<p>Cystisk fibros (CF) är en ärftlig sjukdom med risk för förkortad livslängd. Sjukdomen medför att sekretet i bland annat lungor och bukspottkörtel blir segt och organen har svårt att fungera normalt. Medellivslängden för kvinnor med cystisk fibros ökar. Då allt fler når vuxen ålder ökar deras önskemål om att bli förälder. Syfte med denna studie var att belysa den reproduktiva hälsan hos kvinnor med cystisk fibros för att kunna erbjuda stöd och information. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 12 artiklar granskades. Resultatet visade att majoriteten av kvinnorna klarade av graviditeten bra men en låg lungfunktion och/eller dåligt näringstillstånd före graviditeten ökade risken för komplikation hos både moder och barn. Kvinnorna upplevde informationen om fertilitet och graviditet från sjukvården som otillräcklig. För att öka kvinnornas möjlighet till en lyckad graviditet bör lungfunktion och näringstillstånd följas noggrant före, under och efter graviditet för att i samband med en försämring kunna optimera kvinnornas behandling. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för att informera kvinnorna om fertilitet och graviditet. För att ha möjlighet till detta behövs ytterligare kunskap och forskning framför allt med kvalitativ ansats.</p>

Bakgrund: Trycksår är ett vanligt problem inom sjukvården, både i Sverige och internationellt. Riskfaktorerna är många, och särskilt äldre och multisjuka patienter är drabbade. Många äldre har ett otillräckligt näringsintag vilket kan leda till malnutrition och oönskad viktnedgång. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kunskapsläget angående relationen mellan näringstillstånd, trycksår och trycksårsläkning. Metod: Vald metod var litteraturstudie med deskriptiv design. Resultat: Resultatet visade att patienter med trycksår ofta var malnutrierade, hade haft oönskad viktnedgång och ett lågt BMI. Ett näringstillskott innehållande vitaminerna A, C, E, proteiner och mineraler, och ett kaloritillskott för att täcka kroppens energibehov gav en förbättrad sårläkning. Slutsatser: Nutrition påverkade trycksårsförekomst och trycksårsläkning hos både malnutrierade och icke malnutrierade patienter. Sjuksköterskans arbetsuppgift innebär att tillgodose ett adekvat näringsintag hos patienter med trycksår.

Cystisk fibros (CF) är en ärftlig sjukdom med risk för förkortad livslängd. Sjukdomen medför att sekretet i bland annat lungor och bukspottkörtel blir segt och organen har svårt att fungera normalt. Medellivslängden för kvinnor med cystisk fibros ökar. Då allt fler når vuxen ålder ökar deras önskemål om att bli förälder. Syfte med denna studie var att belysa den reproduktiva hälsan hos kvinnor med cystisk fibros för att kunna erbjuda stöd och information. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 12 artiklar granskades. Resultatet visade att majoriteten av kvinnorna klarade av graviditeten bra men en låg lungfunktion och/eller dåligt näringstillstånd före graviditeten ökade risken för komplikation hos både moder och barn. Kvinnorna upplevde informationen om fertilitet och graviditet från sjukvården som otillräcklig. För att öka kvinnornas möjlighet till en lyckad graviditet bör lungfunktion och näringstillstånd följas noggrant före, under och efter graviditet för att i samband med en försämring kunna optimera kvinnornas behandling. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för att informera kvinnorna om fertilitet och graviditet. För att ha möjlighet till detta behövs ytterligare kunskap och forskning framför allt med kvalitativ ansats.

Introduktion: Distriktssköterskan har som grund i sitt omvårdnadsarbete att stötta alla personer oberoende av ålder och sjukdomstillstånd. Genom distriktssköterskans hälsofrämjande arbete leder hen personerna till livsstilsförändringar. Genom att arbeta personcentrerat och hälsofrämjande ökar viljan att delta i sin omvårdnad. Ett gott näringstillstånd är betydande för den äldre personens hälsa och liv.  Syfte: Att beskriva distriktssköterskans hälsofrämjande omvårdnadsarbete med näringstillståndet hos äldre personer inom hemsjukvård Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes. Tolv distriktssköterskor inom hemsjukvård med varierande arbetslivserfarenhet intervjuades. Tematisk analys enligt Braun &amp; Clark användes för att analysera data och få fram teman.  Resultat: Under analysen växte två huvudteman och sju underteman fram. Det första temat var Följa personens hälsa - lära känna personen, samarbeta för personens hälsa, påverka personens matvanor och anpassa mat och måltidssituation efter personen.  Det andra huvudtemat var Utmaningar som hindrar personens hälsa - personens vilja och förmåga, sakna utbildning och erfarenhet och verksamhetens bristande resurser.  Konklusion: Distriktssköterskor strävar efter att arbeta personcentrerat med näringstillståndet hos den äldre personen dock hindras detta av bristande resurser, kunskap, erfarenhet och kontinuitet. Det hälsofrämjande omvårdnadsarbetet handlar inte enbart om personens näringstillstånd utan om hela personens liv.

De äldre utgör en allt större andel av Sveriges befolkning och de flesta äldre lever ett friskt och aktivt liv. Med stigande ålder ökar dock risken för sjuklighet och funktionshinder och därmed i ökad omfattning behovet av hjälp och stöd inom en rad olika områden. I takt med ökad sjuklighet och eventuella tillstötande funktionshinder ökar också risken för att det på-verkar direkt eller indirekt den äldres nutritionstillstånd och förmågan att äta. Upplevelsen av hälsa är individuell och påverkas av olika faktorer såsom ålder, kön, etnicitet, sjukdom, soci-alt umgänge och kultur. Studier visar att ett gott näringstillstånd upprätthåller den äldres hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet samt återhämtning efter sjukdom. Syftet med förelig-gande studie var att beskriva samband mellan näringstillstånd och hur äldre upplever sin hälsa. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och korrelativ design där korrelation har beräknats med Spearmans rangkorrelationskoefficient. Resultatet baseras på 64 äldre mellan 65-99 år som var inskrivna i kommunal äldreomsorg, i en mellansvensk kommun. De äldres nutritionstillstånd och hälsa bedömdes utifrån Mini Nutritional Assessment (MNA), Nutritional Form for the Elderly (NUFFE) och Hälsoindex (HI). Studien visade ett signifikant samband mellan näringstillstånd och upplevd hälsa oavsett mätinstrument för näringstillstånd. Sambandet var måttligt starkt men indikerade att de äldre som skattade sin hälsa lågt hade ökad risk för undernäring eller var undernärda. Slutsatsen är att om undernäring kan förebyggas kan äldre möjligen bo längre i sina hem och utföra sina dagliga aktiviteter, och förhoppningsvis, oberoende av andra människor.

Det övergripande syftet var att beskriva och jämföra sjuksköterskors och underskö­terskors bedömningar av patienters smärta, näringstillstånd och hudkostym samt de­ras uppfattningar om att använda bedömningsinstrument. Vidare att beskriva sjuk­sköterskors och undersköterskors uppfattningar om hur de bedömer patienters smärta, näringstillstånd och hudkostym. Metod: Etthundrasjuttio pati­entjournaler granskades. Intervjuer med sjuksköterskor (n=9) och undersköterskor (n=9) genomfördes. Resultatet av sjuksköterskors (n=34) och undersköterskors (n=43) bedömningar jämfördes. Interbedömarreliabilitet undersöktes när sjuk­sköterskor (n=50) och undersköterskor (n=61) använde bedömningsinstrument.  Resultat: Sextio pro­cent av patientjournalerna vid inskrivningen och 78 % vid utskrivningen innehöll do­kumentation om patientens hudstatus. Det fanns dokumentation om trycksår i 15 % respektive 20 % av patientjournalerna. Patienter som var i risk för trycksårutveckling enligt Modifierad Nortonskala (MNS) erhöll i medeltal 4,6 omvårdnadsåtgärder och patienter som ej var i risk erhöll i medeltal 3,8. Det var inte några tydliga grän­ser för hur sjuksköterskor och undersköterskor genomförde bedömningar, vem som gjorde vad och på vilket sätt det gjordes. Det var inga skillnader mellan sjukskö­terskors och undersköterskors bedömningar av risk för undernäring och trycksår när det gäller poäng för initial bedömning och totalpoäng. Det var dock skillnader i deras bedömningar av enskilda delskalor och smärta. Sjuksköterskors och undersköterskors uppfattning om hur det var att använda bedömningsinstrument varierade. Inter­bedömarreliabiliteten avseende MNS, Short- Form Mini Nutritional Assessment och trycksårkortet varierade mellan och inom sjuksköterskegruppen och undersköterskegruppen. Konklusioner: Sjuksköterskor dokumenterar inte alltid bedömning av patienters hudkostym och risk för trycksårutveckling. Det är såväl likheter som skillnader mellan sjuksköterskor och undersköterskor när det gäller hur de genomför bedömningar och resultatet av deras bedömningar. Interbedömarreliabilite­ten mellan och inom sjuksköterske- och undersköterskegruppen varierar vid deras bedömning med olika bedömningsinstrument och trycksårkort. Ett viktigt led i arbetet med att säkerställa patientsäkerhet och hög vårdkvalitet är att vara steget före och fortlö­pande bedöma patienters smärta, näringstillstånd och hudkostym. / The overall aim was to describe and compare registered nurses’ (RNs’) and enrolled nurses’ (ENs’) assessments of pain, nutrition and skin and their perceptions of using assessment tools. Further to describe RNs’ and ENs’ perceptions of how they assess patients’ pain, nutrition and skin. Methods: One hundred and seventy patient records were reviewed for patients with hip fracture. Interviews were conducted with RNs (n=9) and ENs (n=9). Results of the RNs’ (n=34) and ENs’ (n=43) assessments of patients with hip fracture were compared. Interrater reliability was examined between and among RNs (n=50) and ENs (n=61) using assessment tools for assessments (n=228) of patients with hip fracture and stroke. Results: Sixty percent of patient records on admission and 78% at discharge had documentation of the patient’s skin status. Pressure ulcers were documented in 15% and 20% of patient records respectively. Patients at risk for developing pressure ulcers according to the Modified Norton Scale (MNS) received a mean of 4.6 nursing interventions, while those not at risk received a mean of 3.8. There were no established boundaries between RNs’ and ENs’ assessment who performed it and in what way it was done. There were no differences between RNs’ and ENs’ as­sessments of risk for malnutrition and pressure ulcer regarding screening or total scores. However, there were differences regarding their assessments on the subscales and patients’ pain.  RNs’ and ENs’ perceptions of using assessment tools varied. Interrater reliability regarding MNS total score was very good among RNs, good among ENs and between RNs and ENs. For Short- Form Mini Nutritional Assessment screening score, interrater reliability was good between RNs and ENs and among RNs, while it was moderate among ENs. Interrater reliability between and among RNs and ENs varied for Pressure Ulcer Card. Conclusions: RNs do not always document assessment of patients’ skin and risk for pressure ulcer. Patients at risk for pressure ulcers receive more nursing interventions than patients not at risk. There are both similarities and differences between RNs and ENs regarding how they perform their assessments and what the results of their assessments are. Interrater reliability between and among RNs and ENs varies regarding the different assessment tools. An important part of the work in establishing patient safety and high quality of care is to be one step ahead and continuously assess the patients’ pain, nutrition and skin.