No description available.

No description available.

No description available.

I denna studie undersöks om externa tredjeparts ljudeffekt-insticksmoduler, eller plug- ins, från företagen: Universal Audio, Sonnox, Fabfilter och Soundtoys låter annorlunda jämfört med de interna plug-ins som finns i Apple Logic Pro X. I projektet undersöks också eventuella skillnader mellan dessa plug-ins. För att genomföra detta test så komponerade jag fyra verk, alla enkla gitarrbaserade stycken, där varje verk mixades i två versioner. Den ena versionen mixades enbart med Apple Logic Pro X plug-ins och den andra versionen mixades enbart med tredjeparts plug-ins. Därefter genomförde jag ett kontrollerat lyssningstest där jag lät totalt tio undersökningsdeltagare uppdelade i två testgrupper: testgrupp A och testgrupp B lyssna på och jämföra versionerna. Testgrupperna fick redogöra för vilka skillnader de kunde höra mellan mixarna. De fick också ange om de kunde beskriva vilken av de två mixarna dem tyckte lät bäst. Alla undersökningsdeltagarna i testgrupp A har en musikalisk bakgrund och utövar musik regelbundet till skillnad mot undersökningsdeltagarna i testgrupp B som inte har en musikalisk bakgrund och heller inte utövar musik. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna kunde höra skillnad mellan de olika plug-in mixarna men deras beskrivningar av mixarna skiljer sig från varandra. En viktig skillnad är att de undersökningsdeltagare som har en musikalisk bakgrund överlag föredrog mixarna med tredjeparts plug-in. Dock visar resultatet på att det är stor spridning mellan hur de olika mixarna uppfattades av deltagarna i lyssningsundersökningen. Därför behövs mer omfattande studier för att ge säkra svar på dessa forskningsfrågor.

In this thesis I examined the pianist’s possibilities of taking rhythmical command in an ensemble situation.    The main purpose was to investigate how I could develop the ability to send different kinds of rhythmic signals. I also tried to adjust the rehearsals so that we would work on rhythmic interplay in the group.   In the project, I developed a specific method for practicing, as well as a plan for rehearsing. For the concert, I chose arrangements written by pianists I admire to use as a platform for practicing and rehearsing. To give concise examples of rhythmic interplay, I transcribed and analyzed specific parts from the concert.   Practicing did not give noticeable results. The actual progress was made when I got the chance to work with a group for a longer period of time. The rehearsals made me realize in what ways I can take rhythmical control over the ensemble. Analyzing the transcriptions from the concert showed how rhythmic signals had become a more natural part of my playing.

I detta arbete utforskades kommunikationen av fyra primära känslor glädje, sorg, rädsla och intresse/upphetsning genom musik till bild. Syftet med arbetet var att utveckla min förmåga att kommunicera känslor och bli mer effektiv, kreativ och strukturerad när jag synkroniserar musik till bild. Fyra musikstycken skapades till en scen från den animerade filmen Lejonkungen. Dessa musikstycken spelades in, mixades och programmerades i Pro Tools. Resultatet av arbetet visade att val av handling, instrument, tempo, harmonik, spelsätt och tonstyrka hade stor betydelse för att uppnå de önskade känslorna som skulle förmedlas i filmsekvensen. Arbetet har lärt mig att vara mer objektiv och medveten i val av instrument, harmonik och spelsätt i skapandet av musik.

Det här arbetet är en dokumentation av en kreativ process baserad på folkmusik från Dalarna och ensembleformer där trombonen är det centrala instrumentet. Syftet med arbetet är att bidra med något nytt till trombonensembles repertoar, samt att ge mig själv och andra trombonister möjlighet att framföra nyanserade arrangemang av folkmusik med stor respekt för ursprungsmaterialet, men också en öppenhet för konstnärligt utforskande och inspirationskällor i den existerande brassrepertoaren. I arbetet görs först ett urval av musik, som sedan instuderas och transkriberas. Efter detta inleds arrangeringsprocessen som följs av repetitioner, och slutligen en konsert. Produkten av detta arbete utgör konsertprogrammet. Arrangeringsprocessen och repetitionerna gav många lärdomar och erfarenheter, något som reflekteras över denna uppsats. Resultatet av arbetet är ett musikaliskt helhetsverk och en samling arrangemang som kan spelas in, framföras på konserter, och utvecklas vidare. Alla arrangemang är bifogade som appendix. / This essay is a documentation of a creative process based on folk music from Dalecarlia and musical ensembles where the trombone is the main instrument. The purpose of this work is to contribute something new to the trombone ensemble-repertoire, and also give myself and other trombone players the possibility to perform arrangements of swedish folk music that are nuansed and staying true to the original music, meanwhile being open to artistic exploration and taking inspiration from the already existing brass-repertoire. The process starts with the selection of music/songs, which is then studied and transcribed. After this the arranging of the music begins, followed by rehearsals, and ultimately a live concert. The concert programme is the product of this work. The arranging and rehearsal process came with a lot of lessons learned and experiences, which is reflected upon in this essay. Finally, this work has resulted in a complete musical whole and a collection of arrangements that can be recorded, performed in concert, and evolve further in future projects. You can view the arrangements in the appendix. / <p><strong>Program </strong></p><p>Polska efter Drändj Karl Johansson</p><p>Polska efter Kings Selma Olofsdotter</p><p>Snabbvals och polskor efter Ljuder Anders (medley)</p><p>- Snabbvals</p><p>- Polska (1)</p><p>- Polska (2) (a.k.a. ”Kaustinen polska”)</p><p>Kol Erkers polska efter Hins Anders</p><p>”Rosor”, en polska efter Hins Anders</p><p>Anders Otters egen vallåt</p><p>Oxbergsmarschen efter Hins Anders</p><p>Mora långdans efter Täpp Erik Andersson</p><p>Brudmarsch efter Täpp Erik Andersson</p><p>”Farfarsdammen”, polska efter Anders Otter</p><p>Mora yngre brudlåt efter Hins Anders</p><p><strong>Medverkande </strong></p><p>Jonas Brodin – tenortrombon, arrangemang för trombonensemble</p><p>Carl Appelgren – tenortrombon, alttrombon</p><p>Elias Fridolfsson – tenortrombon</p><p>Vilhelm Weréen – bastrombon</p><p>Ludvig Forslund – bastrombon</p><p>Filip Korosec – slagverk</p><p>Anton Brodin – gitarr</p>

No description available.

Det här examensarbetet vill undersöka vad som sker i skapandeprocessen omman utsätts för begränsningar vid arbetet med att skriva och produceramusik. Utgångsmaterialet är tre musikstycken/låtar som jag skrivit ochproducerat. Begränsningen har utgjorts av att det endast har använts fysiskainstrument utanför datorn.Syftet med arbetet är främst att undersöka om begränsningarna påverkarmina val, min kreativitet och beslutsfattande. Genom att begränsa mig på dethär sättet har jag blottlagt de svårigheter som uppstår när jag tvingas arbetautan datorstöd. Det i sin tur har gett mig möjlighet att reflektera kring hurbegränsningar påverkar mig under min musikskrivarprocess.Jag har under arbetets process dragit slutsatsen att begränsningar är något jaghar nytta av i mitt musikskapande men också något som kan hämma denkreativa processen.

Den här uppsatsen undersöker skrivande av låttexter utifrån så kallade Dummy Lyrics, vilka utgör utgångspunkt och inspiration till redan skrivna låtidéer och melodier. Undersökningen bygger på fyra låtar på vilka fyra olika sätt att arbeta med Dummy Lyrics har applicerats. Samtliga fyra låtar är sedan tidigare existerande låtidéer som aldrig blivit helt färdigställda, där ackord och sångmelodi varit så gott som klara men text saknats. Metoderna har olika utgångslägen, där den första består av att mest nynna eller mumla nonsenssång, och i detta försöka finna passande ord eller inspiration. Den andra metoden består av att aktivt försöka tvinga fram riktiga ord och meningar under processen att skapa fram sin Dummy Lyric. I den tredje används digitala verktyg, i detta fall en smartphone, som får tyda min Dummy Lyric och generera text för mig att inspireras av. Den fjärde metoden utgår från slumpvis utvalda meningar från böcker och låter dessa utgöra inspiration till en text. Resultatet av undersökningen visar att bruket av Dummy Lyrics kan ha både för- och nackdelar, beroende på hur skrivprocessen ser ut, då denna teknik går ut på att skriva text efter att man skrivit sin musik. Detta kan, i jämförelse med andra skrivtekniker, vara en brist beträffande till exempel hur tydligt budskapet i texten når fram. Studien visar, trots detta, att Dummy Lyrics som teknik har många styrkor och kan ge oväntade och glädjande resultat, och passade mina skrivrutiner mycket bra.