Syftet med denna empiriska studie är att undersöka lärares muntliga återkoppling till elever under matematiklektioner i årskurs 1–3 och i relation till elevernas förmåga att använda olika matematiska metoder. Vad lärare säger och vad de väljer att rikta uppmärksamhet mot i sin återkoppling till elever är nämligen av betydelse. För datainsamling har observation använts som metod. Sex lärare undervisandes på lågstadiet har vardera observerats under två matematiklektioner. Efter analys av observationsdata, utifrån det teoretiska ramverket med inspiration av Björklund Boistrup (2010), kunde en mängd olika sorters återkopplingar urskiljas. Resultatet visar att lärarnas muntliga återkoppling kan vara antingen bakåtsyftande eller framåtsyftande, vilka i sin tur kan delas upp i olika kategorier. Den bakåtsyftande återkopplingen består av de fyra kategorierna berömmande och uppmuntrande, bekräftande och upprepande, positivt frågande samt ifrågasättande och påpekande av fel. Den framåtsyftande återkopplingen består av de tre kategorierna instruerande och uppmanande, utmanande - öppna frågor samt stöttande - ledande frågor. Dessa återkopplingar kan skifta mellan att ha litet/inget fokus på matematiska innehållet eller vara riktad mot matematiska processer samt i några fall ha ett fokus på eleven som person. Som en slutsats kan det konstateras att vissa kategorier och fokus förekom i större utsträckning än andra. All återkoppling kan dock enligt forskning inte betraktas som effektiv för elevers lärande och prestationer i matematik. / <p>matematik</p>

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka lärares muntliga återkoppling till elever under matematiklektioner i årskurs 1–3 och i relation till elevernas förmåga att använda olika matematiska metoder. Vad lärare säger och vad de väljer att rikta uppmärksamhet mot i sin återkoppling till elever är nämligen av betydelse. För datainsamling har observation använts som metod. Sex lärare undervisandes på lågstadiet har vardera observerats under två matematiklektioner. Efter analys av observationsdata, utifrån det teoretiska ramverket med inspiration av Björklund Boistrup (2010), kunde en mängd olika sorters återkopplingar urskiljas. Resultatet visar att lärarnas muntliga återkoppling kan vara antingen bakåtsyftande eller framåtsyftande, vilka i sin tur kan delas upp i olika kategorier. Den bakåtsyftande återkopplingen består av de fyra kategorierna berömmande och uppmuntrande, bekräftande och upprepande, positivt frågande samt ifrågasättande och påpekande av fel. Den framåtsyftande återkopplingen består av de tre kategorierna instruerande och uppmanande, utmanande - öppna frågor samt stöttande - ledande frågor. Dessa återkopplingar kan skifta mellan att ha litet/inget fokus på matematiska innehållet eller vara riktad mot matematiska processer samt i några fall ha ett fokus på eleven som person. Som en slutsats kan det konstateras att vissa kategorier och fokus förekom i större utsträckning än andra. All återkoppling kan dock enligt forskning inte betraktas som effektiv för elevers lärande och prestationer i matematik. / <p>Matematik</p>

I samband med införandet av ny läroplan 2011 har formativ bedömning fått stort genomslag. Den formativa bedömningen handlar om att vägleda elever i deras lärande. Det råder stora skillnader på elever i en och samma klass, både då det handlar om kunskap och motivation. Syftet med den här studien har varit att undersöka hur muntlig återkoppling kan främja elevers lärande samt motivera dem att skriva texter i ämnet svenska. För att få svar på studiens frågeställningar har fem lärare på olika skolor i en mellansvensk stad intervjuats. Materialet analyserades sedan utifrån Hattie och Timperleys (2007) fyra nivåer av återkoppling. I ett andra steg har Ryan och Decis (2000) motivationsteori Self-Determination Theory använts. Resultatet visade att det finns en medvetenhet kring formativ bedömning hos informanterna även om sättet den ges på varierar. Vidare rådde det skilda uppfattningar bland informanterna huruvida uttalade strategier för formativ bedömning var önskvärt eller ej. I likhet med tidigare forskning framkom det att bristfälliga ämneskunskaper kan leda till att den formativa bedömningen uteblir och istället handlar om vad eleven ska kunna. / <p>Svenska</p>

Syftet med studien var att utveckla kunskaper om lärares syn på muntlig återkoppling i matematikundervisningen i årskurs 1-3. Frågeställningarna behandlade hur lärare beskriver att de använder muntlig återkoppling, vilka framgångsfaktorer de lyfter, samt vilka nivåer på muntlig återkoppling som vi kan urskilja att lärarna beskriver. Urvalet var målinriktat och data har samlats in genom kvalitativa forskningsintervjuer där sex verksamma lärare deltagit. I resultatet framkom att lärare dagligen säger sig använda muntlig återkoppling och att olika framgångsfaktorer är väsentliga. En gemensam utmaning som lärarna lyfte är tidsaspekten och att hinna ge alla elever muntlig återkoppling som för lärandet framåt. Ytterligare en slutsats var att utifrån lärarnas beskrivningar kunde vi urskilja att de ger muntlig återkoppling på olika nivåer. De beskriver att de först vill bekräfta eleven varpå sedan ge guidning i hur eleverna kan ta sig vidare.

Arbetets utgångspunkt är att förändra den traditionella synen på matematiska felsvar samt lärarens återkoppling vid felsvar. Genom en systematisk kvalitativ litteraturstudie syftar denna studie att visa vilken roll muntlig återkoppling och felaktiga svar har för att utveckla elevers matematiska prestationer. Studien syftar också till att ge matematiklärare användbara verktyg för att dra fördel av denna roll och skapa en god lärandemiljö. Studiens resultat presenteras i två avsnitt. Det första avsnittet belyser felsvar positiva roll samt återkopplingen på elevernas matematiska prestationer. Det andra avsnittet ger användbara verktyg för att dra nytta av den positiva roll som återkoppling har. Denna studie drar slutsatsen att lärare, för att skapa en god lärandemiljö, bör ge elever återkoppling med glädje och på så vis inleda konstruktiva diskussioner. Lärare skapar således ett positivt klassrumsklimat där felsvar är välkomna. / This study aims to alter students’ stereotypical views of incorrect answers and teachers’ feedback on them. By conducting a systematic qualitative literature review, this study demonstrates the role of verbal feedback and incorrect answers in students’ development of their learning abilities. It also aims to equip mathematics teachers with the required tools for creating a positive learning environment. The study’s findings are presented in two sections: The first section highlights the positive impact of errors and feedback on the mathematical performance of students. The second section provides tools for the effective delivery of positive feedback. The study concludes that, to create a positive learning environment, teachers should know how to use verbal feedback (response) positively and spark constructive discussions in mathematics classrooms. Thus, teachers create a positive classroom climate in which incorrect answers are welcome.