The study aims to empirically study the Early warning system and how national parliaments in the EU vary regarding the issuing of reasoned opinions. In recent years the subject of subsidiarity within the EU has become an increasingly debated and controversial topic. The Early warning system aims to alleviate the democratic deficiency of the EU, but the scientific community is divided on how efficient it is. Using data from the European parliament this study examines reasoned opinions and factors that influences why national parliaments issue them and why there is such a variation amongst the national parliaments issuing them. The study finds that being a member of the Eurozone and the EU15 has important implications for parliaments issuing reasoned opinions.

This essay studies the national parliaments' reasoned opinions at the early warning mechanism. The study aim to declare if there is any variation in which national parliaments who is active in the early warning mechanism, and if there is a variation in type of bills in the early warning mechanism. These study also wants to describe some variation in how the national parliaments argued in the reasoned opinions. The study gives an enhanced understanding of the importance and legitimacy of the early warning mechanism and the reasoned opinions. The result shows that there is a certain group of parliaments who are more active and these are with few exceptions EU 15 countries. The study also shows that there is some kind of bills that is more prevalent than others, there is however some variation. There is also a wide variation in the arguments raised in the reasoned opinions. The results indicate that the national parliaments varies greatly in managing the reasoned opinions and it gives a negatively impacton the early warning mechanism. / Studien granskar de nationella parlamentens motiverade yttranden inom ramen för EU:s subsidiaritetsgranskning. Studiens syfte är att beskriva en möjlig variation angående  vilka nationella parlamenten som är aktiva inom subsidiaritetsgranskningen. Studiens syfte är även att beskriva variationen i vilka lagförslag som återfinns i subsidiaritetsgrankningen, samt om de nationella parlamenten varierar i  argumentering i de motiverade yttrandena. Studien visar att det finns nationella parlament som är vanligare förekommande inom granskningen, samt att vissa typer av lagförslag föranleder fler yttranden än andra. Beträffande argumenteringen i de motiverade yttrandena fanns en stor variation.