insurers and reinsurers. There is no evidence indicating the presence of moral hazard in the reinsurance market. To address the issue of soaring property insurance premiums and coverage availability in states that are subject to hurricane risks, state and federal governments have not only regulated the private insurance market but have also intervened directly into markets by establishing government-funded insurance programs. With coexisting public and private insurance mechanisms and price regulation, the risk of cross subsidization and a subsequent moral hazard problem may arise. By using data from the Florida Citizens Insurance Corporation, the Florida Hurricane Catastrophe Fund, the Flood Insurance and the private homeowner insurance market in Florida from 1998 to 2007, the second essay examines the moral hazard problems arising from government regulation and involvement in the private insurance sector. In sum, the provision of national flood insurance is found to be positively related to the population growth in the state of Florida, which shows that state immigrants can take advantage of the lower cost of flood insurance when relocating in higher-risk areas. Further, we find that national flood insurance and the catastrophe fund complement the development of the private insurance sector, while the residual market hinders the development of private property insurance market.

My research focuses on the reasons for banking crises and the corresponding policy rules that could help prevent such crises. This abstract briefly reviews the two essays in my dissertation. The first essay focuses on the optimal mechanism design of the deposit insurance system while the second essay studies the impact of international illiquidity on domestic banking crises. The Recent Deposit Insurance Reform in the U.S. raised the coverage limit for certain types of deposits. In chapter II, I study the optimal coverage limit in a model of deposit insurance in the banking system. Because of the coverage limit, depositors have incentives to monitor the bank’s risk-taking behavior, threatening banks with the withdrawal of deposits if necessary. The model includes risk-taking banks, heterogeneous depositors, and a benevolent insurance company providing deposit insurance. I find that partial coverage combined with risk-sensitive premia in the presence of capital requirements can improve social welfare and manage banks’ risktaking behavior. Moreover, when a partial coverage limit is in place, banks are better off by finding a balance between the higher premia and the depositors’ monitoring and withdrawals. Unlike chapter II, chapter III focuses on the role played by international illiquidity. I build a dynamic general equilibrium model (DGEM) of a small, open economy. The features I include in the model are nontrivial demands for fiat currencies, unanticipated sunspots, and financial/banking crises originated by sudden stops of foreign capital inflows are. This chapter gives us a better understanding of the performance of alternative exchange rate regimes and associated monetary policies under a simple setup. I show the existence of multiple equilibria that may be ranked based on the presence of binding information constraints and on welfare. Moreover, I show that a strong connection of the scope for existence and for indeterminacy of equilibria with the underlying policy regime. I also find that the presence of binding multiple reserve requirements help in reducing the scope for financial fragility and panic equilibria.