Vårt syfte är att synliggöra den didaktiska användningen av multimodala texter genom att undersöka hur fyra lärare arbetar med multimodala texter i undervisningen. Våra teoretiska utgångspunkter är sociokulturellt perspektiv på lärande, socialsemiotisk teoribildning och socialsemiotisk multimodal teoribildning. Vi analyserar våra resultat utifrån socialsemiotisk multimodal teoribildning. Studien utgår även från multimodal skolforskning som berör multimodala arbetssätt och hur dessa förekommer i undervisning. Studien sker genom observationer och halvstrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i svenska på mellanstadiet. Utifrån våra observationer och halvstrukturerade intervjuer kan vi dra slutsatsen att lärare ser stora möjligheter att möta fler elever utifrån deras behov, förutsättningar och utvecklingszon genom att använda sig av olika medium, modaliteter och semiotiska resurser. Genom våra halvstrukturerade intervjuer och diskussioner upplever vi att lärare arbetar multimodalt men saknar ett metaspråk för multimodala arbetssätt. Avslutningsvis drar vi slutsatsen att elever måste utveckla grundläggande kompetens i hur de ska läsa, skriva och analysera multimodala texter för att kunna delta i samhället.

I litteratur och tidigare forskning framgår digitala lärverktyg som viktiga hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Datorn och dess program som rättstavning, talsyntes och tal-till-text kan ha en avgörande betydelse för dem för att nå målen i sin utbildning. Trots detta visar forskning att det är många elever som väljer att tacka nej till användning av datorer. I tidigare forskning finns det få exempel där elevernas röster blir hörda och där man kan ta del av deras tankar och känslor kring digitala lärverktyg och deras inverkan på lärande. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur några högstadieelever med dyslexi och/eller språkstörning upplever användningen av digitala lärverktyg. Studien har genomförts på två skolor i två olika kommuner. Genom en intervjuundersökning har vi fått svar från tio elever. Intervjusvaren sammanställdes och analyserades. Resultatet har sammanställts utifrån fem teman: tillgång, användning, stöd, fördelar och utmaningar. Studiens teoretiska ramverk utgjordes av sociokulturella perspektiv och multimodal teori. Slutsatser som dragits är att eleverna har tillgång till flera olika digitala lärverktyg men de väljer inte alltid att använda sig av alla de har tillgång till. Elever uppfattar att verktygen främst ger dem stöd i läs- och skrivsituationer och möjliggör för dem att följa med i klasskamraternas tempo och göra samma uppgifter som övriga. Utmaningar som eleverna beskriver med verktygen är exempelvis yttre faktorer som teknikstrul och dålig internetuppkoppling, att program som tal-till-text försvårar inkludering då det krävs en tyst plats där inget försvårar ljudupptagningen. Digitala lärverktyg utmanar också när stöd uteblir vid användning av dem. / In literature and previous research it shows that digital learning tools are an important aid for pupils with reading and writing difficulties. The computer and its programs like spelling, word prediction, speech synthesis and speech-to-text can have a crucial meaning for them to reach the goals for their school education. Despite this, research shows that many pupils choose to say no to the use of computers. In previous research there are few examples where the students' voices are heard and where they can share their thoughts and feelings about digital learning tools and their impact on learning. The aim of this study is to contribute with knowledge of how some high school students with dyslexia and/or language impairment experience the use of digital learning tools. The study was conducted at two schools in two different municipalities. Through an interview survey, we have received answers from ten students. The results of the interviews were compiled and analyzed. The results have been compiled based on five themes: access, use, support, benefits and challenges. The theoretical framework of the study consisted of sociocultural perspectives and multimodal theories. Conclusions drawn are that students have access to several different digital learning tools but they do not always choose to use all they have access to. Students experience that the tools primarily give them support in reading and writing situations and enable them to follow the classmates´ pace and do the same tasks as others. Challenges that the students describe with the tools are, for example, external factors such as technology problems and poor internet connection and that programs such as speech-to-text make inclusion more difficult as a quiet place is required where nothing interfere sound recording. Digital learning tools also challenge when support is not available in use.